Valet och lärarnas avtalsrörelse är över och vi på tankesmedjan Balans kan återgå till en av våra kärnverksamheter, att grotta ner oss i  kommunala dokument och granska skolpolitikers löften om mer pengar till skolan. Idag ska vi göra ett besök i Luleå som den senaste tiden försökt att marknadsföra sig som skolkommunen som går mot strömmen och faktiskt satsar på skolan och på lärare. I våras betalade man reklam i tidningen “Lärarkarriär” och berättade där om en “offensiv satsning” för att göra grundskollärares arbetsmiljö mer attraktiv.  31,5 miljoner satsas under en treårsperiod.

Luleås skolförvaltning använder även sociala medier för att sprida information om att man är en god arbetsgivare som försöker förbättra lärarnas arbetsmiljö. På kommunens egen sida “Jobba i Luleå kommun” läggs små videoklipp upp med information om hur bra det är att arbeta som lärare i Luleå och hur mycket pengar som satsas.

Vad är det här för satsning som Luleå gör? Jo, Luleås kommunpolitiker har tagit ett beslut om att köra projektet “skolpaketet” under tre år. Skolpaketet syftar bland annat till att marknadsföra läraryrket och Luleå kommun som arbetsgivare genom att lyfta fram att digital kompetens är viktigt och berätta om allt spännande som händer i skolan, t ex hur man “redan nu” använder programmering.

Utöver marknadsföring består “skolpaketet” av ett antal delprojekt som t ex e-learning, att behålla äldre lärare, att ta fram en ny modell för rekrytering och att pröva olika modeller för att frigöra tid för undervisning. Och så detta med att “genom olika marknadsföringsinsatser lyfta fram den positiva bilden av att arbeta som lärare i Luleå kommun”.

Budget

Pengar har alltså satsas på saker som ska minska lärarbristen. Oavsett vad man tycker om de åtgärder Luleå har valt är det en rimlig strävan för en kommun. Till skillnad från kommunikatörerna som sköter kommunens hemsida och konton på sociala medier vill vi i tankesmedjan Balans kontrollera att den här satsningen består av nya fräscha pengar till skolan. Att kommunpolitikerna inte gjort en fuling och först tagit pengar från skolan och sedan skickat tillbaka dem till skolan med order att starta upp tidsbestämda projekt. Tyvärr har vi sett sådant beteende i andra kommuner vi tittat på, t ex i Finspång.

Det som styr hur mycket pengar förskolan och skolan i Luleå har att röra sig med 2018 är kommunens budget. I vintras undersökte vi samtliga 290 kommuners budgetar för att se om det smygsparas på välfärden. Tyvärr var resultatet nedslående. I nio av tio kommuner sparar politikerna på vård, skola och omsorg. Och tyvärr är Luleå kommun inte ett av undantagen. 2018 finns ett effektiviseringskrav (besparingskrav) på en procent av budget. Förskolans och skolans budget har alltså minskats med en procent 2018 men med order från politiken att hålla samma kvalitet som året innan.

Hur mycket pengar i besparing handlar det om för barn och utbildningsnämnden i Luleå? Det kan man se i nämndens internbudget för 2018. 32,5 miljoner ska sparas bort från skolans budget och 4 miljoner från förskolans budget. Pengar som skolan och förskolan hade 2017 men som inte finns med i budget för 2018.

36,5 miljoner ska bort 2018. Mycket pengar tänker ni, i synnerhet som hela det av Luleå kommun själva bejublade “skolpaketet” går på 31,5 miljoner under 2017-2019. Men kanske kan förvaltningen hitta saker att spara på som inte drabbar den dagliga verksamheten?

Förskolan

Vi tittar lite längre ner i samma protokoll som internbudgeten fanns i och hittar punkten “Översyn och kvalitetssäkring av förskolans barnpeng”. Kvalitetssäkring är bra. Här kommer det kanske att stå att verksamheten inte får drabbas av de här sparkraven? Nej. Tvärtom. En av delåtgärderna för att förskolan ska få budget i balans 2018 är att minska förskolans barnpeng med 600 kronor per barn. Detta trots att Luleå kommun redan sparat in stora summor på förskolan de senaste åren.

Hur har Luleå kommun tänkt när man tar ett sådant beslut? Alla känner till situationen för anställda i förskolan. Både barnskötare, förskollärare och förskolechefer vittnar om en omöjlig arbetsbelastning (se t ex förskoleupproret på Facebook) och sjuktalen för anställda i förskolan är skyhöga. Jo, Luleå kommun har kommit fram till att man kan minska förskolans resurser med 600 kronor per barn om man trycker in 17 barn i barngrupperna.

17 barn! Det låter mycket och det är mycket. Skolverkets riktlinjer säger att barngrupperna ska vara mellan 6 och 15 barn beroende på ålder. 17 i snitt är på tok för mycket. 

Grundskolan

Även grundskolan har fått en effektiviseringspunkt på nämndens dagordning. Under samma nämndmöte som budgeten för 2018 klubbades togs beslut om en “översyn av nuvarande elevpeng i grundskolan”. 2017 hade kommunpolitikerna beordrat grundskolan att gå plus en procent. Det nya effektiviseringskravet på en procent tvingade nämnden att ta ytterligare beslut om besparingar. 11,25 miljoner ska bort under 2018 genom att budgeten för korttidsbemanning minskas. Det är 70 % av det totala vikariebehovet som grundskolan nu inte får pengar för att täcka. Här kommer skolorna alltså att ha två alternativ: när en lärare är sjuk eller vabbar kan de i sju av tio fall låta eleverna få håltimme. Eller så kan de säga åt någon annan på skolan att vikariera på den arbetstid de egentligen skulle ha gjort nåt annat. Öka arbetsbelastningen och stressen, alltså.

Vi sammanfattar

Luleå kommun säger sig satsa på att förbättra lärares arbetsmiljö. Satsningen kallas “skolpaketet” och får kosta 31,5 miljoner över tre år. Bara en liten del handlar om att faktiskt minska lärares arbetsbelastning. Det mesta handlar om att marknadsföra kommunen och att rekrytera. Samtidigt skär Luleå kommun ner på förskolan och skolan. Under 2018 minskas barn och utbildningsnämndens budget med sammanlagt 36,5 miljoner i så kallade effektiviseringskrav på en procent. Effektiviseringskrav är ett sätt för politiker att säga “gör lika bra verksamhet nästa år som det här året, eller helst bättre, men det får kosta mindre”.

De här effektiviseringarna tas hem på olika sätt. I förskolan minskas barnpengen så att den anpassas till en barngruppsstorlek som Skolverket säger är på tok för stor och i grundskolan minskas vikariebudgeten med 70 %. Båda besluten ökar självklart arbetsbelastningen för lärare.

Samtidigt betalar Luleå kommun annonsplatser för att lyfta fram den positiva bilden av att arbeta som lärare i Luleå kommun. Vi tror att det hade varit bättre om man istället slutat spara på förskolan och skolan!

Lästips

Det nya läraravtalet – en besvikelse

9 av 10 kommuner underfinansierar välfärden 2018

Skolans digitalisering – en besparingsåtgärd

 

 

 

Luleå trixar med bokföringen – får nedskärningar att se ut som satsningar
Taggar: