Det här är ett gästinlägg från styrelsen i den nygrundade föreningen Välfärdsinitiativet: Alexander Skytte, Linnea Lindqvist, Fredrik Lundin och Pernilla Wallgren
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
”Nya Karolinska varslar 600 anställda”
”Södersjukhuset varslar 100 anställda”
”Socialtjänsten ska spara 84 miljoner nästa år”
”Nu går det inte att effektivisera mer”
”SKL varnar för stora nedskärningar i äldreomsorgen”
”200 rektorer: Nedskärningarna gör våra lärare sjuka”
Ni känner säkert igen rubrikerna. Vi ser dessa rubriker dagligen i tidningar, radio och TV. Vi som arbetar i välfärden har alla kollegor som inte längre arbetar inom välfärden på grund av den höga arbetsbelastningen. Kollegor som gått sönder och aldrig mer kommer tillbaka, kollegor som behövs men som inte orkar mer. SKR (Fd SKL) har gått ut med att 99% av Sveriges kommuner kommer att göra nedskärningar de kommande åren.
Vi vet att det saknas cirka 90 miljarder till välfärden om vi ska behålla dagens låga nivå av välfärd. Ingenstans finns det en vilja att tillföra sådana medel. Därför behöver vi skapa den. Vi måste gemensamt tvinga ut de styrande politikerna på banan för att diskutera och finna lösningar på effektiviseringsidealet inom välfärdssektorn. Vi måste få balans mellan krav och resurser.
Politiker runt om i landets regioner och kommuner klubbar nedskärningsbudgetar där verksamheterna förväntas bli billigare och mer effektiv. Det finns en övertro på digitalisering, bara vi blir mer digitala så kan vi bedriva verksamheten till en lägre kostnad. Vi menar att det inte går att bli mer effektiva. Det politiker gör är att de tar från en del av välfärden och ger till en annan, när det “satsas” på skolan så skärs det ned i socialtjänsten.
När äldreomsorgen får nedskärningar så “satsas” det på socialtjänsten. Vi som följt Tankesmedjan Balans granskningar av budgetar de senaste åren vet att detta är en bluff. Politikerna satsar inte på välfärden, de omfördelar bara resurser samtidigt som de inte gör tillräckliga uppräkningar för löner, kostnader och inflation. Konsekvensen blir nedskärningar.
När politikerna säger att de satsar 20 miljoner på socialtjänsten så innebär det att de tar 20 miljoner från någon annan del av verksamheten. Därför räcker det inte för oss att ha separata uppror. Vi måste även stå tillsammans! Vi vill inte att skolan ska få vårdens pengar. Tillika som vi inte vill att socialtjänsten ska bidra till vården. Det behövs nya medel, till samtliga områden. Hela välfärden är, och måste bli, vår gemensamma sak. När det inte finns mer resurser att skjuta till måste uppdraget välfärden har minska.
Nedskärningar i välfärden är inte något nytt, det har pågått i decennier. Nu har vi tagit bort så mycket resurser från välfärden att det inte går att skära ner mer utan att riskera medarbetarnas liv och hälsa. Vård, skola och omsorg kommer att få väsentligt sämre förutsättningar de kommande åren. Konsekvensen blir att vi som arbetar i välfärden kommer att få sämre arbetsvillkor. Sjukskrivningstalen kommer att öka och fler välfärdsmedarbetare kommer gå sönder av stress. Vi måste enigt skrika nej, stopp! Vi måste agera gemensamt.
De senaste åren har undersköterskor, förskolepersonal, lärare, lärare i fritidshem, skolledare, föräldrar, de som är offer för försäkringskassan, läkare, sjuksköterskor, elevhälsopersonal med flera startat uppror för att protestera mot nedskärningarna och den höga arbetsbelastningen. Dessa uppror samlar tillsammans drygt 90 000 personer och det alla uppror har gemensamt är att de är gräsrotsinitiativ.
Vi sitter alla i samma båt. Alla vi som arbetar i välfärden får mer att göra. Vi förväntas bli mer effektiva med hjälp av digitaliseringen, samtidigt som resurserna minskar så ökar vårt uppdrag och förväntningarna på vad vi ska åstadkomma på våra arbetsplatser.
Vi behöver nu samarbeta och samordna motståndet mot effektiviseringsidealet. Ingen annan kommer säga stopp eller stå upp förr oss. Om inte vi står upp för oss själva kommer någon annan stå på oss. Vi måste stå upp för oss själva och varandra. Vi behöver samlas under samma paraply om vi ska bli framgångsrika i vår kamp för bättre arbetsvillkor. Vår kamp är gemensam. Läget är akut och vi måste agera nu.
Varför startar vi en förening?
Alla uppror som startas inom välfärden behöver organisera sig gemensamt i en fråga, nämligen effektiviseringsidealet och nedskärningarna som följer av det i välfärden. Föreningen välfärdsinitiativet har som syfte att samla alla gräsrotsinitaitiv under samma paraply. Alla uppror fortsätter i sin nuvarande form och genom föreningen så skapas en samarbetsyta.
Vi tycker olika i många frågor och vi gör delvis olika analyser. Men, den fråga vi kan samlas kring är att stoppa nedskärningarna och ge balans mellan krav och resurser för alla som arbetar i välfärden. Vi är cirka 1,3 miljoner medarbetare och går vi samman så måste politikerna lyssna på oss eftersom vi är så många.
Med Föreningen Välfärdsinitiativet vill vi skapa en gemensam plattform där vi tillsammans arbetar för en förändring av välfärden. Det kräver engagemang och solidaritet ifrån alla delar i välfärden för att lyckas.
Ni når oss på e-mejl: valfardsinitiativet@hotmail.com, på twitter @ForeningenV, på Facebook; @Välfärdsinitiativet och på nätet www.välfärd.nu
Den 14/12 anordnar sjukvårdsupproret sjukvårdsmarschen på flera platser runt om i landet. Vi uppmanar Dig att gå med och visa solidaritet med sjukvården.
Den 23/5 2020 kommer vi anordna en stor välfärdsmarsch i Stockholm där vi vill att alla välfärdsuppror går gemensamt för att kräva balans mellan krav och resurser.
Välkommen till Föreningen Välfärdsinitiativet. VI är välfärden.
Tidigare gästinlägg på bloggen