Under veckan har det kommit till allmänhetens kännedom att Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg måste spara väldigt mycket pengar under 2019. Som vi visat i ett stort antal inlägg från den kommunala välfärdssektorn är det här något kommunpolitiker gör hela tiden. I 260 av 290 kommuner läggs besparingskrav på vård, skola och omsorg under 2018. Vi har även tittat till Stockholms läns landsting och noterat samma mönster där. Verksamhetens kostnader ökar mer än vad verksamhetens intäkter ökar. Effekten blir nedskärningar och ökad arbetsbelastning för de som jobbar i välfärden. Konsekvensen av det känner de flesta till vid det här laget. Ökad stress, utmattning, sömnsvårigheter, depression och ångest.

Mellan 2010 och 2015 mer än tredubblades andelen långtidssjukskriva kvinnliga läkare skriver Svenska Dagbladet. Diagnosen är ofta utmattningssyndrom och kanske är det tuffare för läkare än för någon annan yrkesgrupp att må dåligt på jobbet. Ingen patient vill ha en sönderstressad läkare när man själv känner sig sårbar. Ingen chef heller för den delen. Man vågar inte säga till chefen när arbetsbelastningen blir övermäktig.

Det är inte bara läkare som blir sjuka på sjukhusen. Sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor är yrken som är överrepresenterade när Försäkringskassan sammanställer statistik över arbetsrelaterad psykisk ohälsa. 

Tankesmedjan Balans granskar den politiska styrningen av vård, skola och omsorg för att härleda upplevelsen många i välfärden har av att hela tiden få allt mer att göra till siffror och procentsatser i budget. Nästan alltid visar det sig att politiker använt sig av ett eller flera sätt att dölja besparingar och att de istället försöker få det att se ut som satsningar.

Idag ska vi alltså titta närmare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och dess budget för 2019. Den finns att ladda ner här tillsammans med åtgärder för budget i balans 2018 som vi hänvisar till i texten nedan.

Åtgärder för budget i balans 2018

Budget för 2018 innebar besparingar för Sahlgrenska sjukhuset. Besparingar som inte med lätthet kunde göras och därför skapades snabbt ett underskott under 2018. Den politiska nämnden som styr Sahlgrenska beslutade därför om att genomföra ett antal åtgärder för att omedelbart minska kostnaderna till den nivå som budgeten tillät. En av de åtgärderna var att minska personalbudgeten, dvs antalet anställda.

Det går inte att uttrycka en faktisk nedskärning tydligare än vad som görs i den här handlingen. “Understigande av 2017 års nettoårsarbetartal är en förutsättning”.

Obalans mellan krav och resurser är vad som skapar stress och utmattning. Om politikerna minskar resurserna och antalet anställda på det här sättet innebär väl det att kraven på de anställda sänks i motsvarande omfattning? Inte alls, säger den biträdande sjukhusdirektören till tidningen Vårdfokus. Det här ska inte få några negativa konsekvenser för patienterna. Samma kvalitet för mindre kostnad. Det låter så enkelt när en hög chef säger det.

Fackförbunden på Sahlgrenska har dock vid upprepade tillfällen uppmärksammat problem med arbetsmiljön och negativa konsekvenser för patienterna som effekt av otillräcklig budget. T ex i en anmälan till Arbetsmiljöverket för några år sedan. 

Budget för 2019

Vilka ekonomiska förutsättningar ges då Sahlgrenska under nästa budgetår? Inte några jättebra! Under 2019 måste 280 miljoner kronor sparas bort. Nästan tre gånger så mycket som det sparbeting som skapat behovet av nedskärningar de senaste åren.

Lägg till det underskott som kommer finnas kvar när 2018 tar slut, enligt aktuell prognos 200 miljoner till, och sparbetingen närmar sig 500 miljoner kronor.

Vad kommer det sig att budgeten inte räcker? Jo, det beror på att sjukhuset inte får tillräcklig kompensation för kostnadsökningar under 2019. Politikerna i Västra Götalands Regionfullmäktige vet att kostnaderna för löner, inflation och läkemedel beräknas öka med 2,9 % under 2019 men de ökar bara Sahlgrenskas budget med 2,0 %. Mellanskillnaden blir ett planerat besparingskrav. Såhär har man gjort med mellan en och två procent varje år de senaste åren. Utöver den otillräckliga kompensationen har regionfullmäktige tagit beslut som ökat kostnaderna för sjukhuset utan att besluten varit finansierade.

Om vi tittar ett år framåt i tiden då. Finns det någon ljusning? Nej. 2020 finns 240 miljoner att betala tillbaka som Sahlgrenska gick back 2017. Politikerna i Regionfullmäktige har tolkat kommunallagen som att budget måste vara i balans över tre år. Det innebär att skulder måste betalas tillbaka inom tre år. Det blir en ond cirkel. Gamla underskott plus nya besparingskrav skapar nya underskott nästa år som måste betalas tillbaka samtidigt som nya besparingskrav tillkommer. Och så fortsätter det.

Kraven då? Hur förväntar sig politikerna som styr Sahlgrenska att kvaliteten ska påverkas av de här omfattande nedskärningarna? Den ska öka! Allt ska bli bättre under den kommande tvåårsperioden, fast till lägre kostnad. Väntetiderna ska minska. Patienters nöjdhet öka. Trycksår minska. Osv.

Men den arbetsrelaterade ohälsan då. Nog inser väl politikerna att den här nedskärningspolitiken kommer att öka stressen hos de (allt färre) anställda på sjukhuset? Nej. Inte ens det. Arbetsmiljön kan bli bättre samtidigt som “ekonomiska effektiviseringar” (läs besparingar) görs enligt experimentverksamhet på det egna sjukhuset. Så bra. Då är problemet löst.

Om det här inte skulle fungera har politikerna ytterligare ett ess i rockärmen. Arbetsgivarvarumärket. Några hundra tusen i arvode till någon konsult så ska nog rekryteringsfrågan lösas ifall experimentet med besparingar och omorganisering av arbetet inte fungerar och för många medarbetare drabbas av sjukskrivning.

Sammanfattning

Vi har i ett stort antal inlägg beskrivit hur kommunpolitiker sparar i smyg samtidigt som de höjer kraven på vård, skola och omsorg och hur ansvaret för att hantera den ökade obalansen mellan krav och resurser som då uppstår lämpas över på medarbetarna. Det här gör anställda sjuka och tyvärr ser vi exakt samma mönster i styrningen av Nya Karolinska sjukhuset i Stockholm och här Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Välfärdens finansiering och kommuner och landstings skattenivåer kan och bör diskuteras. Lösningen på alla välfärdens problem kan inte vara skattehöjningar. Så mycket pengar finns inte. Att lägga ständiga sparbeting samtidigt som kraven på vård, skola och omsorg höjs kommer dock inte lösa några problem. Snarare förvärra dem.

Om vi vill att välfärdsyrkena ska återfå sin attraktivitet behöver New Public Managementstyrning inte bara ifrågasättas utifrån dess bristande tillit och absurda fokus på mätning och kontroll. Den religiösa övertygelsen om möjligheten till ständiga effektiviseringar i välfärden och billigare men bättre vård, skola och omsorg måste bort.

– – – – – – – –

Tankesmedjan Balans är en crowdfundad rörelse för att belysa och ändra den politiska styrning av välfärden som gör dess medarbetare sjuka. Stötta oss gärna. Mer information hittar du i länken nedan.

Stötta smedjan

Nya Karolinska sjukhuset allt dyrare – besparingskraven på vårdpersonalen allt större

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms landsting ska rekordspara

9 av 10 kommuner underfinansierar välfärden 2018

Rekordstora besparingskrav på Sahlgrenska sjukhuset
Taggar: