Ny rapport: Dramatisk minskning av lärarledd undervisning vid svenska universitet

I slutet av 2023 släppte Malmö Universitet (MAU) en rapport om lärarstudenters lärarledda undervisningstid, skriven av Peter Bauer vid Fakulteten för lärande och samhälle. Bauer har undersökt hur antalet undervisningstimmar i veckan förändrats på de olika lärarutbildningarna som MAU (tidigare Malmö högskola) erbjuder. Undersökningens resultat är anmärkningsvärt. 1995/1997 fick lärarstudenter i genomsnitt 13 timmar lärarledd undervisning i veckan. 2023 hade antalet sjunkit till sju timmar, en minskning med 46 %.

https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1815531/FULLTEXT01.pdf

Stephen Hwang, professor emeritus vid högskolan i Halmstad, har undersökt hur resurser påverkar den mängd undervisningstid som svenska studenter (alltså inte bara lärarstudenter) vid universitet och högskolor erbjuds och jämfört undervisningstiden i Sverige med hur det ser ut i andra länder i Europa. Studenter vid svenska universitet och högskolor (röd stapel) har lägst antal timmar lärarledd undervisning av alla länder som är med i undersökningen.

https://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1799119/FULLTEXT02.pdf

Hwang anger i sin rapport det statliga produktivitetsavdraget som ett av skälen till den låga lärarledda undervisningstiden vid svenska universitet och högskolor och till att svenska universitetslärare får allt mindre tid till att undervisa och examinera sina elever. Det här är en förklaring till nedskärningar som vi på tankesmedjan Balans varit inne på i tidigare granskningar av hur staten styr sina myndigheter.

Produktivitetsavdraget är en del av statsbudgeten och det innebär att staten först ökar myndigheternas budgetar med så mycket som till exempel löner och hyror förväntas öka men att de sedan gör ett avdrag på ökningen. 2024 är det avdraget på 1,84 % av budgetanslaget.

https://www.regeringen.se/contentassets/e1afccd2ec7e42f6af3b651091df139c/budgetpropositionen-for-2024-hela-dokumentet-prop.2023241.pdf

Produktivitetsavdraget är i praktiken ett krav på årlig effektivisering, det vill säga ett förväntan från politiker på att universiteten ska klara att driva verksamheten med bibehållen kvalitet trots att budget stramas åt varje år.

Universitetsutbildning är likt förskola och skola personalintensiv verksamhet. Det är en således en sannolik konsekvens av produktivitetsavdraget att den lärarledda undervisningen på lärarutbildningen minskar och att den lärarledda undervisningen för svenska universitetsstudenter är lägst i Europa.

Svenska universitetslärare ställs inför samma svåra uppgift som lärare på landets förskolor och skolor: att organisera undervisningen så att de årliga åtstramningarna inte leder till att eleverna lär sig allt mindre och till att den egna arbetsrelaterade stressen ökar.

Tore Ellingsen, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, förklarar problemet: ”Genom att effektivisera exempelvis fordonsindustri och sågverk kan produktionen öka. Men när man översätter det till offentlig sektor blir det svårare. Då måste man spara på personal eller lokaler för att få budgeten att gå ihop”.

Universitetslokaler står oftast där de står vilket gör det svårt att göra besparingar på lokaler.

Då återstår bara personalen…