fbpx

Sjukhusen i Västra Götalandsregionen måste spara – mer att göra för medarbetarna

I snart två år har vi i den här tankesmedjan skrivit inlägg, debattartiklar och hållit föredrag om obalans mellan krav och resurser i arbetslivet. Vi har främst fokuserat på utbildningssektorn eftersom vi har störst egna erfarenheter därifrån men på slutet har vi lyft blicken och gjort några nedslag i vården. Förra veckan granskade vi budget för Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg (Västra Götalandsregionen) och kunde visa hur politiker skapar ökad arbetsbelastning för de anställda genom att medvetet inte kompensera kostnadsökningar för lön och inflation. Något vi vid nästan oändligt många tillfällen tidigare visat inte heller sker i förskolans och skolans värld.

Idag ska vi stanna kvar i Västra Götalandsregionen men titta till några av de mindre sjukhusen utanför Göteborgskommunerna. Ser det kanske lite bättre ut där inte befolkningsökningen är lika omfattande som i Göteborg? Det återstår att se.

NU-sjukvården

Vårt huvudfokus blir NU-sjukvården som består av de två sjukhusen i norra delen av regionen, norra Älvsborgs länssjukhus (i folkmun NÄL) och Uddevalla sjukhus. Dessa två har en gemensam budget som ni kan läsa här.

I den målstyrda sjukvården består budget i huvudsak av två delar. De mål verksamheten ska jobba mot under det aktuella budgetåret samt hur mycket pengar verksamheten har att röra sig med för att nå målen. Politikers utgångspunkt är alltid att budget ska vara i balans. Budget i balans är inte nödvändigtvis samma sak som balans mellan krav och resurser. För att sådan balans ska råda krävs balans mellan de politiska målen (statliga och landstingets egna) och de resurser som ges för att nå målen. Om målen/kraven är för höga och resurserna för små måste de som jobbar i verksamheten öka tempot i sitt arbete. Då ökar stressen och ohälsan och det är det vi menar har skapat de höga sjuktalen i välfärden.

Politikerna som styr NU-sjukvården vill sätta SMARTA mål för att utmana (vi avskyr när ordet “utmaning” används för att beskriva något som egentligen är ett “problem”) organisationen. För att mål ska vara smarta anser politikerna att de ska vara accepterade och realistiska. Det låter SMART tycker vi. Accepterade som att de som jobbar i verksamheten vill jobba mot målen och rimliga som i att det finns resurser för att nå målen.

Låt oss ta en titt på några av de här målen. Först två som är kopplade till vårdgarantin. Vårdgarantin är egentligen ett statlig krav på sjukvården, reglerad i hälso- och sjukvårdslagen. Staten ställer krav. Landstingen ska se till att kraven nås.

2018 hade 61 % av alla patienter väntat högst 30 dagar på första besöket till barn och ungdomspsykiatrin. Politikernas uppdrag till cheferna i NU-sjukvården är att se till att medarbetarna förbättrar sig så mycket att 75 % väntar mindre än 30 dagar 2019 och 90 % 2020.

Vidare ska trycksår minska och antal ryggoperationer öka. Det finns många sådana här mål i budget. Kolla själva. Men klart är att politikerna vill att se klara förbättringar i verksamheten.

Hur ser då politikerna till att förbättra de två sjukhusens möjligheter att nå de här allt högre kraven? Finns det balans mellan krav och resurser i den klubbade budgeten för 2019?

Nej. De resurser som politikerna skickar med 2019 räcker inte ens för att bibehålla 2018 års nivå. Sjukhusen måste göra sig av med 300 nettoårsarbetare (dvs fler om folk som får sparken inte jobbar heltid)

Det här var inte så SMART. Men vad kommer det sig att de här besparingskraven behöver göras? Exakt samma orsak som det vi visat sker i 260 av 290 kommuner. Kostnadsökningar kompenseras inte vilket i praktiken innebär ett besparingskrav i budget. Efter beslut i landstingsfullmäktige räknas NU-sjukvårdens budget upp med två procent 2019 jämfört med 2018. Sveriges kommuner och landsting (SKL) beräknar dock att landstingens kostnader kommer att öka med mer än så. Effekten blir ett besparingskrav på 60 miljoner kronor för NU-sjukvården. Lägg till det 120 miljoner i besparingskrav pga underskott från tidigare år (bland annat pga flera år av otillräcklig kompensation av kostnadsökningar) och att ersättningar för brutet tak (att sjukhuset tar hand om fler patienter än överenskommet) minskar med 37 miljoner.

Politikerna som styr NU-sjukvården anser alltså att de två sjukhusens medarbetare behöver utmanas, därför höjer de kvalitetskraven. I utmaningen ingår att sjukhusen får besparingskrav och att sjukhusen ska ta igen besparingskrav från tidigare utmaningar. Även om budget i teorin är i balans för 2019 råder ingen balans mellan krav och resurser. Antalet anställda kommer att minska men de som är kvar ska producera mer. Konsekvensen kommer att bli ökad arbetsbelastning, såvida inte sjukhusen mirakulöst lyckas hitta sätt att öka sin effektivitet och klara utmaningen.

Precis som i övrig välfärd ser politikerna digitalisering som den trollformel som ska öka effektiviteten. Digitala vårdmöten är framtiden. Vårdappsföretagen ska få konkurrens. Nästa år ska nya arbetssätt ersätta 300 människors arbete på de här två sjukhusen.

Kungälvs sjukhus

För att ni inte ska tro att NU-sjukvården var ett elakt valt undantag ska vi göra en snabbtitt på några av de andra mindre sjukhusen i Västra Götalandsregionen. Kungälvs sjukhus ska erbjuda den bästa vården (i regionen? Landet? Universum?). 

Besparingskrav kräver dock minskad bemanning. T ex måste antalet årsarbetare minskas under 2019 samt färre vikarier sättas in.

Skaraborgs sjukhus

Politikerna som styr Skaraborgs sjukhus har beordrat samma beska medicin som i Kungälv och NU. Precis allt ska bli bättre (hundratalet ökade mål) men någon balans mellan krav och resurser finns inte i sikte. Det var 160 miljoner minus på kontot under 2018 och nya besparingskrav på 90 miljoner ger ett totalt besparingskrav på 250 miljoner för 2019.

Vad kommer det sig att man går back? Bland annat samma återkommande orsak. Löner som ökar mer än vad politiker kompenserar för i budget. Fullt rimliga löneökningar måste betalas av medarbetarna själva genom ökad arbetsbelastning.

Att nå upp till de politiska målen samtidigt som man skär ner är förstås en utmaning för sjukhuset.

Men misströsta inte. Cheferna har fått gå på inspirationsföreläsningar för att jobba med arbetsgivarevarumärket.

Alingsås lasarett

Också i Alingsås finns det utmaningar. Nästa år måste sjukhuset spara två procent av budget. Lika mycket som man får i kompensation för lönekostnadsökningar. Varje krona i löneökning till medarbetarna måste alltså sparas igen i form av en nedskärning någon annanstans.

Vi sammanfattar

Den bild av budgetläget i Västra Götalandsregionen som vi gav i inlägget om Sahlgrenska bekräftas här i inlägget om de mindre sjukhusen i regionen. År efter år av otillräcklig kompensation av kostnadsökningar har skapat underskott som tillsammans med otillräcklig kompensation av kostnadsökningar under 2019 kommer att stressa medarbetarna i vården ytterligare. Men kraven på verksamheten bara ökar. Den utmanas. Obalans mellan krav och resurser leder till stress som leder till ohälsa som leder till sjukskrivningar och att vårdyrkenas attraktivitet minskar. Samtidigt vet vi att rekryteringsbehovet kommer att vara enormt i vården under överskådlig framtid.

Det behövs en diskussion om den här obalansen och det behövs en diskussion om den lösning för att minska obalansen som politiker föreslår. Vi i tankesmedjan Balans är osäkra på om inspirationsföreläsningar och sjukvårdsappar kommer att räcka.

Vi avslutar med en kommentar från högsta ansvarig för sjukvården i Västra Götaland, Johnny Magnusson (M). I Borås tidning (bakom betalvägg) har han följande att säga om de regionens sjukhus ansträngda ekonomiska läge.

“Mitt råd till sjukhusstyrelserna är att titta på varför kostnaderna stiger istället för att lipa efter mer pengar”

Vårt råd till Johnny Magnusson är att läsa sina egna budgetar. Det är hans budget i regionsfullmäktige som är problemet eftersom den inte kompenserar för kostnadsökningar.

– – – – – – – –

Tankesmedjan Balans är en crowdfundad rörelse för att belysa och ändra den politiska styrning av välfärden som gör dess medarbetare sjuka. Stötta oss gärna. Mer information hittar du i länken nedan.

Stötta smedjan

Rekordstora besparingskrav på Sahlgrenska sjukhuset

Nya Karolinska sjukhuset allt dyrare – besparingskraven på vårdpersonalen allt större

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms landsting ska rekordspara

9 av 10 kommuner underfinansierar välfärden 2018

 

 

Sjukhusen i Västra Götalandsregionen måste spara – mer att göra för medarbetarna
Gå till toppen