fbpx

Sigtuna – eller kampen om effektiviteten

I politiska debatter om skolan pratar representanter från i princip samtliga politiska rikspartier om att lärares och rektorers arbetsbelastning måste minska. Lärarbristen är akut och man vill som åhörare så gärna tro på politikernas löften om att förbättra den arbetsmiljö som gör förskolans och skolans medarbetare allt mer stressade och i förlängningen sjuka.

Parallellt sker dock raka motsatsen ute i kommunerna, där skolans huvudmannaskap ligger. Av det som på nationell nivå låter så bra återstår inte mycket när det kommer ner till politisk praktik. Istället för lokala skolpolitiker en helt annan kamp än den att minska lärarbristen: kampen om effektiviteten.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknar att välfärden måste öka sina intäkter med 43 miljarder till 2022 för att vård, skola och omsorg ska behålla samma kvalitet som idag. Något intresse för att höja skatten tycks inte finnas hos politiker på någon nivå. Lösningen är istället att välfärden ska bli effektivare. Samma kvalitet men till 43 miljarder billigare pris.

Hur kan då politiker göra för att skolan ska bli billigare? Ett sätt som både SKL och Svenskt Näringsliv gillar är att landets skolkommuner ska titta på hur lite pengar de mest effektiva kommunerna lägger på skolan och sedan bli mer som dem.

SKL:s hemsida finns en rapport från nationalekonomen Erik Lakooma som handlar om att resurser inte är det viktiga för att svensk skola ska bli bättre. Han menar att Sveriges kommuner måste bli bättre på att följa “best practice” för att hitta besparingar. När det gäller hur mycket pengar skolan ska få kosta hävdar han att politiker måste garantera en resursfördelning som är över “oundgänglig” nivå men att det sedan handlar om hur resurser används. Han föreslår bland annat att lärares undervisningstid bör öka, vilket självklart är ett sätt att minska skolans kostnader.

Svenskt Näringsliv är inte så förtjusta i högre skatter men de tycker att det är viktigt att kvaliteten i välfärden utvecklas. Tänk vad bra då om välfärden kunde bli mer effektiv, konstaterar man i förordet till den effektivitetsstudie över landets skolkommuner som man låtit managementkonsultbolaget PwC göra.

PwC räknar i rapporten ut hur effektiva våra 290 kommuner är när det gäller grundskola och kommer fram till att tätbebyggda storstadskommuner med högt utbildade invånare är effektiva medan landsbygdskommuner med hög andel outbildade invånare är ineffektiva. Inget chockerande resultat. Sedan uppmanar de ineffektiva kommuner att göra mer som effektiva kommuner gör och bli mer effektiva “helt enkelt”.

Hur kan det då gå till när politiker i en ineffektiv kommun gör som SKL och Svenskt Näringsliv vill och tar beslut för att öka effektiviteten? Vi ska göra ett besök i en sådan kommun. Välkommen till Sigtuna!

Sigtuna kommuns budget

“Idag har vi höga kostnader för att driva våra verksamheter och i många fall låga resultat i de tjänster vi levererar”. Så opeppigt formulerar sig de ledande representanterna från allianspartierna i sitt inledande förord till Sigtuna kommuns budget 2019. Politikerna är missnöjda med medarbetarnas effektivitet. De tycker att skatten är för hög och kvaliteten för dålig. Men de har en plan!

Några stycken ovan läste ni att SKL tipsar om att skolans resurser minst behöver vara på en “oundgänglig” nivå. Sigtunas politiker använder ett lite vardagligare ord: “nödvändiga”. Välfärden i Sigtuna ska tillföras nödvändiga resurser vilket tydligen är mindre än vad den får idag eftersom förändringen ska leda till att politikerna kan sänka skatten.

Varje år bestämmer kommunfullmäktige hur mycket pengar vård, skola och omsorg ska få under kommande år. Det är här den styrande majoriteten kan anpassa förskolans och skolans resurser till den lägre nivå som politikerna kallar för den “nödvändiga”. Punkterna nedan beskriver hur barn- och ungdomsnämndens budget förändras 2019.

Först får nämnden 14,6 miljoner mer eftersom antalet barn och elever ökar. Sedan får nämnden 15,2 miljoner mer för att täcka löneökningar. Det kommer dock inte att räcka eftersom SKL bedömer att löneökningen i kommunerna kommer att bli ca 3,0 % under 2019. Skillnaden måste rektorer spara in genom att öka medarbetarnas arbetsbelastning. Så i sista punkten kommer politikernas stora trumfkort för att minska Sigtunas skolas budget så att den närmar sig en nödvändig nivå: effektivisering. Barn- och ungdomsnämnden ska effektivisera sig med 16,6 miljoner under 2019. Eller genomföra ett förändringsarbete, som ju låter mycket mer positivt

Barn- och Ungdomsnämndens budget

I barn- och ungdomsnämndens budget för 2019 kan man se vilka konsekvenser de här besparingarna får för förskolan och grundskolan i Sigtuna. Besparingar som alltså inte ska ses som nedskärningar utan som förändringsarbete/effektivisering för att möjliggöra skattesänkningar i framtiden.

Förskolan och förskoleklassen får ingen kompensation för löneökningar utan dess medarbetare måste finansiera varje krona i ökad lön genom att öka tempot i arbetet. Fritidshemmet får sänkt elevpeng med fem procent vilket innebär att anställda på fritids måste öka takten fem procent ytterligare utöver att de redan måste öka takten för att tjäna ihop sina löneökningar. Tidigare extern satsning på ökade lärarlöner måste nu betalas av nämnden själv vilket innebär att lärarna måste öka takten ännu något. Med mera med mera.

Vidare får grundskolan ingen höjning av elevpengen under 2019 vilket såklart ger samma konsekvenser för arbetsbelastning som för ovan redovisade grupper. Mer att göra på mindre tid. Effektivt.

Kvaliteten då? Om Sigtunas förskolor och grundskolor minskar den som konsekvens av de här besparingarna har väl ingen effektivisering skett? Ni kan vara lugna. Det är inte politikernas planer att så ska ske. Kvaliteten ska istället förbättras. Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen i sexan och nian ska öka markant och det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska öka med 10 poäng. Bra va?

Sigtuna kommun ser sina elever och föräldrar som kunder och det är såklart viktigt att kunden är nöjd. Förskolans och skolans kunder ska därför bli nöjdare under 2019 förväntar sig politikerna. Inte lika mycket nöjdare som betygen skulle förbättras men iaf nöjdare. Och om de inte blir det har de anställda misslyckats med det uppdrag de fått från politiken.

Utöver detta ska förskolan och skolan i Sigtuna bli mycket bättre på många andra saker. Bland annat ska medarbetarna bli nöjdare med sin arbetsgivare och sjuktalen minska. Hur nu det ska gå till.

Sammanfattning

Politikerna i Sigtuna har lyssnat på SKL och Svenskt Näringsliv. De vill inte vara en ineffektiv kommun utan en effektiv kommun. Det politiker kan göra för att skapa en sådan förändring är att minska resurser men öka kraven så att det på sikt går att sänka skatten. I Sigtuna uttrycker man det inte riktigt så. Man ser det istället som att kommunen är ute på en “förändringsresa”.

Nog är det en resa Sigtuna kommun gett sig ut på. En resa mot ökat glapp mellan krav och resurser i arbetet, ökad stress, ökade sjuktal och ökad lärarbrist. Omsorg och undervisning i förskola och skola sker inte på ett löpande band där effektiviseringsvinster kan nås genom den här typen av styrning. Vi listar inte landets sämsta skolkommuner eftersom vi inte tror att den typen av jämförelser leder till något gott. Men om vi hade gjorde det hade Sigtuna kommun legat bra till för en topplacering.

Det innebär inte att Sigtuna är ensamma. Trots att det nya läraravtalet säger att arbetsbelastningen på förskolor och skolor ska minska och trots att politiker på nationell nivå tävlar om vem som kan säga “bättre arbetsmiljö för lärare” i debatter om skolan sker raka motsatsen ute i kommunerna. Inte i en kommun, inte i tio kommuner, inte i hundra kommuner utan i så gott som alla Sveriges 290 kommuner.

Rikspolitiker pratar inte om kampen om effektiviteten utan låter kommunerna ta det fulla ansvaret för det ökade glappet mellan krav och resurser. Och kommunerna gör som de blir tillsagda och kräver i det tysta allt mer av sina medarbetare.

I alla fall så länge välfärdens medarbetare inte reser sig upp för att protestera.

Lästips




Sigtuna – eller kampen om effektiviteten
Gå till toppen