Läs en master med Åsa #1: om domänteori i välfärden

Mycket som man behöver veta om välfärdens ekonomi står skrivet på ren svenska (eller i alla fall budgetsvenska – en dialekt som är lite knepig tills man har vant sig) i offentligt tillgängliga handlingar. Och offentliga handlingar, ihop med våra egna erfarenheter som politiker, lärare, skolledare och fackligt aktiva, är det vi har byggt de 120 första blogginläggen här på tankesmedjanbalans.se på.

Men det finns många andra som har analyserat välfärden: samhällsvetenskapliga forskare. För att få reda på mer av vad de vet, har jag börjat läsa ett masterprogram. Du ska få den stora glädjen att hänga med på resan: När jag stöter på forskning som är relevant för tankesmedjan Balans område – vad är det som har hänt, som har gjort det så tungt i offentlig sektor, och finns det något vi kan göra åt det? – så kommer jag att berätta om det i den här inläggsserien: Läs en master med Åsa. Det här är avsnitt 1 och vi ska bekanta oss med en teori som organisationsutvecklare tog fram redan 1979 (innan jag var född).

Den här artikeln skrevs efter en misslyckad insats av en managementkonsultfirma. Intressant – på 70-talet kunde managementkonsulter alltså misslyckas! Tur att de har lärt sig av sina misstag och nu konsultar framgångsrikt i välfärden, för allas bästa. Konsultfirman hade blivit ombedd att hjälpa till med arbetet att slå ihop två förvaltningar. Försöket gick åt skogen, avbröts, och konsulterna åkte hem och reflekterade över detta.

Det de kom fram till var att det inte fungerar att låtsas som om offentlig sektor har samma logik som privat sektor. I privata företag finns ett överordnat mål – vinst till ägarna – och hela organisationen designas med det i åtanke.

I offentlig sektor, insåg konsulterna, finns inte bara ett mål, utan åtminstone tre. Och de tre målen försvaras av tre olika domäner. Inte webbdomäner, för det här var i förhistorisk tid när Internet var en knasig idé i enskilda ingenjörers fantasier, utan teoretiska domäner.

Den första domänen är politikens domän. Den strävar mot rättvisa, men vad rättvisa är är inte helt enkelt att avgöra, och därför domineras politiken av debatt och konflikt. Men med hjälp av val och ordnade mötesformer skickar politikens domän så småningom ut instruktioner: de här kraven ska uppnås med dessa resurser; det blir rättvist! Politikens domän är legitim i den mån den representerar medborgarnas vilja.

Den andra domänen är styrningens domän. Den strävar mot effektivitet, och är ganska lik den vinststrävande privata sektorn. Styrningen ägnar sig åt planering, mätning, utvärdering och uppföljning, och får sin legitimitet genom att vara en proffsig och väloljad byråkrati.

Den tredje domänen är tjänstedomänen. Här hittar vi den offentliga sektorns så kallade professioner – de som möter och arbetar med medborgare genom att ge undervisning, behandling, råd eller stöd. I tjänstedomänen sätter man skicklighet och yrkesstolthet högst, och man ger legitimitet åt varandra: kollegors uppfattning om ens yrkesutövande är det som ger en legitimitet.

Då så. Managementkonsulterna insåg, tack vare sitt spektakulära misslyckande, att de hade behandlat sin offentliga kund som om det bara var styrningens domän som spelade någon roll. Men sörru, de fick både politik och professionella emot sig, och de rekommenderade därför andra konsulter att inte begå samma misstag. Involvera alla domäner i utvecklingen, skrev de i sin artikel. Sträva efter en balans mellan politiskt inflytande, ekonomisk effektivitet och professionell yrkesstolthet. Alla de där sakerna är bra och viktiga saker, men om man tror att det bara är effektiviteten som ska styra, så kör man i diket med sin idé.

Du som jobbar i offentlig sektor sitter nog med hakan lika långt ner i golvet som jag gjorde när jag läste artikeln. Välfärden fungerar inte alls som ett företag och kan inte hanteras som om den gjorde det. Och det här beskrevs redan 1979!

Ett sätt att beskriva vad som hänt i välfärden är alltså med hjälp av domänteori:

Den styrningsinriktade domänen, med sitt fokus på effektivitet i ekonomisk bemärkelse, har tillåtits sätta alltför stor prägel på välfärden. Det har lett till att politiken inte har kunnat genomföra folkets vilja kring hur välfärden ska se ut. Det har också lett till att de professionella inte fått utrymme för att utföra sina jobb på ett sätt de är stolta över.

För att återfå en välfungerande välfärd behöver politiken och professionerna ta tillbaka en del av makten över verksamheten. Eftersom människor inte släpper ifrån sig makt utan vidare, behöver det ske genom att de politiska och professionella domänerna använder sig av de verktyg de har.

Politiken kan till exempel avskaffa marknadsstyrningen.

De professionella kan gå i strejk.

Det är bara mina förslag, alltså. Fast forskningsbaserade.

Vi hörs igen om ett par veckor. Då kommer jag att ha avverkat ett par seminarier om hur styrning påverkar chefers arbetsmiljö. Hepp!

Tjusig referens så där som vi skriver dem på masterutbildningar

Kouzes, J. M. and P. R. Mico (1979). “Domain Theory: An Introduction to Oganizational Behavior in Human Service Organizations.” The Journal of Applied Behavioral Science 15(4): 449-469.

Lästips

Managementkonsulter – Välfärdens nya makthavare

Nya Karolinska sjukhuset allt dyrare – besparingskraven på vårdpersonalen allt större

Det vore fint om politiker inte gjorde sig dummare än vad de är

Managementkonsulterna misslyckades redan 1979