Friskolereformen har havererat. Det som från början var tänkt att vitalisera skolan genom att eldsjälar gavs möjlighet att finansiera fristående skolor med kommunal skolpeng, har urartat till att bli ren kommers på skattebetalarnas och elevernas bekostnad. Skolbolagens ägare investerar nu stora summor för att deras skolkoncerner ska växa sig så stora att väljarna inte längre har någon möjlighet att på demokratisk väg rösta bort det svenska skolexperimentet.
Det finns en gräns där koncernernas andel av skolmarknaden blivit så omfattande att politiska reformer är i det närmaste omöjliga att genomföra. Om inte landets politiker agerar för att reglera skolmarknaden NU kommer den gränsen snart att vara nådd.
I det här inlägget ska jag berätta om det senaste fenomenet på den svenska skolmarknaden: för- och grundskolekoncerner som börsnoteras och sedan växer genom att köpa upp andra förskolor och skolor, precis som gäddor som växer sig stora genom att äta upp andra gäddor i sjön.
Atvexa
Den börsnoterade skolkoncernen Atvexas affärsidé är att köpa små förskolor och skolor, göra dem till dotterbolag i Atvexakoncernen, ta den årliga vinsten från dotterbolagen och använda den – samt intäkter från nyemissioner av nya aktier – till att köpa fler förskolor och skolor. På det här sättet har Atvexas omsättning växt med ca 15 % per år. 2020 omsatte koncernens skolor och förskolor 1,8 miljarder kronor.
Källa: https://www.allabolag.se/5567814024/atvexa-ab
Atvexakoncernen består av 143 förskolor, 32 skolor och en särskola. Många av de förskolor och skolor som idag ägs av Atvexa grundades av lärare och rektorer åren efter att friskolereformen klubbades igenom, men nu är de alltså dotterbolag i en mångmiljardkoncern. På sin hemsida skriver Atvexa att de är stolta över att dotterbolagen tillsammans erbjuder mångfald, men de här 166 enheterna är ju utspridda över hela landet och det finns ofta bara en Atvexaförskola och skola i varje kommun. Så själva ägandet bidrar inte i praktiken till någon mångfald. Den fanns där isf redan innan skolorna såldes till Atvexa.
Atvexa är börsnoterat men två storägare har kontroll över bolaget. Den ena storägaren är företaget Atnotera, ett investmentbolag som investerat i ett flertal företag i välfärdsbranscherna, bland annat vårdkoncernen Atleva och omsorgskoncernen Atviva. Atnotera ägs av Peter Weiderman som fick en del uppmärksamhet när han inte bara en, utan två gånger, sålde den skandalomsusade Caremakoncernen med stor förtjänst. Pengar han använt till att starta nya välfärdsverksamheter.
Att köpa förskolor och skolor har visat sig vara en mycket god affärsidé. Den världsunika svenska skolpengen, där fristående skolor får en lika hög grundpeng som kommunala skolor trots att friskolor har ett mindre kostnadskrävande uppdrag, gör att de aktiebolagsdrivna koncernerna nästan inte kan misslyckas med att öka värdet på sina aktier. I mars 2018 kostade en aktie i Atvexa 45,70 kronor, i maj 2021 kostar den 94,60 kronor. En uppgång på mer än 100 %.
De senaste åren har Atvexa köpt på sig ett stort antal montessoriskolor och införlivat dem under sitt varumärke Montessori i Sverige AB. Montessoriförskolan Grind i Norrtälje startades som föräldrakooperativ och Montessoriskolan Lingua i Lund startades som ekonomisk förening, men båda har nu köpts upp av Atvexa. Detsamma gäller de tidigare små aktiebolagsdrivna montessoriskolorna Skolbacken AB i Ulricehamn, Vikens Montessori och Brunnby Montessori, båda i Höganäs. Ytterligare montessoriskolor som startats upp av entusiaster men nu ägs av Atvexa är Tyresö Montessoriskola, Vallentuna Montessoriskola, Järna Montessoriskola i Södertälje och Stockholms Montessoriskola.
Ideellt drivna friskolor har högre lärartäthet än kommunala skolor, medan aktiebolagsdrivna skolor har lägre lärartäthet än kommunala skolor. Det som sker när de små skolorna – som ofta investerar hela skolpengen i verksamheten – köps upp av koncerner är att resurser som tidigare gått till högre lärartäthet istället går till att köpa fler förskolor skolor och skolor.
Skolverkets statistik över andelen elever i skolor med olika bolagsform bekräftar bilden av en förflyttning från ideellt drivna skolor – och skolor drivna som ekonomisk förening – till aktiebolagsdrivna skolor. 2009 gick 57 % av alla friskoleelever i aktiebolagsdrivna skolor, 2018 hade andelen ökat till 70 %. 2009 gick 13 % av friskoleeleverna i skolor drivna som ekonomisk förening och 29 % i skolor drivna av icke vinstdrivna bolagsformer, 2018 hade motsvarande andelar minskat till 9 % och 21 %.
Skolkoncernerna håller helt enkelt på att ta över den fristående skolmarknaden.
Tellusgruppen
Nu följer fler skolkoncerner Atvexa i spåren och börsnoterar sina bolag för att få in kapital så att de kan öka sina andelar av den svenska skolmarknaden. Skolkoncernen Tellusgruppen börsnoterades för några veckor sedan och man lovar de nya aktieägare att deras investerade pengar ska användas till att köpa och till att starta nya förskolor och skolor. För det är så aktievärdet kan ökas i en skolkoncern. Att undervisa lika många elever år efter år skapar ingen värdeökning.
Tellusgruppens VD är drivande i debatten om de kommersiella skolornas vara eller icke vara. Hösten 2020 skrev han en uppmärksammad debattartikel om skolsegregation där han bland annat hävdar att “likvärdig skola är en fin vision men inget realistiskt mål”. Vidare påstod han att “Tellusgruppen har en betydande del av sin verksamhet i mycket segregerade områden”. Det räcker med att titta i Skolverkets statistik över Tellusgruppens skolors elevunderlag för att man ska kunna konstatera att så inte är fallet. Läs gärna min replik på VD:s debattartikel för ett mer utvecklat resonemang om Tellusgruppens elevsammansättning.
Cedergrenska är en koncern med en intressant historia som startade med Tibble gymnasium och Täby friskola som på olika sätt gick från att vara kommunala verksamheter till fristående. Tibble gymnasium såldes av den moderatledda ledningen till en moderatpolitiker – tillika rektor på skolan – men skolan bedömdes efter en dom i kammarrätten ha sålts för billigt. Den kommunal skolan Hägernäs skola hyrdes ut till Fredrik Reinfeldts fd kampanjledares bolag Täby friskola, trots att tjänstemännen förordade ett annat bolag.
Efter några år fick Cedergrenska ny ägare och allt fler skolor och förskolor köptes in och gjordes till dotterbolag. Koncernen omsatte förra året 505 miljoner kronor och består av Tibble gymnasium Täby och Kista, Stockholms idrottsgymnasium, Marina läroverket, Atletica idrottsgymnasium, Almaskolan, Fredsborgsskolan, Täby friskola, Fredsborgs förskola, Täby förskola, Marina läroverkets yrkeshögskola och så resursskolan Helleboruskolan som Cedergrenska köpte för bara några veckor sedan. Om börsintroduktionen genomförs som planerat kommer 80 nya miljoner att kunna användas till att köpa nya förskolor och skolor.
Skolmarknaden – ett demokratiskt problem
Skolmarknaden har blivit ett demokratiskt problem. Skolans samhällsvärde är större än värdet av de bolag som äger skolorna, men på en marknad där börsnoterade aktiebolag verkar tas ingen hänsyn till samhällets behov. Där tas bara hänsyn till aktieägarnas krav på avkastning. Det här kravet leder till ökad skolsegregation eftersom aktiebolagen ges incitament att locka främst lönsamma eleverna som är i mindre behov av stöd, medan kommunen kan få ta hand om de resurskrävande eleverna.
”Rättvis ojämlikhet”
Rune Andersson är ordförande för investmentbolaget Mellby gård som är största ägaren i Academedia, en börsnoterad skoljätte som har skapat sig en ledande position på gymnasie- och vuxenutbildningsmarknaden. I en artikel i GP skriver Rune och ett antal andra företagare att skoldebatten inte bör inriktas på förbud mot privata aktörer. De skriver vidare om behovet av en uppdaterad syn på rättvisa och att samhället behöver åstadkomma ”rättvis ojämlikhet”.
Det är naturligtvis inte en slump att skolkoncernernas ägare pratar om rättvis ojämlikhet och att likvärdig skola inte är ett realistiskt mål. Deras affärsidé går ju ut på att skapa stora koncerner där man gör vinst på en skolpeng som inte är likvärdig utan som överkompenserar fristående skolor och förvärrar den redan omfattande bostadssegregationen.
Den senaste tiden har de här effekterna på skolväsendet granskats allt mer ingående och det finns utredningförslag (Åstrandsutredningen) om att minska friskolors skolpeng och att begränsa friskolereformen segregerande effekter genom att förbjuda kötid som urvalsmetod.
Det går ej längre att med bibehållen trovärdighet hävda att friskolereformen inte har de här negativa effekterna på skolsystemet så koncernägarna har ändrat strategi i sitt opinionsbildande. För att koncernerna ska kunna fortsätta att växa och dränera den offentliga skolan på resurser och på mindre resurskrävande elever försöker de att sälja in analysen att det krävs en ”uppdaterad syn på rättvisa”, där det som anses orättvist idag istället ska anses som rättvist.
Snart för sent att vända skutan
Det är snart för sent att vända skutan och återgå till den styrning av skolan som alla andra länder i världen använder sig, och det vet koncernägarna. Det här blir smärtsamt tydligt i en rapport från investmentbolaget ABG Sundal Collier som rekommenderar köp av Atvexas och andra aktier i koncerner som verkar på den svenska skolmarknaden.
Dels anser investmentbolaget att aktier i grundskolekoncerner är köpvärda eftersom aktiebolag som driver grundskolor kan förbättra sin lönsamheten genom att låta lärare undervisa fler ämnen och/eller fler klasser, dvs minska lärartätheten. Dels är det bra att köpa aktier i skolkoncerner eftersom ju större koncernerna blir, desto svårare blir det för politiker att genomföra reformer som reglerar skolmarknaden. Den politiska risken minskar när skolkoncerna växer.
Andra skolkoncerner
I den här texten har jag begränsat mig till att redogöra för de börsnoterade skolkoncernerna som har det gemensamt att affärsidén är att växa genom förvärv snarare än genom nyetableringar. För att man tillfullo ska förstå hur omfattande koncernmarknaden är på väg att bli behöver även de skolkoncerner som växer genom nyetableringar tas med i bilden. Hit hör koncerner som Internationella Engelska Skolan, Nordic International School, Raoul Wallenbergskolan, JENSEN, Kunskapsskolan, Dibber, Norlandia, Viljaskolan, Futuraskolan, British International School och Kunskapsförskolan.
Balans mellan krav och resurser
Vi har i ett stort antal blogginlägg, debattartiklar och filmer förklarat hur marknadsskolan påverkar lärares arbetsbelastning och balansen mellan krav och resurser i skolan. När en koncernskola etablerar sig i en kommun lämnar elever de kommunala skolorna och deras skolpeng följer med till den nyöppnade koncernskolan. Det här skapar tomma stolar i de kommunala skolornas klassrum vilket innebär minskad budget för kommunens rektorer. Men de kommunala rektorerna måste fortfarande betala lika mycket i hyra för lokalerna och den kommunala skolans lärare ska såklart ha lika hög lön när de undervisar 22 elever som när de undervisar 27 elever.
Konsultbolaget KPMG har räknat på effekterna av att en koncernskola (Internationella Engelska Skolan) etablerar sig och kommit fram till att varje elev som lämnar den kommunala skolan skapar behov av kortsiktigt behov av nedskärning på ca 90 000 kronor per år. De konkreta effekterna av det här ser vi när vi läser kommuners konsekvensbeskrivningar av friskoleetableringar. Lärare i den kommunala skolan får ökad undervisningstid, elever som behöver stöd av fler vuxna än läraren blir av med det stödet och det finns mindre resurser att lägga på t ex läromedel.
Hjälp oss att berätta om detta!
Det är nu eller aldrig. Vill du hjälpa till att rädda den svenska skolan från skolkoncernernas ägare? Sprid det här inlägget på sociala medier och prata med vänner och bekanta om vad som är på väg att hända. Eller varför inte kontakta den politiker du funderar på att rösta på om ett och ett halvt år och fråga hur hen ser på läget?
/ Marcus Larsson tankesmedjan Balans
Tidigare publicerade inlägg om skolkoncernernas expansion