Personaltäthet i förskolan: varför skiljer sig statistiken från medarbetarnas upplevelse?

Det finns ett mysterium i förskolan: fråga nästan vilken medarbetare som helst, och du kommer att få höra att arbetet har blivit tyngre och barngrupperna större. Gå sedan till statistikrapporter från Skolverket och du kommer att få läsa att personaltätheten är tämligen konstant. Hur ska man förstå det här? Inbillar sig personalen att de får mer att göra? Vi bad rektor Tomas Brusberg att ge sin analys av vad det här beror på.

Forskningen kring förskolan och dess betydelse är bristfällig. Det som vi i alla fall kan se är att det finns tre aspekter som vi med relativ stor säkerhet påverkar kvaliteten inom förskolan.

  • Mängden utbildade förskollärare
  • Barngruppens storlek
  • Personaltäthet

Dessa tre aspekter är också något som politiker, skolchefer och andra intressenter lyfter när de exempelvis vill visa på en förskolas förutsättningar. Alla tre är enkla att få fram och jag tror många utbildningsnämnder har dem som en form av kvalitetsgranskning/informationspunkt. I denna text kommer jag fokusera på personaltätheten eller barn/årsarbetare som det ibland benämns som. Statistiskt sett har det inte hänt så mycket sedan mitten av nittiotalet, men trots detta finns en känsla bland de som arbetat ett tag inom förskolan att de hade mer tid förr. De hinner inte lika mycket längre och upplever sig mer stressade. Men är det bara en känsla eller ligger det någonting i det?

Det som syns i siffrorna

För att ta reda på det har jag tittat närmare på personaltätheten i kommunen där jag arbetar. Från och med 2019 kan ni på ett enkelt sätt undersöka vilken personaltäthet just er kommun har på www.kolada.se

ÅrPersonaltäthetGenomsnittlig vistelsetid (h)
19904,4 1Ej tillgänglig
20065,2 229 3
20225,8 438

Det kan vara bra att först gå igenom vad personaltäthet står för så det inte blir några missförstånd. Det är antalet inskrivna barn per antalet personal räknat i heltidsanställningar. Så om vi har 10 personer som alla arbetar 80% på en förskola med 40 barn delar vi bara 40 med 10 personer * 80% = 8. Vi får då en personaltäthet på 5. Det blir sammas resultat om vi har 8 personer som arbetar 100% på samma förskola. Personaltätheten skiljer sig också mellan avdelningar, eftersom avdelningarna med yngre barn kräver mer resurser och oftast har högre personaltäthet. Som ni förstår krävs det ingen avancerad matematik för att komma fram till vilket personaltäthet en förskola har. Siffran säger däremot ingenting om vilken utbildning personalen har. På en förskola kan alla vara förskollärare och på en annan bara en.

En viktig aspekt är att förskolans personaltäthet mäts den 15 oktober. Detta kan komma att påverka mätningen då det är tidigt på läsåret. Det kan innebära att alla barn inte har börjat än samt att barngrupperna inte är fyllda. I förskolan fungerar det så att barn börjar när som helst under året, men slutar oftast under sommaren – när de ska gå över till förskoleklass. Det leder till att barngrupperna vanligtvis är mindre på hösten och större på våren. 

Om inte rektorn kompenserar för detta blir personaltätheten sämre (fler barn per personal) än den är vid mätningstillfället. Något som inte alla gånger är möjligt eller så lätt när det handlar om delar av tjänst och höstens organisation redan är fastställd.

2006 var personaltätheten 5,2 medan den 2022 var 5,8. Som ni ser är det enbart en ökning på 0,6 barn per anställd vilket vid först anblicken inte verkar så mycket, men det innebär en ökning på nästan 11,5 % vilket sannolikt märks i en pedagogs vardag: arbetsdagen innehåller 11,5 % fler tillfällen då ett barn behöver tröstas eller stöttas.  Ska vi föra över siffrorna till en medelstor förskola med 80 barn innebär det att 2006 var det ca 15,4 tjänster medan det 2022 var 13,8 tjänster som skulle genomföra samma uppdrag. En minskning på 1,6 tjänster. Vi kan även ta ner siffrorna till avdelningsnivå. Från en småbarnsavdelning (1-3 år gamla) med 3 heltidstjänster 2006 har det 2022 försvunnit en tredjedels heltidstjänst. Så nu ska två personal som arbetar heltid och en som arbetar 67 % göra samma arbete.

Det som inte syns i siffrorna

Nu är det inte så enkelt att vi kan jämföra sifforna rakt av. Det har hänt en del i samhället/förskolan vilket bland annat visar sig genom att barnen går generellt längre dagar. Som vi ser i tabellen ovan har vistelsetiden bland barnen ökat från 29 timmar i veckan till 38 timmar i veckan. Detta inkluderar även de barn som enbart går allmän förskola och/eller har föräldralediga vårdnadshavare. I vår kommun får dessa barn vara på förskolan i max 15 timmar per vecka, vilket innebär att de drar ner snittet. Många barn är alltså på förskolan betydligt mer än 38 timmar per vecka.

Det innebär för vårt tidigare exempel med 80 barn att närvarotiden har ökat från 2320 timmar i veckan till 3040 timmar i veckan på hela förskolan. Det är alltså en ökning på drygt 31 % i vistelsetid.


För att kunna jämföra siffran 5,2 i personaltäthet tänker vi oss att ökningen av vistelsetid i stället utgörs av motsvarande ökning av antal barn. Nu har vi hamnat på en förskola med 105 barn i stället för 80. Glöm inte bort att vi fortfarande har 13,8 tjänster som ska utföra uppdraget vilket i personaltäthet nu blir 7,6.

För att vi ska kunna jämföra siffran 5,2 från 2006 på ett rättvist sätt måste vi alltså använda oss av 7,6. Det är alltså en ökning på 46% av uppdraget som heltidsanställd. Tror du att du skulle märka om du fick 46 % mer per arbetstimme att göra?

Dags att gå tillbaka och jämföra med vår förskola med 80 barn. Nu när vi har kompenserat för barnens vistelsetid så får vi följande tabell:

ÅrÅrsarbetarePersonaltäthet
199018,24,4
200615,45,2
202213,85,8
2022, kompenserat för vistelsetid10,57,6

Det som från början såg ut som en ökning av arbetsbelastningen motsvarande 1,6 tjänster 2006-2022, är egentligen en ökning motsvarande 4,9 tjänster.

Jag hoppar tillbaka till vår småbarnsavdelning där jag innan konstaterade att en tredjedels heltidstjänst hade försvunnit. Med kompensationen för vistelsetid är det nu ca 90% av en heltidstjänst som försvunnit eller nästan en heltidstjänst på en av avdelningarna.

Dagsschemat påverkas

Vad innebär då detta för en förskola? Ökad vistelsetid ger som ni säkert förstår inte fler barn i förskolan utan ”bara” längre tider. Så det som har hänt är att mängden barn på morgon och eftermiddag har ökat markant men förskolan har inte kompenserats för detta. För att kunna visa på effekterna har jag i diagrammet nedanför lagt antalet barn som gröna stolpar och antalet personal som en gul linje. Det vi ser är en avdelning med 15 barn och tre heltidstjänster. Personaltätheten ligger på 5,0 vilket förklaras av att det är en småbarnsavdelning med barn på 1–3 år. Barnens tider är från en vanlig dag i oktober 2022. Merparten av barnen kommer vid 07.00 och går hem runt 16.30-17.00. Jag vill att ni speciellt noterar morgon/eftermiddag i grafen ovan. I mitt exempel är det bara full personalstyrka i 3,5 timmar.

Antal barn och pedagoger under dagen. Varje stapel visar antalet barn under en halvtimme. Den gula linjen visar antalet pedagoger vid samma tidpunkt.

Det som gärna glöms bort är att personalen också har raster under dagen vilket medför att under 1,5 timmar försvinner en personal från verksamheten. Effekterna kan ni se här: Nu är det bara 2 timmar med full personalstyrka kvar.

Antal barn och pedagoger under dagen. Varje stapel visar antalet barn under en halvtimme. Den gula linjen visar antalet pedagoger vid samma tidpunkt. Personal som har rast är bortplockade.

I diagrammet nedan har jag lagt in en dag inklusive rast med den mängd pedagoger vi skulle haft i dag med samma förutsättningar som 2006. Här kan vi på ett enkelt sätt se hur förutsättningarna för att utföra ett kvalitativt pedagogiskt arbete har försämrats.

Den ’lilla’ förändringen från 5,2 till 5,8 i personaltäthet har påverkat förutsättningarna för förskolan att genomföra sitt uppdrag dramatiskt. I diagrammet ser vi att 2006 var man minst tre pedagoger bland barnen från kl 7:30 till kl 15:30 varje dag; åtta timmar. Det hade minskat till två timmar med tre pedagoger ute i verksamheten 2022. Tre fjärdedelar av tiden för aktiv pedagogisk verksamhet har alltså försvunnit!

Den röda linjen visar personal under dagen 2006, den gula visar personal 2022.

Som ni säkert förstår när ni ser diagrammen ovan så går det inte att ha en kvalitativ pedagogisk verksamhet samt vara ensam med 13 stycken 1-3 åringar vare sig det är en halvtimme eller mer. Det vi inom förskolan gör då är att vi samarbetar mellan avdelningarna för att minimera ensamarbetet. Vissa dagar kanske inte personalen i exemplet ovan öppnar och andra dagar stänger de inte. Detta är en av anledningarna till att alla små förskolor på landsbygden eller utkanten av staden försvinner och i stället ersätts av stora förskolor där ett samarbete över avdelningarna minimerar ensamarbetet.



Nästa gång ni hör en politiker prata om att det knappt har varit några nedskärningar så vill jag att ni funderar både en och två gånger samt ställer frågor kring vad de bygger sina påståenden på. Ni kan också ställa er frågan ifall detta kan vara en av anledningarna till att förskollärare har gått från att vara ett friskyrke till ett riskyrke.

Tomas Brusberg är rektor inom förskolan, men har även kommunala förtroendeuppdrag för Socialdemokraterna.

Källor:

1. Barn och personal i förskolan, Skolverket (2009)

2. Barn och personal i förskolan, Skolverket (2019)

3. Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem, Skolverket (2013)

4. Kolada.se