Styrelsen för en förening bestående av svenska skolchefer har skrivit en debattartikel om skolan på Dagens Samhälles web där de bland annat konstaterar att lärares arbetsvillkor har förbättrats.
Vad bra! Om det varit sant. Men nu är det ju inte det och det vet alla som jobbar i ett klassrum och inte som skolchef. Sedan kommer skolcheferna med ett gäng förslag på hur man kan minska lärarbristen. Karriärvägar, karriärsteg, vidareutbildning osv. Grejer som lärare faktiskt sällan är så intresserade av men som politiker och chefer gärna pratar om.
Och så såklart den gamla vanliga skolchefsgrejen i avtalstider. ”Diskussion kring lärares arbetstider”.
Vi minns de 198 skolchefernas debattartikel från avtalsrörelsen 2010 (betalvägg) där de berättade att inget någonsin kommer att fungera i skolan om inte landets skolchefer får makt över lärares hela arbetstid. Förtroendetiden och loven behövde enligt skolcheferna försvinna och lärare jobba 40 timmar i veckan där rektor styr över hela arbetstiden.
Tankesmedjan Balans fokuserar på den politiska och ekonomiska styrningen av välfärden. Skolcheferna som undertecknat veckans artikel i Dagens Samhälle har fått ett uppdrag från den politiska nämnden i sina kommuner att fixa undervisning för en viss peng. Den där pengen gillar vi att diskutera. Inte lärares arbetstider. Skolcheferna skriver dock inte en bokstav om huruvida kommunerna själva behöver lägga mer pengar på skolan för att lärarbristen ska kunna fixas.
Så vi gör jobbet åt dem. För att inte inlägget ska bli oläsligt långt tänker vi fokusera på de fem första kommunerna. Jönköping, Uppsala, Nacka, Helsingborg och Kungälv. Hur är budgetläget i dessa kommuner? Är det så att skolcheferna inte behöver mer pengar och att de därför inte nämner resurser i debattartikeln eller är det istället så att det skärs ner men att skolcheferna håller tyst om det?
Vi har tittat i de här kommunernas budgetar för 2018.
Jönköping
Vi börjar vid Vätterns södra strand i Sveriges Jerusalem, Jönköping. Under 2018 har Jönköpings skolförvaltning fått ett övergripande effektiviseringskrav på 2,5 miljoner. De kommande två åren ska ytterligare fem miljoner sparas på förvaltningen. Undrar om även arbetsuppgifter försvinner eller om dessa kommer att spilla ner på rektorer? Nåväl, enligt gällande plan för 2019 och 2020 finns ett effektiviseringskrav på en procent per år på fritidshem och grundskola. 16 miljoner ska sparas på fritidshem och grundskola under 2019 och sedan 16 miljoner till 2020. Sammanlagt ska skolnämndens budget minska med 34,5 miljoner mellan 2018 och 2020. Ansvarig för att detta genomförs? Skolchefen i Jönköping.
Uppsala
Tankesmedjan Balans har skrivit väldigt mycket om Uppsala eftersom det händer konstiga saker där. T.ex. har skolchefen i Uppsala hittat på att ”mer undervisningstid” ska vara ett lönekriterium för lärare. Även vad gäller budget har det länge varit mörka moln över Uppsala. Såhär såg det ut i 2018 års budet.
All skolverksamhet ska spara 1,6 procent under 2018. Enligt liggande budgetförslag för 2019 ska ytterligare 1,4 procent sparas.
Nacka
Nacka är en rik kommun. Här satsar man väl på skolan? Nja. Inte direkt. Sveriges kommuner och landsting bedömde att kostnaden för kommunal verksamhet ökade med 3,4 procent under 2017. Vi vet att kostnaderna i skolan pga lärarbristen ökar mer än den genomsnittliga kostnaden för kommunal verksamhet. Trots det kompenseras bara gymnasieskolan i Nacka med 1,8 procent i 2018 års budget, grundskolan med två procent och förskolan med ynka 0,7 %. Det blir nedskärningar på skolan under 2018. Ansvarig för att detta genomförs? Skolchefen i Nacka.
Helsingborg
Nu blir det lite krångligare. För att ta reda på om det sparas eller satsas i Helsingborg behöver vi räkna lite på de här siffrorna i Helsingborgs budget för 2018. Häng med nu.
2017 kostade utbildningsverksamheten i Helsingborg 3 114,183 miljoner (mycket pengar). Den generella uppräkningen på 0,8 % för 2018 ökade budget med 25,375 miljoner. Ytterligare 33,4 miljoner tillkom för att ”kvalitetssäkra verksamheten”. Demografi kan vi strunta i. Inget konstigt med att fler barn ger mer pengar. Så ska det vara. Den generella ökningen plus ”kvalitetssäkringen” ger en totalökning på 58,775 miljoner vilket innebär en ökning mellan 2017 och 2018 på 1,89 procent. Som ni lärde er i stycket om Nacka är det en ordentlig nedskärning, inte en satsning. Ansvarig för att detta genomförs? Skolchefen i Helsingborg.
Kungälv
Avslutningsvis en titt på den ekonomiska verkligheten för skolan i Kungälv. Visst vore det skönt att runda av det här med en kraftig satsning? Men icke. Enligt Kungälvs budget ska förskola och skola ha 10 miljoner ”lägre kostnadsutveckling” 2018. Året efter ska lika mycket till bort. Där finns även en diffus budgetpost ”minska antalet medarbetare (i hela kommunen inte bara skolan)” på 10,7 miljoner och 19 miljoner som inte definierats mer än så av politikerna. Ansvarig för att detta genomförs? Skolchefen i Kungälv
Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivaren som har ansvaret för att det finns tillräckliga resurser för att arbetsmiljön inte ska göra medarbetare sjuka. Undertecknande skolchefer har en väldigt massa åsikter om saker som ska ändras i skolan men vi kan inte se några förslag på att den egna kommunen ska tillsätta några extra resurser. Istället visar vår lilla genomgång att fem av fem skolchefer jobbar i kommuner som skär ner.
Ni som följt tankesmedjan Balans arbete vet att det här inte är ett förvånande. I nio av tio kommuner innebär budget för 2018 allvarliga risker för nedskärningar i välfärden. Läs gärna vår fullständiga rapport som du når genom att klicka här.
Avslutningsvis. Skolcheferna skriver att kommunerna sedan 2011 satsat 15 miljarder på att lärares löner ska öka mer än andra yrkesgruppers löner. Problemet är att lönerna ökat samtidigt som kommunerna lagt besparingskrav. Högre lön och högre arbetsbelastning ger fler lärare i väggen.
Lästips