Vi på Tankesmedjan Balans har i dagarna presenterat vår granskning av landets 290 kommuners budgetar. Det här inlägget är en del av den granskningen. Här finns ännu lite mer information om vad det är vi pysslar med

Många lärare fick förra veckan en gratistidning om att vara grundskollärare i brevlådan. På framsidan ser vi Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. Peter ser nöjd ut och i tidningen finns ett fint reportage om hur viktigt han tycker läraryrket är.

Tidningen är uppenbart reklamfinansierad för en mycket stor del av innehållet är artiklar om kommuner som av lite olika skäl berättar om varför lärare bör söka sig till dem. I det här inlägget ska vi jämföra det kommunerna skriver i tidningen med vad samma kommuner skriver om sin ekonomiska läge i deras kommunbudgetar. Visst låter det festligt?

Sandviken

Först ut är Sandviken. Lärare som känner att de vill göra skillnad bör arbeta i Sandviken. Här är lärare modiga, trygga, fritänkande och självgående. Inom de fem närmaste åren har man tänkt sig bli en av de mest framgångsrika skolkommunerna. Här vill såklart lärare som läser tidningen ta anställning. Under tidningsklippet har vi klistrat in ett klipp ur Sandvikens kommunbudget. Plötsligt blir ljudet i skällan aningen annorlunda. Samtliga nämnders kostnader ska effektiviseras (för nya läsare, det betyder bli billigare utan att kvalitén sänks) med minst en procent per år. Man ska bli bäst. Billigare.

Nacka

I Nacka vågar man göra. Med hjälp av tekniska hjälpmedel ska lärandet utvecklas. Medarbetarna är trygga och satsningar görs för att skolorna ständigt ska ligga i framkant. Fast förskolepengen ska bara ökas med 0,7 %. Detta trots att kommunernas egen organisation SKL bedömer att kommunernas kostnader kommer att öka med ca tre procent under 2018. Gymnasiepengen ökas bara med 1,8 % och grundskolepengen med två procent. Vi undrar. Vad hände med de där satsningarna om att öka den pedagogiska kvalitén?

Skövde

Vi drar vidare till västgötaslätta. I Skövde tänker man i nya banor kring lärande och lärmiljöer. Längre ner i texten står att läsa om bra stödfunktioner och satsningar på lite olika saker. Budget säger dock något annat. I år ska en halv procent sparas och de kommande två åren en procent per år. Det är inte bara lärmiljöerna som är flexiblare i Skövde. Även beskrivningarna av satsningar tänjer på gränserna. Sanningens gränser till exempel.

Luleå

Lite längre norrut satsar Luleå på lärarnas arbetsmiljö. Man spar inte på krutet när det gäller att göra grundskollärarens jobb och arbetsmiljö mer attraktivt. Luleå har bestämt sig för att ligga i täten! Man har dock inte bestämt sig för att det ska få kosta. Varje år minskas skolnämndens budget med en procent. Sett till hela mandatperioden har skolan i Luleå tvingats att bli fyra procent billigare men kraven på skolan är såklart desamma. Man spar helt enkelt inte på krutet när det gäller att ge lärare ökad arbetsbelastning.

Värmdö

Inkludering är bra tycker man i Värmdö och man ligger i framkant när det gäller programmering. Väldigt nytänkande så självklart är det idel glada miner på bilden. Budget då? Ajajaj. Här finns tyvärr ingen anledning att dra på smilbanden. En generell uppräkning på en procent är väldigt lite med tanke på hur kostnaderna beräknas öka. Tiden utan effektiviseringskrav är förbi. Tanken är kanske att byta ut lärare mot den där nya tekniken?

Motala

Även i Motala ska det satsas på digitalisering, här i kombination med individanpassning. Alla grundskoleelever har tillgång till en läsplatta (ingen dator?) vilket kraftigt ökat möjligheten att individanpassa klassrummet. Här finns framtidstro! Budget, däremot, ger inte så stor anledning till framtidstro. 20 miljoner ska bort under 2018 i generell effektivisering. Eftersom skolnämnden är den största nämnden är det också skolnämnden som ska spara mest.

Huddinge

Huddinge tänker på balansen mellan erfarenhet och nytänkande. Grundskolan står inför ett paradigmskifte och man berättar om att flera spännande satsningar initieras i kommunen. Fast inte om man jobbar på fritidshemmet eller i särskolan. Där ökas budget med noll kronor under 2018. Inte så mycket pengar! Inte heller i grundskola och förskola blir det tal om några satsningar. Två procent uppräkning av budget är som vi konstaterat tidigare inte ens tillräckligt för att täcka kostnadsökningarna. Möjligen balans mellan erfarenhet och nytänkande men ingen balans mellan krav och resurser!

Kristianstad

Kristianstad jobbar målinriktat mot framtiden. Små steg i rätt riktning blir med tiden stora kliv. Man tar tyvärr även små steg mot att kompensera för skolans kostnadsökningar i budget. “Delar av volymförändringarna” kompenseras och “viss prisökning av köpt verksamhet”. Således kommer det att krävas effektiviseringar. Det låter inte som steg i rätt riktning för oss, utan i fel. Och ganska stora sådana!

Solna

Det är roligt att jobba som lärare i Solna stad för där har man något så unikt som fokus på kunskapsresultaten. Kommunen påstår att de satsar, inte bara på elevernas kunskaper utan även på lärarkårens arbetsglädje. Här vill vi jobba! Eller vill vi det? Budget verkar inte signalera lika mycket arbetsglädje. Verksamheterna ska effektivisera och vägen dit går via en uppräkning av ramarna på en procent varje år den kommande treårsperioden. SKL bedömer själva att kostnaderna kommer att öka med ca nio %. Hur görs lärarjobbet roliga av att tvingas spara sex procent på tre år?

Höör

Solna först och Höör sen. Här fokuseras på utveckling och man har satt upp ett mål att bli en av de attraktivaste arbetsplatserna för pedagoger i Sverige. Det stöttas och det samarbetas och det digitaliseras. Men vet ni vad det också görs? Sparas! 2018 ska skolan spara 8,2 miljoner kronor. Hur det rimmar med att bli attraktivast i Sverige kan vi inte riktigt förstå. Men vi fattar att lärarna kommer att bli tvungna att stötta varandra. När de gått i väggen!

Uddevalla

Västkustens pedagogiska pärla är kanske Uddevalla. Vi vet inte riktigt men vi vet att där utvecklas man som lärare för där får både lärare och elever de bästa förutsättningarna för att nå framgång. Hur då? Jo genom genomlysning och effektivisering av den pedagogiska kärnverksamheten. Strukturerat och systematiskt sparar man på skolan i Uddevalla. Har kanske tryckfelsnisse varit framme? Menade man avvecklas som lärare i Uddevalla?

Salem

I Salem driver man ett eget undervisningslyft. Lärarna i Salem jobbar man evidensbaserat och mot samma mål. Evidensbaserat betyder till exempel att den där prisökningen (inflation) på knappt 2 % som SKL bedömer kommer ske under 2018 är “obetydlig” och inte behöver kompenseras. Inte heller löner behöver kompenseras under 2018 med mer än två procent. Spring fortare i korridorerna säger vi!

Vimmerby

Avslutningsvis en tur till Astrid Lindgrens Vimmerby. Här vill man höja pulsen på sina elever. Om kroppen får jobba lär sig hjärnan lättare matte, engelska och svenska. Men vet ni vilka mer som kommer att få hög puls under 2018? Lärarna som måste springa ikapp det där budgetunderskottet på 13,5 miljoner från förra året.

Vi sammanfattar

Det skilde en del åt mellan det som stod i de fina annonserna och det som stod i budget. Det satsas inte på skolan i de här kommunerna. Det sparas på skolan. Vi tror att de här besparingarna kommer att skicka ännu fler lärare in i sjukskrivning och göra lärarbristen ännu mer akut. Lärarbristen förresten. Vet ni vilka som gör stora pengar på lärarbristen? Bemanningsföretagen. Ödets ironi då att det bifogat tidningen finns ett reklamhäfte från Zest Bemanning. Zest är det där företaget som gjort sig känt för att betala lärare 50 000 i månaden. De har ett eget magazine (tidning?) fyllt med bilder på glada människor. “Tillsammans förbättrar vi skolan” heter en av artiklarna. Nej. Vi tror inte det. Vi tror att nedskärningar och bemanningsföretag gör skolan sämre. Men att det finns ett samband mellan dem.

 

Lästips

Sparkrav hotar arbetsmiljön för välfärdens medarbetare

9 av 10 kommuner underfinansierar välfärden 2018

Marknadsföring och effektiviseringskrav – Så ska skolan förbättras
Taggar: