M och SD stöttar lärarfackets krav på regleringar!

Söndagen den 31 mars går kollektivavtalet mellan Sveriges Kommuner och Regioner och fackförbundet Sveriges Lärare ut. Det här inlägget är en del av tankesmedjan Balans fokus på att förklara kollektivavtalets betydelse för lärares arbetsvillkor. Vi har tidigare skrivit om vad vi vet om sambandet mellan balans mellan krav och resurser och lärares arbetsbelastning och psykiska ohälsa, om politikers användande av effektiviseringskrav när de gör budgetar och om den individuella lönesättningen. I det här inlägget ska vi berätta om det stöd som finns hos högerpartierna för regleringar av lärares undervisningstid.

Moderaterna skolpolitiska talesperson Josefin Malmqvist föreslog igår (11/3) att återinföra den reglering av lärares undervisningsskyldighet (USK) som försvann strax efter kommunaliseringen av skolan (läs mer om nittiotalsreformerna i vår text i Aftonbladet Kultur). Malmqvist skriver att det vore ”ett viktigt steg för att öka kunskapen i skolan och för att låta lärare vara lärare”.

De skäl Malmqvist anger är till stora delar samma skäl som vi i tankesmedjan Balans har för att lärares maximala undervisningstid måste regleras. Hon skriver att det skulle skapa bättre arbetsvillkor, främja professionellt ansvarstagande, skapa tid för kompetensutveckling, bidra till långsiktig lärarattraktivitet, förbättra arbetsmiljön och minska läraravhoppen.

Malmqvist tror att man ”genom att ge lärare mer tid för förberedelse och anpassning minskar risken för stress och utbrändhet.” Det här är exakt vår analys. Vi berömmer Moderaterna för klarsyntheten i den här viktiga frågan som så länge varit låst av att de kommunala huvudmännen inte varit intresserade av att diskutera någon form av återreglering av skolan. I synnerhet inte av lärares maximala undervisningstid.

Moderaterna var dock inte först med att föreslå en sådan här reglering. Sverigedemokraterna lämnade förra året in en motion till riksdagen där de bland annat skrev:

”Lärarbristen idag är alarmerande och yrket måste göras mer attraktivt. Det finns all anledning att lära av historien och tillvarata beprövad erfarenhet. Vi anser att undervisningsskyldigheten ska återinföras och att den arbetsplatsförlagda arbetstiden bör luckras upp. Regeringen borde i sitt arbete överväga en återinförd undervisningsskyldighet.”

Moderaterna och Sverigedemokraterna samlar tillsammans drygt 40 % av mandaten i riksdagen, så det här är goda nyheter för Sveriges lärarkår. Problemet är bara att enligt svensk tradition så hanteras frågor om arbetsbelastning inte av riksdagen utan i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Det är således politikerna i Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som kan bestämma att lärares undervisningstid ska återregleras, men SKR styrs av en majoritet bestående av de rödgröna partierna och Centerpartiet.

Fackförbundet Sveriges Lärare har lämnat in sina avtalsyrkanden till SKR. Ett av dessa är att man vill reglera lärarnas undervisningstid och tid till för- och efterarbete. För lärarfacket – som sitter i slutförhandlingar om nytt avtal med SKR – måste Moderaternas och Sverigedemokraternas utspel innebära ökat självförtroende och växande kampvilja.

Det är SKR:s förhandlingsdelegation som företräder SKR i förhandlingar med fackförbunden. Förhandlingsdelegationens består av sju ordinarie ledamöter: tre socialdemokrater, tre moderater och en centerpartist. Det uppstår nu ett antal intressanta frågor:

– Kommer de tre moderaterna i SKR:s förhandlingsdelegation att driva samma linje som partiets skolpolitiska talesperson? Det skulle isf innebär att man verkar för att SKR ska acceptera Sveriges Lärares avtalsyrkande.
– Om de gör så, kommer de tre socialdemokraterna och centerpartisten att motarbeta det yrkande som Sveriges Lärare lämnat in? Det skulle isf innebära att Socialdemokraterna och Centerpartiet står i vägen för rimliga förslag som skulle minska lärares arbetsbelastning.
– Om Sveriges Lärare inte får stöd för sitt avtalsyrkande om regleringar och går ut i strejk, kommer Moderaterna och Sverigedemokraterna (om så i det tysta) att stötta en sådan strejk vars syfte ju ligger i linje med den egna politiken?
– Om Sveriges Lärare inte får stöd för sitt avtalsyrkande om regleringar – men ändå inte går ut i strejk, trots att det finns ett starkt stöd för regleringar på nationell nivå – när ska de då gå ut i strejk?

Allt detta återstår att se. Vi ses snart igen med ett nytt inlägg om lärarnas avtalsrörelse.

– – – – – – – – – – – – – – –

Vill du bli tipsad om när en ny granskning publicerats här på Balans hemsida? Prenumerera på våra inlägg genom att fylla i din mailadress längst ner till höger på den här sidan.