Både nuvarande och tidigare regeringar har haft högt uttalade ambitioner med skola och förskola. Väljare har lovats högre kvalité och ofta har politiken angett ökade krav som sättet att förbättra verksamheterna. Ökade krav kan låta som något positivt men vad händer om de allt högre kraven inte kompenseras med förbättrade möjligheter?

Vi ska ta en titt på förskolan och fokusera på den förra regeringens utredning om ny läroplan för förskola som senare kom att gå under namnet ”den förtydligade läroplanen för förskolan”. Jag kommer först att ge en bild av vad vad regeringen ville med förändringarna genom att plocka ut ett antal skillnader mellan tidigare och nuvarande målformuleringar och sedan försöka beskriva hur huvudmännen anpassat sin verksamhet för att ge förskollärare och förskolechefer verktyg att nå upp till de nya målen. Avslutningsvis blir det en koppling till psykisk ohälsa. Häng med!

Förändringar i förskolans läroplan

I skriften ”Förskola i utveckling” presenterade dåvarande förskoleminister Nyamko Sabuni regeringens förändringar av förskolans läroplan. I stora drag fanns en strävan efter att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag samt ställa högre krav på uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet.

Detta naturligtvis, som vanligt när det handlar om statens styrning av utbildningssektorn, utan att något togs bort från förskollärares och förskolechefs uppgifter.

Nedan ser i ett urval av de förändringar regeringen gjorde i läroplanens målbeskrivningar. För att inte trötta ut er kan de översiktligt sammanfattas med att man försökt efterlikna skolans kunskapskrav med större fokus på reflektion, argumentation, resonemang, ”samtal om” osv. Förskolan skulle bli mer lik skolan. Oavsett vad man tycker om det är det uppenbart att ambitionen för förskolan höjdes.

Förskolans förutsättningar

Vilka möjligheter har då förskolechefer, förskollärare och barnskötare fått att nå upp till de här högre kraven? Jag har valt ut Stockholms kommun som exempelkommun eftersom Lärarförbundet i Stockholm och Stockholm stad hamnat i spännande ordväxling kring förskollärares möjligheter att utföra sitt arbete samt kommunens beslut att erbjuda mer tid till föräldraledigas barn. Hur har barngruppernas storlek och personaltätheten förändrats i Stockholm och i landet som helhet? Samt hur stor är andelen förskollärare nu när förskollärarna fått ett tydligt ansvar för den pedagogiska verksamheten (tyvärr fanns inte statistik längre tillbaka än 2014)?

 Källa: http://www.jmftal.artisan.se/default.aspx

Antalet barn per avdelning har inte minskat. Personaltätheten har inte ökat. Andelen förskollärare är mycket låg i Stockholm och det saknas en bit till det mål många kommuner har att 50 % av personalen i förskola ska ha förskollärarexamen. Lägg till det att förskolechefer ofta är den chefsgrupp som har flest medarbetare att ansvara för.

 Sjuktal / Psykisk ohälsa

Då ska vi se. Kraven på förskollärare och förskolechefer har ökat men möjligheterna att nå upp till de högre kraven har inte förändrats. Vi vet att det är skillnad mellan krav och möjligheter som skapar arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Hur har då förskollärares sjuktal förändrats sedan den förtydligade läroplanen klubbades år 2010? Jo. Såhär.

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/06/02/forskollarare-fritidspedagoger-sjukast

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/06/02/forskollarare-fritidspedagoger-sjukast

http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2015/10/12/allt-fler-blir-sjuka-stress

Enligt det första diagrammet har antalet sjukskrivningar för gruppen förskollärare/fritidspedagoger ökat från ca 130/1000 anställda till ca 160/1000 anställda. Den andra tabellen visar att förskollärare det yrke som har fjärde högst sjuktal av alla. Den tredje tabellen avslöjar en enorm ökning av sjukskrivning pga psykiska orsaker sedan 2011. Politiker på alla nivåer måste sluta styra skolan och förskolan genom ofinansierade krav. Människor är inte maskiner. När förskollärare och förskolechefer ser att de inte hinner med att göra alla de där bra sakerna de vet att de borde göra uppstår något väldigt farligt, nämligen samvetsstress. Jag gissar inte. Vi vet att det här sambandet finns mellan obalans i krav och möjligheter och psykisk ohälsa.

Styrdokumenten visar att kraven höjts. Nyckeltalen visar att möjligheterna inte förbättrats. Sjuktalen visar att ohälsan ökat. Bilden kan faktiskt inte bli tydligare av en kravstyrning som havererat. Nu är det dags för en ny styrning av skolan och förskolan. Den lär dock inte infinna sig av sig själv. Vi kommer att bli tvungna att kämpa för den. Tillsammans.

Förskolerelaterade inlägg på bloggen

Förskolan – Ständigt ökande obalans mellan krav och resurser

9 av 10 kommuner underfinansierar välfärden 2018

Det fortsätter att smälla i väggarna på fritids

Misslyckad kravstyrning – Anledningen till förskollärares höga ohälsa
Taggar:         

2 reaktion på “Misslyckad kravstyrning – Anledningen till förskollärares höga ohälsa

  • 9 mars 2017 kl. 06:47
    Permalänk

    Tanken att höja förskolans status är bra men när verktygen saknas i form av brist på utbildad personal, ändamålsenliga lokaler så kommer sjukskrivningstalen att öka. Jag blev själv i veckan sjukskriven på grund av utmattningssyndrom. Men trots allt så saknar jag de underbara barnen

    Svar
    • 9 mars 2017 kl. 07:37
      Permalänk

      Hej Rose-Marie,

      Vad tråkigt att höra att du också blivit sjukskriven. Vi som driver Balans har också varit med om det. Håller tummarna för att du får bra hjälp och att du hittar en väg tillbaka till god hälsa. Ta hand om dig, så jobbar vi vidare för att förskolan ska ha rätt förutsättningar för både barn och personal.

      Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *