fbpx

SKL och Mats Knutsson har lite rätt men mest fel

När Svt:s inrikeskorrespondent Mats Knutsson förra veckan skrev att kommunerna satsat på skolan de senaste 20 åren var det många skolmänniskor som hajade till. Mats hade läst Sveriges Kommuner och Landstings ekonomirapport och hävdade med stöd i de slutsatser SKL kommit fram till att bilden av kommunernas ekonomi inte är lika svartvit som den ibland framstår.

Tankesmedjan Balans har i över hundra budgetgranskningar visat klipp från kommunbudgetar där vi påstått att kommunerna sparat på skolan. Har alltihop varit en lögn? I den här texten ska vi förklara varför SKL har rätt och varför vi har rätt men varför vi har mycket mer rätt.

Det stycke Mats Knutsson snappat upp i ekonomirapporten är följande:

Kostnaden per elev i grundskolan har ökat med 20 procent mellan år 2000 och år 2018, mätt i fasta priser. Fasta priser betyder att SKL tagit hänsyn till inflationen och att alltså grundskolans kostnad ökat med 20 % utöver inflationen. Den tolkning SKL och Mats Knutsson gör är att de här 20 procenten utgör en satsning på grundskolan.

Vi testar ett lite utförligare resonemang om skolans kostnader. SKL jämför skolans kostnadsutveckling med inflationen (prisökningen) men den största kostnadsposten i förskolor och skolors budgetar är löner. Lärares löner utgör ungefär 50 % av skolans kostnader. Ungefär 20 % är andra yrkesgruppers löner, 20 % är lokalkostnad och 10 % är övriga kostnader.

Lärare har haft en väldigt bra löneutveckling de senaste åren. I grafen nedan visas hur lärares löner och hur övriga arbetsmarknadens löner ökat mellan 2012 och 2017 (källa: Lärarförbundet).

Inflationen – den kostnadsökning som SKL jämför ökningen av skolans budget med – var under motsvarande period betydligt lägre.

Reallöneökningen kallas den löneökning som sker i samhället utöver inflationen. För att åskådliggöra reallöneökningen – dvs hur mycket mer lärares löner ökat än inflationen – har vi gjort en tabell av inflationen och lärares löneökningar mellan 2012 och 2017.

På den nedre raden har vi räknat ut ett index för inflationen och för lärares löneökningar. Vi antar ett värde 100 för 2011 års inflation och löner och sedan räknar vi ut hur det värdet förändras år efter år. Längst ner till höger visas hur mycket mer lärares löner har ökat än inflationen.

SKL beräknade att grundskolans kostnad ökat med 20 % mellan år 2000 och 2018. Lärares löner står för 50 % av grundskolans kostnader. Under de här sex åren ökade lärares löner med 26,7 % mer än inflationen. Vi har lagt in förändringen av inflation och lärares löner i diagrammet nedan. Mats och SKL argumenterar utifrån den nedre linjen (inflation), medan kommunerna måste betala kostnadsökningar enligt den övre linjen (lärares löneökningar). Plötsligt kommer SKL:s uträkning i en annan dager, eller hur?


Några punkter värda att reflektera över

* Det här är inte några genomsnittliga år. Lärarlönelyftet, förstelärarreformen och lärarbristen gjorde att lärares löner ökade extra mycket under de här åren samtidigt som inflationen var väldigt låg. Även åren 2000-2011 lär dock lärare ha haft en reallöneökning om än en mindre sådan.

* Även lönerna för arbetsmarknaden i övrigt har varit betydligt högre än inflationen, om än inte lika tydligt som lärares löner, vilket påverkat de 20 procent av skolans kostnader som är andra yrkesgruppers löner.

* Kommunernas lokalkostnader har skjutit i höjden. Läs gärna mer om det i det här inlägget om ökade lokalkostnader i Stockholms stad.

*Det finns ett vetenskapligt namn på det vi beskriver i det här inlägget: Baumoleffekten. Baumoleffekten eller tjänstedilemmat kallas fenomenet att lönekostnaderna stiger inom en viss tjänstesektor trots att produktiviteten inte stiger i samma utsträckning. Stiger löner i sektorer med ökande produktivitet (tillverkningsindustrin) måste lönerna höjas även i sektorer där det inte sker samma produktivitetsökning för att dessa sektorer ska förmå attrahera arbetskraft.

Priset på skolmat, läromedel och förbrukningsvaror utgör ca 10 % av budget och priset på dessa har ökat med ungefär inflationen. De stora budgetposterna för rektorer är dock löner och lokaler. När rektorer ska göra budget är det intressanta hur budgetens omfattning ökar i förhållande till hur priset för löner och lokaler utvecklas. SKL:s jämförelse med hur mycket inflationen ökat är marginell i betydelse.

Sollentunas utbildningsförvaltning har gjort ett föredömligt diagram över den här utvecklingen. Förvaltningen har utgått från hur mycket pengar som gick till löner, lokaler och övrigt 2016. Sedan har de räknat på hur de olika variablerna förändrats fram till 2019 med hjälp av kända förändringar i Sollentunas budget. 2016 fanns 7 867 kronor kvar när lokaler och löner betalts. Dessa kunde användas till läromedel och extra insatser för elever som behövde extra hjälp. Fram tom 2019 har den här pengen minskat till 4 307 kronor som konsekvens av att budget inte ökats med lika mycket som kostnaden för lokaler och löner ökat. Om utvecklingen fortsätter beräknas kontot för övriga kostnader vara minus 1654 kronor år 2022. Det blir inte mycket mat eller böcker det året.

Vi sammanfattar
SKL och Mats Knutsson anser att skolans kostnader ökat med 20 % mer än inflationen och att den bilden är värd att hålla i minnet när kommunerna nu skär ner på förskolan och skolan.

Vi tycker att det här är ett konstigt sätt att se på skolans budget. Det viktiga är hur balansen mellan krav och resurser påverkats. Ur den synvinkeln behöver skolans kostnadsutveckling jämföras med hur lönekostnader och lokalkostnader utvecklats. Räknar man så kommer man INTE att komma fram till att Sverige minskat obalansen mellan kraven på skolan och skolans resurser utan med största sannolikhet ökat obalansen mellan krav och resurser. Mycket av de ökade kostnaderna – till exempel de riktade statsbidragen – hänger ihop med ökade statliga krav, och skapar därför inte bättre balans mellan krav och resurser.

När vi läser konsekvensbeskrivningar till kommuners budgetar noterar vi att lärare får täcka upp allt mer för frånvarande kollegor, att elevassistenter sägs upp och att lärares undervisningstid ökar. Allt det här är konsekvenser av att kommunernas skolbudgetar inte ökar med så mycket som lärares löner ökar och då måste rektorer göra åtgärder för att få budget i balans, alldeles oavsett att skolbudgetarna ökar mer än inflationen.

Det är så man måste se på skolans kostnadsutveckling. Vi är ganska säkra på att landets rektorer håller med oss.

Tankesmedjan Balans

Vi som skriver detta vill avsluta med att berätta vilka vi är. Tankesmedjan Balans är en liten tankesmedja med fokus på välfärdens styrning och på arbetsmiljö. Vi kan driva vår verksamhet tack vare att anställda i välfärden och andra som tycker om det vi gör ger oss ekonomiskt stöd. Hjälp gärna till du med.

SKL och Mats Knutsson har lite rätt men mest fel
Gå till toppen