Politiskt tumult och ekonomisk kris: Det är stökigt i Sigtuna

Det har varit lite stökigt i Sigtuna det senaste året. Misstankar om korruption och avslöjanden i Uppdrag Granskning startade en process som ledde till att den rödgröna majoriteten föll under hösten och ersattes med en blågrön majoritet. Miljöpartiet och Liberalerna bytte sida och fokus skulle nu läggas på att göra Sigtuna mer ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart.

I vår research till det här inlägget har vi kommunicerat med politiker från båda politiska lägren och det är uppenbart att läget är mycket spänt mellan blocken. Tankesmedjan Balans tar inte ställning i partipolitiska frågor. Vårt syfte är att visa på hur den politiska styrningen av välfärden leder till arbetsrelaterad ohälsa bland de som jobbar i vård, skola och omsorg. I det här inlägget kommer vi att fokusera på vilka möjligheter gällande budget ger att jobba med för att förbättra arbetsmiljön för de som jobbar i förskola och skola i Sigtuna. De partier som står bakom budget för 2018 är Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Samling för Sigtuna.

Läget 2017

Först några ord om hur utbildningssektorn prioriterats under de år de rödgröna haft makten. Precis som många andra kommuner i Stockholmsregionen har förskolor och skolor i Sigtuna satsat på att öka förskollärares och lärares löner men det har skett på bekostnad av lärartäthet. Nedan finner ni Sigtunas placeringar i fyra olika kategorier i undersökningen ”Bästa skolkommun” år 2017. Sigtuna ligger på den övre halvan vad gäller lön men eftersom de rödgröna politikerna inte finansierat löneökningarna med ökat budgetutrymme för skolnämnderna har lärarna betalat sina löneökningar med minskad lärartäthet. Trots att Sigtuna ligger i Stockholmsområdet där kostnader för t ex hyra och personal är högre än i övriga riket ser ni att Sigtuna satsat mindre resurser på skolan än genomsnittet (162 av 290).

Budget 2018

När den nya politiska majoriteten presenterade sin första gemensamma budget på kommunens hemsida var det stora ord som gällde. Sigtuna ska bli en av de bästa kommunerna i Sverige och man har tack vare hårda prioriteringar kunnat satsa på skolan.

Det här låter ju bra, men hur ser det ut i budgeten? Vår granskning har visat att nio av tio kommuner skär ner på välfärden 2018. I den granskningen konstaterade vi att Sigtuna var en av kommunerna som sparar på skolan. Tänk om vi hade fel? Vi tar en titt i budget för 2018.

Majoriteten inleder med ett antal övergripande mål för kommunen. Ett av dessa är att kommunen som arbetsgivare ska skapa incitament till ständiga effektiviseringar. Det här gör oss lite oroliga. Många lärare berättar att de här ständiga effektiviseringskraven i praktiken blir besparingskrav. Skolan ska bli billigare men bättre i evighet men eftersom skola inte fungerar så får de som jobbar i skolan istället mer och mer att göra.

Generella förutsättningar för budget 2018

Innan nämndernas budgetutrymme för nästa år beräknas finns det två saker man som budgetgranskare bör hålla ögonen på. Dels om det finns något effektiviseringskrav för hela kommunen och dels hur mycket nämnderna får i kompensation för löneökningar. I Sigtunas budget för 2018 finns ett övergripande effektiviseringskrav på 20 miljoner kronor. 20 miljoner ska alltså sparas under 2018 och kommunledningskontoret ges i uppdrag att lista ut var dessa 20 miljoner ska kunna sparas. Löneökningar kompenseras med 2,2 % och sedan kommer 0,3 % ytterligare kompensation att ges till prioriterade personalgrupper.

Vid kommunstyrelsens nästa möte ska de där 20 miljonerna i effektivisering klubbas. Vi har tagit en titt i kallelsen och hittat en intressant punkt. De riktade lönesatsningarna på 0,3 procentenheter som vi nämner ovan beräknas kosta 4,5 miljoner. Som en del av effektiviseringen på 20 miljoner minskas dock dessa riktade lönesatsningarna med tre miljoner. Kvar finns bara 1,5 miljoner vilket innebär att potten för riktade lönesatsningar (som vi ovan konstaterade var 0,3 %)  endast räcker till 0,1 %.

Löneökningarna kompenseras således med 2,2 % + 0,1 % = 2,3 %. Om den riktade satsningen på 0,1 % riktas enbart mot skola, fritids och förskola kan ökningen kanske bli lite större där – som allra mest lite drygt 2,4 % (anställda inom barn o utbildning utgör ungefär 45 % av en kommuns personalstyrka). Men Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att den genomsnittliga löneökningen i landets kommuner kommer bli 3,0 % 2018. Troligen kommer lärares löner öka mer än så pga enorm lärarbrist. Således hittar vi här det första besparingskravet på skolan.”

Hur stort? Enligt budget 2018 får Barn- och ungdomsnämndens (förskola och grundskola) lönekompensation på 21,2 miljoner. 0,6 procentenheter högre löneökning än kompensation innebär 5,8 miljoner i besparingskrav för Barn och ungdomsnämnden.

Nämndramar

Nästa möjlighet för kommunpolitiker att lägga besparingskrav på skolan är när nämndernas ramar beräknas.

Nedan ser ni en tabell över förändringarna i Barn- och ungdomsnämndens nämndramar. Titta extra noga på budgetposterna inom den röda ramen. ”Förändringsarbete”. Det här är ett annat ord för besparingar. 16,4 miljoner ska sparas genom ”generell effektivisering”. Det innebär att politiken inte säger vad skolan ska spara på utan bara att skolan ska bli 16,4 miljoner effektivare. Utöver det ska bland annat förberedelseklassen kosta fyra miljoner mindre och IT-tätheten på lågstadiet minska.

 

Nämndbudgetar

När nämndernas ramar och mål klubbats av Kommunfullmäktige gör nämnderna egna budgetar för kommande år. Vi har tittat närmare på Barn- och ungdomsnämndens nämndbudget för 2018. Politikerna i Barn- och ungdomsnämnden börjar med att konstatera att Sigtunas skolor ska vara bland de bästa i Sverige och att det då är viktigt med höga förväntningar och att medarbetare ständigt ges nya utmaningar.

Som vi visat ovan räcker inte budgeten för att kompensera kostnadsökningar. Detta är politikerna i Barn- och ungdomsnämnden mycket medvetna om. Det är faktiskt så illa att förskolors och skolors grundpeng (skolpeng) inte har justeras alls för löneökningar. Noll kronor. Även tidigare satsningar på högre lärarlöner har minskats vilket i praktiken innebär att besparingskravet för 2018 ökar ytterligare.

Effekten av det här ”förändringsarbetet” blir att skolpengen för förskola, pedagogisk omsorg och grundskola 2018 i princip är densamma som skolpengen 2017. Trots förväntade löneökningar på mer än tre procent och trots inflation på två procent.

Hur går det då för Sigtunas skolor? De kanske lyckas närma sig det där målet om bland de bästa i Sverige utan att det behöver kosta mer? Nja. Resultaten pekar nedåt i både skolår 6 och för högstadiet.

Men kanske mår medarbetarna bra? Och kanske finns det därför möjlighet att skynda på dem lite så att de kan kompensera politikernas besparingskrav genom att stressa lite mer? Nej. Sjukfrånvaron är hög på förskolan och i skolan. Alla kategorier. Chefer ges därför i uppdrag att arbeta systematiskt för att vända trenden. Men det får som bekant inte kosta något.

Vi sammanfattar 

Det här var en lång text. Vi vet. Men tyvärr går det inte att förklara budget och skolans ekonomi kortare än så. Kanske är det därför vi aldrig ser granskningar av förskolans och skolans ekonomiska villkor i pressen.

Det ser riktigt illa ut för de som jobbar i förskola och grundskola i Sigtuna. Skolpeng i förskolan och skolan ökar inte alls under 2018. Sjuktalen i förskolan och grundskolan är redan höga och resultaten i grundskolan vikande.

Glapp mellan krav och resurser är vad som skapar arbetsrelaterad ohälsa. Sigtuna kommun skulle kunna sänka kraven på verksamheten. Men som vi såg i budget gör de det motsatta. Förskolan och skolan ska bli bland de bästa i landet. Men skatten då, kanske ni tänker nu. Om det finns för lite resurser för att ge förskola och skola ok förutsättningar kanske Sigtuna kommun borde höja skatten lite? Nej. Tvärtom. Först vill majoritetspolitikerna minska kommunens kostnader och sedan vill de använda den lägre kostnaden till att sänka skatten. Så att förskolan och skolan måste spara ännu mer.

Vi lämnar Sigtuna för den här gången med en fadd smak i munnen. Politiker på alla nivåer pratar om satsningar på välfärden men i praktiken skärs det ner. Och de som jobbar i vård, skola och omsorg tvingas att springa allt snabbare i korridorerna. Nästa vecka återkommer vi troligen till Sigtuna för en titt på gymnasieskolans ekonomi.

Lästips

9 av 10 kommuner underfinansierar välfärden 2018

Huddinge – en fallstudie i förskoleuppror

Grundskolan i Huddinge ska spara, spara och spara

Registrera dig för att få tankesmedjan Balans nyhetsbrev i inkorgen, varje fredag.

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Tidigare veckobrev:

Vecka 38: Lobbyist och politiker - samtidigt"
Vecka 40: Tankar efter bokmässan"
Vecka 41: "Ett starkt tryck på förändring underifrån"
Vecka 42: "Den som är satt i skuld, kan bli fri"
Vecka 43: "Academedia döljer utdelning till ägare"
Vecka 45: "Jag vill helst inte veta att det är så illa"
Vecka 46: "Lärarna har strejkat lika många gånger som Timbro"
Vecka 47: "Avskaffa offentlighetsprincipen? Låt oss ta en diskussion om detta"
Vecka 50: "SKR:s chefsekonom går till lobbyindustin"
Vecka 5: "Det är riktiga människor som röstar"
Vecka 6: "Boktips i skuggan av Risbergska"