För någon vecka sedan bestämde regeringen att tillsätta en kriskommission för att utreda vad som egentligen hänt när kostnaderna för Nya Karolinska sjukhuset (i fortsättningen NKS) skjutit i höjden.
Som fortsättning på vår granskning av landets 290 kommuner tänkte vi använda turerna kring NKS för att beskriva hur det ser ut för Stockholms läns landstings ekonomi. Är landstingets ekonomi bättre än kommunernas eller finns det effektiviseringskrav här också? Och hur påverkas den totala ekonomin av att investeringskostnader ökar?
Vår huvudsakliga källa är den rapport landstingsdirektören i Stockholms läns landsting författade inför budgetarbetet 2018 och som låg till grund för den budget som klubbades i höstas. Förarbeten är intressanta eftersom de mer utförligt beskriver verkligheten bakom siffror i budget. Så häng med på en lektion i sjukvårdens ekonomi och olika kostnader.
Kapitalkostnader
När politiker bestämmer om större investeringar och får frågor om kostnader är det inte ovanligt att stora summor bagatelliseras med att investeringar inte belastar verksamhetens budget. Investeringar är något annat. Något som kostar någon annanstans. För att man ska förstå varför det allt dyrare NKS kommer ge effekter för kvalité och arbetsmiljö i sjukvården måste den attityden problematiseras.
Lånar man pengar måste pengar betalas tillbaka. Lånar man pengar måste även ränta betalas på den skuld man har kvar. De här två kostnaderna kallas på budgetspråk för ”kapitalkostnader”. Kostnad för att låna kapital.
I förarbetet inför budget konstaterar landstingsdirektören att byggandet av NKS leder till ökade kapitalkostnader, att dessa måste hanteras och att hanteringen består av att hålla nere kostnadsökningar i landstingets verksamheter samt effektivisera genom digitalisering.
Investeringar i kollektivtrafik och sjukvård samt i IT kommer att öka kapitalkostnadernas andel från 6,1 % till 9,4 %. Mellanrummet här behöver täckas genom effektiviseringar för att landstinget ska ha en ekonomi i balans. Och det ska landstinget ha enligt lag.
Språket må vara lite krångligt men slutsatsen enkel. Bygger man något som visat sig bli en av de dyraste byggnaderna i världen kommer det att öka kostnaderna. Det finns inte täckning för den kostnadsökningen i budget. Pengarna måste sparas in genom att själva verksamheten inte får kompensation för kostnadsökningar och genom effektiviseringar.
Kostnadsslag
Vad har då landstinget för kostnader och hur anser landstingsdirektören att dessa ska minskas för att nå en budget i balans?
Lönekostnader
Det finns ett stort behov av att rekrytera personal till vården. Befolkningen ökar och framförallt ökar andelen äldre. Enligt landstingsdirektörens uträkning kommer detta leda till en kostnadsökning för personal, lönekostnadsökning, med 4,5 % per år för den kommande fyraårsperioden. Så mycket pengar har inte landstinget. Ni minns att NKS kostar så mycket att man behöver spara på annat. Landstingsdirektören bedömer att lönekostnaderna bara kan tillåtas öka med 2,4 %. Trots att personalbrist pressar löner uppåt. Hur ska det gå till? Jo genom förändrade arbetssätt, effektivare flöden och omfördelning av resurser. Vi som granskat en och annan kommun vet vad det brukar betyda där. Att personalen tvingas springa snabbare i korridorerna!
Material och läkemedel
Det är inte lika lätt att göra stora besparingar på posten material och läkemedel. Kostnadsökningen förväntas bli 2,9 % men landstingsdirektören hoppas kunna pressa ner den till 1,8 % genom en klok lista.
Köpt hälso- och sjukvård
Stockholms läns landsting tycker om att låta andra lösa landstingets uppgifter. Det är tydligen svårare att hålla nere kostnaden i de köpta verksamheterna än i de egna. Kostnadsökningen förväntas kunna sänkas från beräknade 4,9 % till 4,2 %.
Övriga kostnader
Andra saker än det här kostar pengar. Service, IT och underhållskostnader tex. Dessa kostnader skulle egentligen öka med 3,8 % men landstingsdirektören tror att det går att kapa kostnaderna till att bara öka med 3,0 %.
Tabell över kostnader
Vi för ingen djupare diskussion om pensionskostnader och köpt trafik, men ni ser att de två posterna finns med i tabellen nedan. De grå staplarna visar hur mycket kostnaderna egentligen borde få öka fram till 2021. De blå staplarna visar hur mycket landstingsdirektören anser att kostnaderna kan få öka fram till 2021. Skillnaden utgör besparingskrav inom de olika kostnadsposterna. Bland annat är detta en följd av den enorma investeringskostnaden för NKS.
Ekonomiskt resultat
Måste verkligen landstinget spara så här mycket pengar? Är det så viktigt med en budget i balans? Kan man inte bara gå back? Nej. Det är förbjudet enligt kommunallagen. Kommuner och landsting måste minst gå noll, helst gå plus. Det här vet såklart landstingsdirektören. I stycket nedan förs ett resonemang om Stockholms läns landstings resultat åren fram till 2027. Fokusera nu, för här kommer slutklämmen.
Om inget görs blir resultatet – 3,6 miljarder 2027. Det är inget alternativ. Lagbrott. Om de anställda i landstinget lyckas kompensera ökningen av kapitalkostnaderna med t ex minskat antal anställda finns det en chans att hålla ner den totala kostnadsökningen till 3,3 % per år fram till 2021. Det kräver dock att sjukvården därutöver effektiviserar sin verksamhet med en miljard fram till 2019. Hur nu det ska gå till.
Som ni noterar i klippet ovan finns ett skräckscenario där kostnaderna ökar med 8 miljarder. Troligen för att skrämma livet ur politikerna. De tre olika vägarna att gå gestaltas nedan i en graf. Blå linje visar önskad utveckling med de där stora besparingskraven. Grön linje visar utvecklingen om politikerna låter kostnaderna öka som väntat. Röd linje är konkurslinjen.
Vi sammanfattar
Läget i Stockholms läns landsting är inte lika illa som i landets kommuner. Läget är värre! Stora investeringskostnader pga att t ex NKS blivit rekorddyrt skapar behov av enorma besparingar i personal, material och läkemedel och köpt verksamhet. Det största besparingskravet läggs på personalkostnaderna. Kommer skattebetalarna att acceptera att den här besparingen tas hem i form av sänkt kvalité? Säkerligen inte. Om inte otroliga effektiviseringsvinster görs med hjälp av digitalisering de närmaste åren kommer stora sparkrav att läggas på personalen. Vi vet att läkare, sjuksköterskor och undersköterskor redan ligger högt upp i sjukskrivningsstatistiken. En position de minst lär försvara med tanke på de här besparingskraven.
När ni läser eller hör om skandalerna kring Nya Karolinska sjukhuset. Glöm inte att det är de anställda som alltid får ta den största smällen när besparingar ska göras i vård, skola och omsorg. Sällan skattebetalarna och sällan kunderna. Så fungerar den politiska styrningen av välfärden. Medarbetarna får alltid betala budget i balans med ökad ohälsa.
Missa inte länken nedan där du kan läsa allt om vår granskning av kommunernas budget för 2018