SKL tänker till om lärarbristen – sämre villkor lösningen!

Igår kom Skolverket med en uppdatering av hur många lärare som måste rekryteras inom den närmaste femårsperioden. 77 000 nya lärare måste trollas fram. Det är ganska många. Igår kom även SKL med sina yrkanden inför . Det här är en viktig grej. SKL är avtalspart för fler lärare och rektorer än någon annan. Ingenstans finns det sådana möjligheter att locka fler att bli lärare än i det stora läraravtalet mellan kommuner och lärarfack. Låt oss titta lite på vad SKL vill göra för att locka fler till läraryrket.

Som rubriken ovan anger handlar det en del om verksamhetsutveckling. Verksamhetsutveckling är vad det låter. Verksamheten ska utvecklas och bli bättre. Gott så, men SKL vill även i avtalet fixa till en fungerande lönebildning, bra arbetsgivarpolitik och god arbetsmiljö. Vi blir positivt överraskade. ÄNTLIGEN kommer konkreta förslag för ett attraktivare läraryrke.

Vi läser vidare i dokumentet och börjar leta efter de där målen om bra arbetsgivarpolitik, god arbetsmiljö och fungerande lönebildning. Vi hittar dock inget i nästa del av yrkandet. Där hittar vi däremot en text om ”effektivisering av arbetsinnehåll”,  att ”fördela om arbetsuppgifter” och att ”mer tid kan läggas på det respektive arbetstagare har kvalifikationer för”.

Detta betyder på svenska: Lärarassistenter ska anställas för att göra lärares administration så att lärare kan undervisa mer.

Vidare anser SKL att ”stora skatteökningar är dock varken troligt eller rimligt”, och att ”effektiviseringar kommer att behöva genomföras för att klara delar av behoven”.

Det betyder på svenska: Kommunernas skattebetalare vill inte betala för sig. Arbetsbelastningen måste öka!

Lite längre ner skriver SKL att de vill ha ”avtal utan angivna nivåer för löneökningar”, ”ökat utrymme för lokala lönebildningar”, och att avtalet ”inte heller (ska) innehålla individuellt garanterade löneökningar eller bestämmelser om lägstalöner”

Det betyder på svenska: AG vill använda lönepotten som de själva ska bestämma storlek på till rekrytering av nya lärare och till att ge de lärare som bidrar mest till effektivisering högre löner. Inte höja allas löner.

Avslutningsvis anser SKL att det åter igen är dags att styra lärares arbetstid. ”Anpassning (ska) ske av vissa bestämmelser kopplade till arbetstid” och ”bestämmelser överensstämmer inte i alla avseenden med ett modernt arbetsliv och ökade krav på tillgänglighet”

Det betyder på svenska: Arbetsgivaren vill fimpa Bilaga M, alltså lärares förtroendetid och ledighet över loven. Alla ska jobba 40 h.

Vi sammanfattar:

SKL vill bidra till att minska den akuta lärarbristen genom att försämra lärares arbetsvillkor och göra läraryrket ännu mindre attraktivt.

Det betyder på svenska: Stunden har nog kommit att förstatliga skolan. SKL är en samhällsfarlig organisation. Man har fått massor av chanser att bidra till lösningen till den lärarbrist man aktivt varit med att skapa. Svensk skola har inte råd att fortsätta med att ytterligare försämra lärares arbetsvillkor.

Läs även Tankesmedjans tankar inför #Avtal2018:

Avtal 2018 – Sista chansen att rädda läraryrket?

 

 

 

 

 

Registrera dig för att få tankesmedjan Balans nyhetsbrev i inkorgen, varje fredag.

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Tidigare veckobrev:

Vecka 38: Lobbyist och politiker - samtidigt"
Vecka 40: Tankar efter bokmässan"
Vecka 41: "Ett starkt tryck på förändring underifrån"
Vecka 42: "Den som är satt i skuld, kan bli fri"
Vecka 43: "Academedia döljer utdelning till ägare"
Vecka 45: "Jag vill helst inte veta att det är så illa"
Vecka 46: "Lärarna har strejkat lika många gånger som Timbro"
Vecka 47: "Avskaffa offentlighetsprincipen? Låt oss ta en diskussion om detta"
Vecka 50: "SKR:s chefsekonom går till lobbyindustin"
Vecka 5: "Det är riktiga människor som röstar"
Vecka 6: "Boktips i skuggan av Risbergska"