Under sommaren 2023 hamnade Thorén Business School i blåsväder. Björn Dahlman drog sig till minnes att skolan för bara några år sedan var populär och ansågs ha hög kvalitet. Vad var det som hände?
När jag jobbade på gymnasiet i Stockholm – fram till 2019 – var Thorén Business School Stockholm (TBS) en skola med många elever och höga antagningspoäng. När jag läste DN:s rapportering den 3 juli om att skolan nu hotas av vite på en miljon kronor efter att ”Skolinspektionen bedömer att det finns allvarliga och omfattande brister vid skolenheten” (ur inspektionsrapporten) blev jag nyfiken på vad som hänt.
Innan jag går vidare behöver mina utgångspunkter för den här texten slås fast. Jag utgår från att
- ThorénGruppen är ett aktiebolag som har undervisning som verktyg för att göra vinst
- Oavsett hur stor vinsten i verksamheten till slut blir är verksamhetens drivkraft att skapa vinst
- Att det är vinst som är verksamhetens syfte får konsekvenser för beslutsfattandet
- En skolas enda intäkt är skolpengen
- Kostnaderna i en skolverksamhet är till absolut största delen personalens löner
Gymnasieskolorna i Stockholm får betalt i förväg. Varje månad skickar kommunen en skolpeng/elev till alla gymnasier. För en vinstsyftande aktiebolagsskola är det alltså inte som när ett företag i en annan bransch säljer en vara eller tjänst och kan följa försäljningsresultatet månad för månad, utan skolan gör intäkten i förskott mot löfte att se till att eleverna får den vara det allmänna betalat för. En skola som vill göra ekonomisk vinst måste alltså månad för månad låta bli att använda en del av förskottet. Huruvida en skola gör vinst eller inte har därför inget med dess (studie)resultat att göra överhuvudtaget, utan beror enbart på hur mycket av förskottet man lägger undan.
Mot bakgrund av detta är det intressant att titta på Thoréns lärartäthet. Lärartätheten är ett nyckeltal i Skolverkets statistik som talar om för oss hur många elever det går på en heltidstjänst. Eftersom en skolas enda intäkt är skolpeng och dess huvudsakliga utgift är lärarlöner så kan man få en idé om skolans ekonomiska marginaler.
Få elever per lärare är lika med en dyr verksamhet och tvärtom. En förutsättning för att kunna ha många elever per lärare är dock att eleverna har en god förmåga att arbeta på egen hand (många elever per lärare lika med lite tid för läraren med varje elev) samt att de har goda förkunskaper. För skolan som önskar ha många elever per lärare gäller det således att eleverna har många skolår med sig, svenska som modersmål och välutbildade föräldrar. Därför är det även intressant för min lilla analys att studera Thoréns elevdemografi.
När vi kombinerar Thoréns elevdemografiska utveckling med lärartäthetens utveckling över tid får vi följande diagram.
Det man snabbt kan se är att skolan sedan min analys tar sin början 2013/2014 har fått en helt annan grupp elever. Andelen elever med utländsk bakgrund (i statistiken detsamma som att eleven är född utomlands eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands) har ökat från 23 % till 67 %. Samtidigt har andelen elever med högutbildade föräldrar (i statistiken detsamma som att båda föräldrarna har läst minst 30 hp) minskat från 61 % till 51%. Man kan med fog konstatera att Thorén genom åren fått ett elevunderlag med allt större behov av hjälp och stöd.
Samtidigt har lärartätheten sedan 2017 varit i princip oförändrad med ca 23 elever per lärare. Den siffran i sig säger inte så mycket, men om man jämför den med snittet för skolor i Stockholms stad så ser man vilka marginaler Thorén skapar i sin verksamhet. 2022/2023 skiljer det knappt åtta elever per lärare till Thoréns ”fördel”, dvs varje lärare genererar nästan åtta elevpengar fler än en lärare på den genomsnittliga gymnasieskolan i Stockholm. Det innebär också att lärarna på Thorén har fler antal elever att arbeta med. Om det ska fungera krävs resursstarka elever, något som skolan hade 2013/2014.
Varför har Thorén fått en annan elevdemografi? Det är såklart svårt att svara på. En orsak kan vara företagets personalpolitik. Skolan har alltid haft en hög till genomsnittlig andel lärare med lärarexamen, men alltid legat under genomsnittet för antalet tillsvidareanställningar. Ett kvalificerat antagande säger att det leder till stor personalomsättning och svårigheter med att skapa långsiktighet på skolan.
Kanske var satsningen på två nya klasser på det största programmet (Ek) 2020 ett misstag? Den höga intagningen resulterade i att många elever med lägre betyg kom in vilket säkert påverkade skolan på många sätt. I kombination med en fortsatt låg lärartäthet medförde det säkert en försämrad arbetsmiljö för såväl elever som lärare. Återigen, Thorén har inte på något sätt kompenserat för den mer krävande elevgruppen i sin resurstilldelning till verksamheten. Istället är det tvärtom. Under läsåret 2022/2023 hade skolan sin lägsta lärartäthet någonsin och Thorengruppen AB:s skolor genererade en vinst på 200 miljoner.
Jag har stor respekt för Thoréns utmaning. Att undervisa en grupp med hög andel elever med utländsk bakgrund och en låg andel elever från högutbildade hem är svårt. Jag har själv gjort det. Ändå är utvecklingen på TBS Stockholm en skandal. Företaget har inte alls tagit ansvar för den nya verkligheten. Istället för att använda de resurser man fått av skattebetalarna för att utbilda de här eleverna har man låtit bli att använda dem och istället omvandlat dem till vinst. Man har inte ökat lärartätheten trots elevernas ökade behov.
Att läsa inlägg på Thoréngruppens företagsblogg är, med facit i hand, väldigt intressant. I februari 2017 uttalade sig den nuvarande VD:n (dåvarande operativ chef) Ola Rönnqvist angående Reepalu-utredningen och slår fast att “Ingen ägare av en friskola gör som utredaren Reepalu påstår och drar medvetet ned på kvaliteten för att skapa vinst. Vinst uppstår i bra, efterfrågade och högkvalitativa verksamheter.” Samma år ökade antalet elever per lärare på TBS Stockholm från 19,4 till 22,7.
I maj 2019 gläds TBS Stockholms rektor Johanna Svensson åt Skolinspektionens rapport och konstaterar att ”Vi är mycket glada över SI:s besked. Det är tack vare vår kompetenta personal som ger elever det stöd och den utbildning de har rätt till.” Samma år sjönk skolans antagningspoäng på ekonomiprogrammet från 252 till 225.
Jag undrar om de vet. Om de kanske vetat hela tiden. Om Ola och Johanna vet att de arbetar i en verksamhet som inte anpassar sig ett dugg efter elevernas förändrade förutsättningar utan år efter år, månad för månad fortsätter att låta bli att använda en del av skolpengen till verksamheten? Och om de vet att det här ofrånkomligen leder till försämring av kvaliteten?
Att det inte alls är som Ola säger, utan att det faktiskt är så att TBS Stockholm är en verksamhet som går med vinst tack vare att man inte möter elevgruppens förändrade behov? Att det är drivkraften att skapa vinst som gör skolan sämre, oavsett hur stor vinsten blir till slut. Skolan blir sämre eftersom drivkraften att skapa vinst påverkar beslutsfattandet till verksamhetens nackdel.
Björn Dahlman är lärare, skribent i Skolan efter marknaden och ordförande i föreningen Tankesmedjan Balans.