Politikerna knäcker den kommunala skolan i Upplands-Bro

På riksnivå börjar de borgerliga partierna att ifrågasätta den ideologiska övertygelsen att förskolan och skolan automatiskt blir bättre om att fler elever går i vinstdrivna friskolor. Ute i landets kommuner finns dock fortfarande kommunpolitiker som ser det som sin uppgift att få så många elever som möjligt att gå i andra skolor än dem de själva ansvarar för. Detta trots att skolkoncernernas kraftiga expansion leder till stora nedskärningar som drabbar elever och lärare i de egna skolorna.

För någon månad sedan fick vi ett tips från en lärare som jobbar i Upplands-Bro om att kommunen börjat förbereda uppsägningar inom förskolan och skolan. Enligt läraren beror det här på nedskärningar i budget och på att många elever lämnat kommunala skolor för att börja på en nystartad vinstdrivande skola.

Vi gjorde som vi brukar när liknande tips kommer in och kikade i den senaste ekonomiska rapporten för ansvarig nämnd, i det här fallet Utbildningsnämnden i Upplands-Bro. Där skriver utbildningsnämnden att det finns upprättade handlingsplaner för budget i balans för kommunens förskolor och grundskolor.

När vi begärde ut de här handlingsplanerna vägrade dock kommunen att lämna ut dem till oss, med hänvisning till att kommunen inte anser att handlingsplanerna är offentliga handlingar. Vi begärde då ut mailloggar för utbildningsnämndens ordförande, vice ordförande samt skolchefen för att den vägen försöka att förstå vad som sker i kommunens förskolor och skolor. Trots att det nu gått 19 dagar sedan vi skickade det mailet har vi inte fått några mailloggar.

Vi brukar inte ge upp så lätt utan började samla in information om skolorna i Upplands-Bro på andra sätt. Eftersom det finns en hel del att skriva om blir det ett långt inlägg.

Bakgrund

Det här är inte första gången vi besöker Upplands-Bro. I boken De expansiva – en bok om skolmarknadens vinnare och förlorare berättade vi om hur kommunens styrande politiker medvetet försöker minska andelen elever som går i kommunens egna skolor och om hur den politiken påverkar elever och lärare.

Beslut om extra lokalkostnadsersättning

Kommunfullmäktige i Upplands-Bro beslutade i september 2019 att fristående skolor som etablerar sig i kommunen ska få extra hög ersättning för sina lokalkostnader. Skollagen säger att friskolor ska ersättas med kommunens genomsnittliga lokalkostnad, men att det är tillåtet för kommuner att ge mer än så. Skälet till beslutet var att den borgerliga majoriteten ville att Internationella Engelska Skolan ska etablera sig i kommunen, och att IES krävde högre ersättning för att en IES-skola i Upplands-Bro skulle komma på tal.

Men politikerna i Upplands Bro hade inte bara siktet på IES. Våren 2021 skrev dåvarande skolchefen i Upplands-Bro en rapport om en ny skolorganisation där det poängterades att den politiska ledningen tydligt uttalat att andelen barn och elever som går i fristående verksamheter ska öka, och att fler fristående förskolor och skolor ska etablera sig i kommunen. Skolchefen lade fram ett antal förslag på hur detta skulle kunna bli verklighet:

”Som ett led i att öka andelen fristående verksamheter diskuteras konkurrensprövning av befintliga kommunala förskolor och skolor. Det skulle betyda att en kommunal förskola eller skola ombildas till en privat/fristående. Den skulle kunna drivas av befintlig rektor med befintlig personal eller av extern aktör. Möjligheten att ta över kommunala förskolor och skolor och driva dessa privat kommer troligen att finnas.”

Att privatisera förskolor och skolor genom att rektorer och lärare tar över verksamheten har testats i ett antal kommuner med nästan identiska resultat: stora aktörer köper till slut upp de privatiserade förskolorna och skolorna. Det mest kända exemplet på det här kommer från Upplands Väsby där ett stort antal förskolor och skolor först sålts ut till medarbetare, som i sin tur sålt dem vidare till svenska och utländska miljardkoncerner.

Jensen etablerar sig

Hösten 2021 etablerade sig Jensen (familjeägt företag) som den första vinstdrivande koncernen i Upplands-Bro. Jensen är en skolkoncern som gjort sig kända för att använda aggressiv marknadsföring för att locka till sig de mindre resurskrävande eleverna från de kommunala skolorna.

I Göteborg skickade rektorn på Jensen ett brev till alla skolans föräldrar där han meddelade att skolan lyckats byta ut en mycket stor andel av eleverna genom att fokusera på dem som vill satsa på skolan. När skolan startade kom 90 % av eleverna från socialt utsatta områden, men efter det lyckade bytet av elever kom istället 90 % av eleverna från det socialt starka närområdet.

Det här är en strävan som kanske inte har något starkt stöd i skollagen, men den är naturligtvis lönsam för aktieägarna. En av de metoder som Jensen använt för att byta ut elevunderlaget är att begära ut adresser till elever på kommunala skolor i socialt starka bostadsområden och sedan skicka information om skolbyte direkt hem till dem. Här är ett exempel på ett sådant brev där Jensen bland annat skriver:

”Detta brev riktar sig främst till er som önskar mer. Kanske anser ni att ert barn inte får tillräckliga utmaningar eller att tempot är för lågt, kanske tycker ni att det är för stökigt i klassrummet, kanske önskar ni en mindre skola där alla håller ihop och stöttar varandra”

De barn som går på kommunala skolor i mindre resursstarka områden får inte den här typen av uppmaningar att söka sig till Jensen.

Omedelbara konsekvenser för den kommunala skolan i Upplands-Bro

När Jensen öppnade sin skola i Upplands-Bro ledde det genast till ekonomiska problem i de kommunala skolorna. I september 2022 konstaterade Utbildningsnämnden att de kommunala skolorna hade tappat många elever läsåret 21/22 och att tappet skulle fortsätta under 22/23. Elevantalet på Råbyskolan minskade med nästan 100 elever och Finnstaskolan förlorade ca 50 elever.

Utbildningsnämnden skriver: ”Några skolor har tappat elever till fristående skolor, och då eleverna är fördelade mellan många olika årskurser och klasser går det inte att minska personalstyrkan och därmed kostnaderna i samma nivå som intäkterna sjunker”. De åtgärder som vidtogs var exempelvis ”att vara restriktiva med vikarier, minska tjänstgöringsgrad, ökat elevantal med befintlig bemanning och omfördela resurser inom enheten”.

Med andra ord, Jensens etablering ledde till nedskärningar i den kommunala skolan, som alltså drabbade de lärare och elever som utnyttjade sin valfrihet till att gå kvar i den kommunala skolan.

Politikerna som styr skolan i Upplands-Bro var förstås – eller borde ha varit – införstådda med att de här sakerna skulle ske när de välkomnade Jensens etablering. Samma sak händer nämligen i alla kommuner där skolkoncerner etablerar sig. Krisen i Upplands Väsbys kommunala skolor efter IES etablering har blivit en riksnyhet, IES etablering i Sigtuna har dränerat den kommunala skolan på elever och resurser och samma effekter syns nu i Österåkers skolor där IES öppnar en skola efter sommaren.

I Skellefteå måste kommunens skolor skära ner med 77 miljoner för att kompensera för minskade intäkter som konsekvens av IES etablering. Precis som i Upplands-Bro skriver för- och grundskolenämnden i Skellefteå att det är svårt att göra rimliga anpassningar av den kommunala skolans kostnader när elever flyttar till fristående skolor, eftersom det oftast försvinner några elever i varje klass. Nu funderar politikerna i Skellefteå på att stänga ett antal kommunala skolor.

Skolstängningar är något som medborgare brukar vara väldigt negativa till. Det är sällan som kommunpolitiker säljer in nya friskolor till medborgarna med att kommunala skolor kommer att försvinna. Istället säger de ofta att de fristående skolorna ska vara ett komplement till den kommunala skolan, inte en konkurrent (det gjorde de till exempel i Skellefteå).

Många kommuner som drabbas hårt av de vinstdrivande skolkoncernernas expansion anser sig dock till slut inte ha något annat val än att lägga ner de egna skolorna. Tomma platser i de kommunala skolornas klassrum gör det svårt för kommunala rektorer att klara sig på den skolpeng de fått. Enligt skollagen har friskolor rätt till extra skolpeng om kommunens skolor inte kan hålla budget. Ju högre andel elever som går i fristående skolor desto större blir ”straffet” som kommunen måste betala till koncernernas ägare om kommunens skolor går back.

Fler skolkoncerner är på väg

Och värre kommer det att bli för Upplands-Bros kommunal skolor. Enligt utbildningsnämndens verksamhetsberättelse för 2023 har nämnden tillstyrkt etablering av Internationella Engelska Skolan (ägd av den utländska riskkapitalfonden Paradigm Capital Fund) och Raoul Wallenbergsskolan (ägd av fd kristdemokratisk politiker). De förväntas etablera sig i kommunen hösten 2026. Nämnden konstaterar att ”andelen elever i fristående verksamheter har ökat och kommer att fortsätta öka, vilket är ett prioriterat mål för utbildningsnämnden”.

Nuläget för skolan i Upplands-Bro

Den 8 maj i år skickade en av kommunens lärare ett personligt brev om läget i sin skola till politikerna utbildningsnämnden, något som uppmärksammades av tidningen Mitti. Läraren beskriver i brevet konsekvenserna av den utveckling som skett i Upplands-Bro, med ökad andel elever i fristående skolor och färre elever i kommunal skola, och ger politikerna konkreta exempel från skolan hon jobbar på. Läraren skriver:

Inför höstterminen 2023 beslutades att slå ihop Råbyskolans och Finnstaskolans lågstadium, ett beslut med ekonomisk bakgrund naturligtvis. Vi på skolan omorganiserade oss, vi strukturerade om elevhälsoarbetet och vi känner oss trygga med att vi under läsåret har utfört ett bra arbete med att ge våra 380 elever trygghet och utveckling.

Men omorganisationen räckte inte för att hämta hem budgetunderskottet. Det hade under det gångna läsåret skett ytterligare förändringar, ett exempel på en sådan är att tidigare fyra speciallärare/specialpedagoger numera endast är två. Nuvarande årskurs tre slogs efter sportlovet ihop, från tre klasser till två, en lärare fick gå.

Men budgeten är ändå inte i balans. Inför kommande läsår står vi inför ytterligare hopslagningar, omorganiseringar och reduceringar när även Råbyskolans mellanstadium ska packa ihop för att flytta in på Finnstaskolan. De klasser som nyligen omorganiserats på lågstadiet och som börjat hitta trygghet kommer att rivas upp på nytt, när tre parallellklasser ska bli två. Elevantalet kommer att öka från 20 till över 30 elever i varje klass, i de flesta årskurser. Samtidigt reduceras antalet anställda. I skolans elevhälsoteam kommer vi att vara tre personer färre än vad vi var vid starten av nuvarande läsår. De som ytterst drabbas av dessa förändringar är våra elever, och särskilt barn i behov av särskilt stöd.”

Politiker säger ofta att skolor får ”anpassa” sig till lägre elevantal när skolkoncerner etablerar sig och får det då att låta som att detta är lätt gjort. Men det är det inte. Det blir alltid konsekvenser när antalet skolpengar minskar och det drabbar så gott som alltid de elever som behöver allra mest stöd i skolan. Läraren fortsätter med att beskriva vad som skett på hennes skola när elever slutat och istället börjat på Jensen:

”De elever som lämnar Finnstaskolan för att istället gå på friskola är de elever som troligen hade klarat hade klarat av att sitta i ett klassrum med 30 andra elever och med ett nedbantat elevhälsoteam som stöd. Det är till stor del elever med svenska som modersmål, elever utan diagnosticerade koncentrationssvårigheter eller sociala utmaningar, elever med resursstarka föräldrar.

Kvar blir de elever som inte har det lika förspänt. Kvar blir de med åtgärdsprogram. Kvar blir dem som enligt forskning påverkas mycket negativt av stora klasser och av omgivande stimuli och distraktion. Kvar blir dem som inte har svenska som sitt första språk. De här barnen utsätts tidigt för en sorts utslagning, skolsystemet riskerar att skapa ett utanförskap”.

Minns nu tillbaka till Jensens metoder i Göteborg och hur de medvetet arbetat för att de barn som behöver mycket hjälp inte ska gå på deras skola. Minns även hur de bytte ut sitt elevunderlag genom att fokusera på dem som ville satsa på skolan och hur de skickade brev till resursstarka barn som ”önskar mer” än vad de fick på den kommunala skolan. De olönsamma barnen fick kommunen ta hand om, precis så som läraren skriver att det blivit i Upplands-Bro.

Men de nedskärningar som läraren berättar om sker under 2024 beror inte bara på att den kommunala skolan tappat elever till Jensen, de beror även på att rektorerna inte fått full kompensation för årets kostnadsökningar.

Utbildningsnämnden konstaterar i den senaste ekonomirapporten att elevpengen ökade med 3,3 % under 2024, men Sveriges Kommuner och Regioner har räknat ut att elevpengen borde ökas med 4,7 % för att rektorerna ska kunna betala alla kostnadsökningar. Det är därför inte förvånande att utbildningsnämnden skriver att ”2024 karakteriseras av ett utmanande ekonomiskt läge, där flera kommunala verksamheter måste vidta åtgärder för att uppnå ekonomisk balans”.

Hur blir det nästa år?

Tyvärr fortsätter den negativa trenden för Upplands-Bros kommunala skolor nästa år. Utbildningsnämnden skriver i underlaget för budget 2025 att barnafödandet i Sverige är det lägsta på 20 år och att det kommer finnas tomma platser i både förskolan och skolan. Det är en mörk bild som målas upp för de kommande åren:

”Med en långsammare befolkningstillväxt och en förändrad demografisk sammansättning, behöver vi anpassa våra verksamheter och tjänster för att möta de nya behoven. Detta innefattar allt från barn- och elevplatser i förskola/skola och behovsanvändning av lokaler. Samtidigt har ökade kostnaderna för kommunens verksamheter lagt ytterligare press på budget och resursfördelning inom verksamheterna.”

Vad de ökande kostnaderna beror på och vilka effekter de kommer att få preciseras i ett brev från utbildningsförvaltningen som skickats till medarbetare i förskolan och skolan.

”Hej

Som tidigare informerats om står kommunen nu i ett mycket utmanande ekonomiskt läge totalt sett. Vi får kraftigt ökade kapitalkostnader med ca 60 miljoner per år kopplade till flera stora exploateringsprojekt och övriga investeringsprojekt som nu börjar skrivas av. Till detta kommer också ökade kostnader på grund av redovisningsregler på 10-20 miljoner per år. Ett prognostiserat underskott om drygt 90 miljoner kronor under 2024 har identifierats och behöver hanteras för att få en budget i balans inför ingången till 2025.

Mot bakgrund av detta behöver kommunen se över bemanningen inom alla kontor. Översynen av verksamheten sker av respektive kontorschef i nära samarbete med kommunens personalavdelning. Övertalighet har att försöka lösas genom att avsluta visstidsanställningar, pensionsavgångar och indragna rekryteringar.

Samtidigt har Upplands-Bro kommun ett minskande barnantal och elevantal inom förskola/skola. Vi har därför annonserat att vi kommer behöva säga upp medarbetare på grund av arbetsbrist.”

En ny befolkningsprognos som visar på färre barn och elever, redan konstaterade effekter av Jensens etablering, nedskärningar på grund av kostnadsökningar och lärare som vädjar om en ny politik har dock inte fått allianspartierna som styr Upplands-Bro att dämpa sin strävan att fler elever ska gå i fristående skolor. Istället har de satt ett nytt mål att 40-50 % av alla elever boende i kommunen ska gå i en fristående skola.

Arbetsgivarens ton mot facken och syn på medarbetarna

När arbetsgivare vill genomföra nedskärningar måste de samverka förändringarna med fackförbunden (det innebär i praktiken ofta att arbetsgivaren säger: så här kommer vi att göra, nu vet ni det). Protokollen från årets samverkansmöten ger oss en utförligare bild av de nedskärningar som nu görs och av hur Upplands-Bro agerar som arbetsgivare för de anställda i kommunens förskolor och skolor.

Eftersom det förekommer namn i protokollen på personer som inte är höga chefer vill vi inte lägga upp några länkar till dem. Maila marcus@tankesmedjanbalans.se om du har frågor angående någon av källorna.

  • På ett samverkansmöte i april uttrycker facken oro över att nedskärningarna på skolor med stora behov kommer att leda till försämrad studiero och sämre möjligheter att erbjuda elever stöd. Arbetsgivaren svarar: ”Vi behöver titta på hur det är att komma från socioekonomiskt utsatta områden och trimma medarbetarna att arbeta med dessa grupper samt hur lärare kan arbeta med att gå från 20 till 30 elever”.
  • På ett samverkansmöte i maj säger facken att de är ”bekymrade över det sjunkande elevunderlaget, planer att höja hyror vilket har stor påverkan för kommunala förskolor/skolor. I kommunplanen vill man öka kapaciteten och erbjuda fler fristående skolor att etablera sig trots sjunkande elevunderlag. Det anser vi oansvarigt. Dessutom får friskolorna hyresbidrag. Raoul Wallenbergsskolan är nu på väg in och har plats för 600 elever. Vi vet vad det leder till för konsekvenser. Det innebär fortsatta nedskärningar i tjänster alternativt att kommunala skolor behöver stängas. Hur tänker ni kring det?
    Arbetsgivaren svarar: Fokus är höjd kvalitet på barnens undervisning. Politiken anser att många aktörer ökar förutsättningarna för kvalitet.”
  • På samma samverkansmöte behandlas det ekonomiska läget. Arbetsgivaren ”inleder med att beskriva hur exploateringar som genomförts under tidigare år nu får stora konsekvenser för kommunens ekonomi. Vi befinner oss i ett svårt läge. Detta medför att många chefer kämpar med handlingsplaner (som kommunen inte lämnar ut, vår anmärkning) för att få en budget i balans för år 2024. Alla medarbetare i Upplands-Bro kommun måste hjälpas åt och vi förväntar oss stöd och ansvarstagande även från facken.
  • På ett samverkansmöte i slutet av maj förklarar facket hur man ser på det ekonomiska läget och på den förda ekonomiska politiken i kommunen. ”Vi blir provocerade av att det beskrivs som att satsningar på skola och förskola görs när vi ser stora nedskärningar. Vi ser hur det drabbar våra verksamheter för barn och unga. Barnskötare, elevhälsa, social- och specialpedagoger och lärare m.m. varslas. Det blir färre vuxna och större klasser. Samtidigt förfaller skolorna pga bristande underhåll.”

Vi har full förståelse för om lärare i Upplands-Bro blir provocerade av de fetmarkerade svaren ovan. Det tycks finnas en vilja från arbetsgivaren att lägga över ansvaret för de allt tuffare förutsättningarna i förskolor och skolor på kommunens medarbetare. Det här är ett budskap som är återkommande även i de styrdokument som ligger uppe på kommunens hemsida.

I utbildningsnämndens underlag till budget för 2025 skriver nämnden till exempel att ”de skolor som har extra utmaningar behöver vara särskilt duktiga i mötet med elever som har sämre socioekonomiska uppväxtvillkor” och i den senaste ekonomiska rapporten skriver de att ”de flesta elever kan med rätt utbildning nå de högre betygen”.

Vi har själva jobbat många år i skolans värld (och gör det fortfarande). Vi vet att det första påståendet är lätt för politiker att uttala men väldigt svårt för lärare att leva upp till. Det andra påståendet stämmer helt enkelt inte. Det är omöjligt för en inte obetydlig grupp elever att klara kraven för de högre betygen eftersom de kräver förmågor som det är väldigt svårt att träna sig till.

”Upplands-Broandan”

Ju mer vi gräver oss in i den kommunala verksamheten i Upplands-Bro, desto mer framkommer tecken på en osund kultur bland politikerna som inte stannar vid att kommunen inte vill lämna ut handlingar eller mailloggar till oss.

När utbildningsnämnden hade sitt senaste sammanträde skulle de bland annat behandla den mycket oroande ekonomirapport som vi hänvisat till flera gånger i det här inlägget. Oppositionen skriver i en protokollsanteckning att ”nämndens ledamöter fick handlingarna till ärendet 22 timmar innan sammanträdet, vilket är oacceptabelt ur demokratiskt hänseende. Nämndens ledamöter förutsätts att läsa alla handlingar och reflektera över innehållet och diskutera i partigruppen.”

Men det är inte bara andra partier som drabbats av vad som kanske kan kallas för ”Upplands-Broandan”.

2022 granskade tidningen Arkitekten hur bygglov hanteras i Upplands-Bro. En expert som uttalade sig i tidningen menade att högt uppsatta politiker tagit beslut som strider mot lagen. Artikeln innehåll även intervjuer med ett antal personer som beskriver en osund politikerroll i kommunen:

Person 1: ”Man upplever att man inte blir tagen på allvar, personer har blivit uthängda privat och tjänstemän lägger ner mycket tid och arbete på något där politikerna ändå bara gör som de vill.

Person 2: ”Min uppfattning är att tjänstemän inte längre orkar, vill eller vågar säga emot nämnden.”

I april i år publicerade Arkitekten en uppföljande granskning av situationen i Upplands-Bro. Tidningen skriver att ”mer än var tredje medarbetare på samhällsbyggnadskontoret i kommunen slutade under den gällande mandatperioden. Flera vittnade om tystnadskultur, att de kände sig kränkta, påhoppade och upplevde svårigheter med att sköta sina uppdrag och att medverka på sammanträden.”

Och det verkar som att det inte bara är på bygglovsavdelningen som de här problemen finns. Arkitektens källor berättar vidare att ”den ansträngda relationen mellan tjänstemän och politiker i kommunen har det senaste året lett till att flera höga chefer sagt upp sig” samt att medarbetare upplever att ”det finns påtryckningar från kommunledningen om att vara och agera på ett visst sätt, något som i flera fall ska ha lett till att personal valt att söka sig vidare.” 

Avslutande diskusison

Tankesmedjan Balans syfte är att arbeta för en bättre arbetsmiljö för de anställda i välfärden. Sedan starten 2017 har vi publicerat mer än hundra granskningar på bloggen, skrivit ännu fler debattartiklar i tidningar, genomfört ännu fler föreläsningar och skrivit fem böcker i ämnet.

Upplands-Bro är nog det värsta exempel vi sett på det som brukar kallas för New Public Managementstyrning (NPM). NPM innebär något avrundat att politiker ska styra välfärden som om den vore ett företag genom nedskärningar i budget, konkurrensutsättning och hård målstyrning av alla led, från högsta chef ner till klassrumsgolvet.

Det är viktigt för oss att vara tydliga med att de missförhållanden som vi anser finns i Upplands-Bro är politikernas fel, inte chefernas eller medarbetarnas. Skadlig organisationskultur i kommuner skapas ovanifrån. När förskolor och skolor måste konkurrera om elever – samtidigt som politiker kräver bättre kvalitet fast till lägre pris – lär sig organisationen att det är säkrast att mörka missförhållanden. Det säger en del om hur illa situationen är i Upplands-Bros skolor när en medarbetare väljer att träda fram i media med en personlig berättelse om de effekter av nedskärningar och friskoleexpansion som kommunen gör allt för att dölja.

Den politiska utvecklingen är dock på väg att springa ifrån bland annat de politiker som styr Upplands-Bro och deras mål att 40-50 % av alla elever ska gå i fristående skolor. Vi avslutar det här alldeles för långa inlägget med att citera utbildningsministerns stabschef från en artikel i Liberalernas partitidning NU.

”Det finns en effekt som kommunen råkar ut för, som drabbar de elever som går i kommunala skolor där många lämnar för exempelvis en ny friskola. När elever lämnar den kommunala skolan ökar kostnaden per elev bland de som är kvar då allt från lokaler till anställda inte försvinner bara för att några elever försvinner. Det får den absurda konsekvensen att friskolorna, både den nyetablerade och andra friskolor i kommunen, ska få mer pengar per elev eftersom friskolorna ska ha samma peng som den kommunala skolan per elev, fast de inte alls står med ökade kostnader.

Det här systemet är kostnadsdrivande, men handlar framförallt om den enskilde elevens rätt. Idag kan du få din skolgång försämrad för att andra väljer att lämna din skola, det är inte rimligt.”

Ps: I vanliga fall brukar vi inte poängtera det här men eftersom Upplands-Bro inte är ett vanligt fall så vill vi upplysa om att vår hemsida har utgivningsbevis och att våra källors anonymitet därför har skydd av grundlagen. Det är olagligt att göra efterforskningar om vilka källorna är.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Vill du bli tipsad om när en ny granskning publicerats här på Balans hemsida? Prenumerera på våra inlägg genom att fylla i din mailadress längst ner till höger på den här sidan.