Regeringens ”satsning” på ökad likvärdighet i grundskolan – en fallstudie

I veckan var vi på besök hos Statskontoret som just nu utvärderar det riktade statsbidraget för ökad likvärdighet i grundskolan. 2020 kommer det finnas 4,9 miljarder för kommuner och friskolor att söka och det är de här pengarna som regeringen syftar på när de pratar om de stora satsningarna på skolan i statsbudgeten.

Ett krav för att huvudmännen ska få ta del av bidraget för ökad likvärdighet i grundskolan är att de inte minskar sin egen kostnad för just grundskolan.Vi har skrivit ett blogginlägg som visar på vilka effekter det här får för förskolan, fritidshemmet och gymnasieskolan som får ta smällen när kommunerna skär ner på utbildningssektorn men inte vill riskera att bli utan det riktade statsbidraget för grundskolan. Läs gärna det.

Idag tänkte vi titta på vilka konkreta effekter det här kan få för en kommun. Som vanligt när vi granskar hur en kommun använder riktade statsbidrag struntar vi i att berätta vilken kommun det är. Det är inte vår uppgift att granska hur enskilda kommuner använder statsbidrag utan Skolverkets. Vi vill visa på generella drag, inte sätta dit kommuner. Av den anledningen frångår vi principen att ange källa för våra urklipp. Ni får helt enkelt lita på oss.

Riktade statsbidrag till utbildningssektorn i kommun X

Det är ordning och reda på tjänstemännen i den här kommunen. I handlingarna till punkten ”Internbudget” finns en utmärkt uppställning av de riktade statsbidrag inom förskolans och skolans område som kommunen har rätt till.

Det riktade statsbidraget för ökad likvärdighet i grundskolan ökas nästa år från 21 miljoner till 30 miljoner men som ni ser minskar andra riktade statsbidrag med stora summor. Statsbidraget för ökad bemanning i fritidshemmet försvinner helt och statsbidraget för ökad bemanning i lågstadiet halveras. Det blir mindre pengar till lovskola och till mindre barngrupper i förskolan men mer pengar till lärarassistenter.

Det riktade statsbidraget för lärarassistenter får kommunerna bara söka om de lägger lika mycket själva. För att få de 7,7 miljonerna till lärarassistenter måste kommunen använda 7,7 miljoner av den egna budgeten till lärarassistenter. De här 7,7 miljonerna kommer man inte få i ökat tillskott till skolnämnden utan de måste prioriteras inom ram. Risken är alltså stor att ökningen på ca fyra miljoner till lärarassistenter 2020 kommer att leda till minskad budget på ca fyra miljoner någon annanstans i nämndens budget.

Sammanlagt innebär de ”satsningar” i statsbudgeten som utbildningsminister Anna Ekström pratar om nästan ingenting för den här kommunen. De riktade statsbidragen till vår exempelkommun ökar med 188 894 vilket är en ökning med ynkliga 0,26 %. Inte så mycket att skryta om faktiskt.

Riktat statsbidrag för ökad likvärdighet i kommun X

I tabellen nedan finns förvaltningens förslag på hur de tycker att politikerna i nämnden bör fördela statsbidraget för ökad likvärdighet i grundskolan. Bidragssumman ökade med ca nio miljoner 2020. Sju av de miljonerna försvinner direkt eftersom kommunen behöver använda dem för att kompensera det minskade statsbidraget för ökad bemanning på lågstadiet.

Den största utgiftsposten i förslaget till fördelning av statsbidraget för ökad likvärdighet i grundskolan är ”digitalisering”. Nästan 11 miljoner av de pengar regeringen skickat för att öka likvärdigheten i grundskolan går till digitalisering av grundskolan.

Vi har följt den här kommunen under några år och vet att nämnden äskat pengar från kommunfullmäktige för att få resurser nog att leva upp till Skolverkets digitaliseringsstrategi. Man har inte fått pengarna så det är troligt att det är den här digitaliseringen man syftar på här. Även de två miljonerna till fler rektorer är något nämnden äskat pengar för men inte fått.

Vi sammanfattar

Fritidshemmet är den stora förloraren i fördelningen av riktade statsbidrag eftersom det riktade statsbidraget för ökad likvärdighet i grundskolan inte får användas till fritidshemmet. Förskolan får sänkt statsbidrag för minskade barngrupper och inte heller förskolan kan ta del av statsbidraget för ökad likvärdighet i grundskolan. En stor del av ökningen av statsbidraget för ökad likvärdighet i grundskolan kvittas i vår exempelkommun mot minskningen av det riktade statsbidraget till lågstadiet. En tredjedel av statsbidraget riktas till digitaliseringen av grundskolan och inte till att kunna behålla eller anställa mer personal.

Mer pengar till lärarassistenter tvingar kommunen att skära någon annanstans eller inte söka statsbidraget för lärarassistenter. Om man ändå söker och får hela summan för lärarassistenter innebär regeringens riktade statsbidrag för 2020 en ökning med 0,26 % vilket är mindre än vad inflationen är.

Regeringens satsningar på riktade statsbidrag till utbildningssektorn i budget 2020 innebär således en nedskärning. Iaf för den här kommunen.

Tankesmedjan Balans

Det här var en lektion i hur de riktade statsbidragen påverkar kommunerna och om att regeringens snack om satsningar på utbildningssektorn faktiskt är mest snack. Vi som skriver detta vill avsluta med att berätta vilka vi är. Tankesmedjan Balans är en liten tankesmedja med fokus på välfärdens styrning och på arbetsmiljö. Vi kan driva vår verksamhet tack vare att anställda i välfärden och andra som tycker om det vi gör ger oss ekonomiskt stöd. Hjälp gärna till du med.