Nedskärningar i Karlstad – 118 tjänster måste bort i förskolan och skolan

Imorgon (21/2) ska Barn- och ungdomsnämnden i Karlstad träffas för att bland annat diskutera ärendet ”Månadsrapport ekonomi februari”, där förslaget till beslut är att ”Månadsrapporten för februari godkänns”. Det här låter kanske inte så rafflande men gömt i den här handlingen finns, som bland annat Sveriges Radio Värmland och SVT Värmland uppmärksammat, en mindre bomb: nedskärningar i kommunens övergripande budget gör att det uppstått en övertalighet på 118 tjänster i Karlstads förskola och grundskola.

Pontus Larson, ordförande för fackförbundet Sveriges Lärare i Karlstad, säger i inslagen i TV och radio att de förslagna nedskärningarna innebär en katastrof för barn, elever och personal. Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad har dock en annan syn på saken. De skriver i sin tjänsteskrivelse att ”nämnden har en verksamhet som i flera avseenden ligger över riket och större städer” och nämner lärartäthet som ett exempel.

Tankesmedjan Balans har besökt Karlstad vid några tidigare tillfällen och vi minns kommunens lärartäthet som i bästa fall genomsnittlig. Enligt kommunernas gemensamma statistikdatabas Kolada har vårt minne rätt, och Karlstads barn- och ungdomsförvaltning fel.

Karlstad har betydligt lägre lärartäthet på fritidshemmen än både rikets snitt och snittet för kommungruppen ”Större stad”, lägre lärartäthet i grundskolan än båda jämförelsegrupperna och bara 0,1 barn per årsarbetare bättre personaltäthet i förskolan än kommungruppen ”Större städer”.

Utöver det har Karlstads förskolor större barngrupper än både rikets snitt och snittet för ”Större städer” men högre andel förskollärare. Det kan vara så att Karlstads barn- och ungdomsnämnd vill spara pengar genom att säga upp förskollärare och istället anställa barnskötare, en process som brukar kännetecknas av stora protester från föräldrar.

Lärartäthet är dock bara det ena sidan av budgetmyntet för förskolor och skolor. Storleken på lärarlönerna utgör den andra sidan. Politikerna i Karlstad har kanske satsat på att erbjuda sina lärare höga löner istället för en god lärartäthet? Nej. Lärarlönerna i Karlstad ligger ca 2000 kronor under rikets snitt, enligt parternas gemensamma lönestatistik.

Vad beror nedskärningarna på?

De omfattande nedskärningar i välfärden beror till stor del på att den höga inflationen har ökat kostnaderna för kommunernas och regionernas pensionsavtal. Det kostar mycket pengar att värdesäkra pensionerna när inflationen är hög och det offentliga har inte lika lätt som det privata att lämpa över sådana kostnader på dem som betalar för verksamheten. Det är mindre kontroversiellt för företag att öka priset på sina varor och tjänster än för kommuner och regioner att öka skatten.

Eftersom regeringen har valt att inte stötta kommuner och regioner med tillräcklig ökning av statsbidragen kan det inte sluta med annat än nedskärningar inom vård, skola och omsorg. När varken kommunpolitiker, regionpolitiker eller rikspolitiker tar sitt ansvar för välfärdens finansiering landar notan på lärare, undersköterskor, socialsekreterare och vårdbiträden ofta med uppdraget att ”effektivisera” sitt arbete så att det inte drabbar barn, elever, gamla och sjuka.

I tuffa tider är det extra viktigt att beslut fattas med rätt underlag. Lärartätheten är inte hög i Karlstad. Det finns ingen buffert att ta av. De nämndpolitiker som eventuellt klubbar ekonomirapporten imorgon bör göra med öppna kort och ta ansvar för att kvaliteten på verksamheten kommer att försämras.

– – – – – – – – – – – – – – –

Vill du bli tipsad om när en ny granskning publicerats här på Balans hemsida? Prenumerera på våra inlägg genom att fylla i din mailadress längst ner till höger på den här sidan.