Ska IES få slå sönder den kommunala skolan även i Burlöv?

På måndag (20/5) ska kommunfullmäktige i Burlöv avgöra framtiden för den kommunala skolans elever och lärare. Kommunledningen vill att Internationella Engelska Skolan (IES) ska få etablera sig i kommunen, trots att det kommer att innebära kommande nedskärningar i de kommunala skolorna. Det är nämligen det som alltid sker efter att IES startat en skola i en kommun.

Det förslag som politikerna ska rösta om innebär att fastighetsbolaget Hemsö tilldelas en markanvisning av kommunen, det vill säga rätten att bygga en skola på en viss plats. Hemsö kommer sedan att hyra ut fastigheten till Internationella Engelska Skolan. Här finns samtliga handlingar som hör till ärendet.

Förra gången ärendet var uppe för beslut tvingade oppositionen igenom en återremiss med uppdraget att räkna på hur en eventuell IES-etablering kommer att påverka de kommunala skolorna. Kommunens svar på återremissen är bland det konstigaste vi läst, trots att vi granskat den svenska skolan i många år. Burlövs kommun väljer nämligen att inte göra någon utredning av hur kommunens elever och lärare kommer att påverkas eftersom kommunen kommer att få skicka sina åsikter till Skolinspektionen när de väl ska ta beslut om IES ska få starta skolan eller inte.

Det här är ett minst sagt uppseendeväckande hanterande av Burlövs kommun av två skäl:

För det första kommer inte Skolinspektionen att ta hänsyn till Burlövs kommuns åsikter om hur de egna skolorna påverkas av en IES-etablering. De senaste åren har Skolinspektionen nämligen inte avslagit en enda koncernskoleansökan om att bygga ny grundskola med hänvisning till att kommunens lärare och elever kommer att drabbas, trots att flera borgerligt styrda kommuner försökt att stoppa etableringar i sina kommuner. Det är således bara nu – när beslutet om markanvisning ska tas – som kommunen har möjlighet att väga in hur kommunens lärare och elever påverkas av en IES-etablering. Sedan är det för sent.

För det andra vet vi numera en hel del om hur kommunens skolor påverkas av att just Internationella Engelska Skolan etablerar sig. De elever som söker sig till IES kommer från hela kommunen, inte från ett speciellt område. Det här betyder att många kommunala skolor förlorar några barn i varje årskull vilket skapar en omöjlig situation för de kommunala skolornas rektorer.

I Skellefteå var de styrande socialdemokraterna först glada över IES etablering, när den klubbades av kommunfullmäktige för fem år sedan. Det lät ungefär som det låter i Burlöv idag. IES ska inte vara en konkurrent till de kommunala skolorna utan ett komplement. Idag har etableringen slagit undan benen för kommunens grundskolor. Skellefteås grundskolenämnd har inte kunnat anpassa sig till att allt fler elever går i IES skola vilket skapat ett underskott på 77 miljoner kronor i de kommunala skolorna.

Skellefteå kommuns grundskolenämnd förklarar problemet: ”Elever som söker sig till Internationella Engelska Skolan kommer från olika geografiska platser inom Skellefteå kommun, vilket betyder att kommunens möjligheter till kostnadseffektiviseringar är begränsade. De skolor som är geografiskt närmast där eleverna på Internationella Engelska Skolan annars förmodligen skulle ha gått, förlorar för få elever till Internationella Engelska skolan för att det ska ha effekt på antal klasser, behov av lokaler, behov av personal och så vidare. Utbetalning till fristående huvudmän förväntas fortsätta öka under 2024, framför allt till Internationella Engelska Skolan.”

Oavsett vilken IES-etablering vi granskat så ser vi de här effekterna på den kommunala skolan. Det här är inte bara något som vi i tankesmedjan Balans berättat om. Flera av landets kunnigaste journalister har gjort långa reportage om hur kommunernas lärare och elever påverkas. Svenska Dagbladet har till exempel beskrivit hur IES etablering i Upplands Väsby slagit sönder den kommunala skolorganisationen och Sydsvenskan har visat hur IES etablering i Staffanstorp tvingat fram nedskärningar som drabbar de elever som behöver allra mest stöd.

Det finns bara tre sätt för en kommun att hantera konsekvenserna av IES etablering. De kan skära ner på lärartätheten i de egna skolorna, stänga kommunala skolor i glesbygden eller de mindre kommunala skolorna som är dyrast att driva (läs om hur detta är på väg att ske i Skellefteå) eller så kan de låta de kommunala skolorna gå över budget.

Problemet med att låta de kommunala skolorna gå över budget är att då måste kommunen betala lika mycket i extra skolpeng till IES eftersom de har rätt till samma grundpeng som de kommunala skolorna betalar för sina egna elever (läs om ”friskolestraffet” i det här inlägget).

Den politiska majoriteten i Burlöv har gjort ett aktivt val att inte berätta för medborgarna om de negativa konsekvenserna av ett eventuellt positivt besked om markanvisning. Lärarna och eleverna i den kommunala skolan betyder uppenbarligen ingenting för kommunledningen. Deras arbetsvillkor och förutsättningar att lära sig saker ska inte ens vara underlag för måndagens beslut.

Centerpartiets gruppledare i Burlöv säger i ett pressmeddelande på kommunens hemsida att ”IES blir ett komplement i Burlöv. Detta är en spännande och framtidsinriktad etablering och gemensamt tror vi att detta långsiktigt kommer att stärka Burlövs kommuns attraktivitet”.

Men marknader fungerar inte så. Marknader bygger på konkurrens och utslagning. Och just skolmarknaden fungerar verkligen inte så. Skolors kostnader är till 90 % fasta medan 100 % av intäkten försvinner när en elev byter skola. Det här skapar en omöjlig situation för kommuner som drabbas av IES etableringar. Om inte Burlövsborna litar på oss i tankesmedjan Balans så kanske de litar på Utbildningsministerns stabschef som beskriver problemen med koncernetableringar så här i Liberalernas medlemstidning NU:

Det finns en effekt som kommunen råkar ut för, som drabbar de elever som går i kommunala skolor där många lämnar för exempelvis en ny friskola. När elever lämnar den kommunala skolan ökar kostnaden per elev bland de som är kvar då allt från lokaler till anställda inte försvinner bara för att några elever försvinner. Det får den absurda konsekvensen att friskolorna, både den nyetablerade och andra friskolor i kommunen, ska få mer pengar per elev eftersom friskolorna ska ha samma peng som den kommunala skolan per elev, fast de inte alls står med ökade kostnader. Det här systemet är kostnadsdrivande, men handlar framförallt om den enskilde elevens rätt. Idag kan du få din skolgång försämrad för att andra väljer att lämna din skola, det är inte rimligt.

Burlövs kommunledning hänvisar gärna till att kommunen ska växa och att det kommer att göra en IES-etablering oproblematiskt. Det stämmer dock inte. Skellefteå, Upplands Väsby och Staffanstorp är också tillväxtkommuner, men de här effekterna uppstår ändå. Det vi ser nu runt om i landet är även att befolkningsprognoserna dramatiskt ändrats av den ekonomiska krisen, rekordlågt barnafödande och minskad invandring. Att i det läget låta en skolkoncern etablera sig innebär en extrem risk.

Vi har svårt att förstå folkvalda som väljer att gynna det utlandsägda riskkapitalbolag som äger Internationella Engelska Skolan istället för att tänka på sina egna lärare och elever. På måndag får vi se hur politikerna i Burlöv gör.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Vill du bli tipsad om när en ny granskning publicerats här på Balans hemsida? Prenumerera på våra inlägg genom att fylla i din mailadress längst ner till höger på den här sidan.