För fem år sedan meddelade Internationella Engelska Skolans (IES) och Skellefteå kommuns kommunstyrelses ordförande att de kommit överens som att IES ska etablera sig i kommunen. Enligt IES vice VD skulle Skellefteåborna inte se IES som en konkurrent till kommunens skolor utan som ett komplement. IES etablering var enligt det socialdemokratiska kommunalrådet avgörande för en hållbar tillväxt i kommunen. På för- och grundskolenämndens förra mötet presenterades en rapport som beskriver hur det gått: kommunal landsbygdsskolor och mindre kommunala skolor måste läggas ner eller så får kommunen betala mångmiljonbelopp till IES utländska ägare. På en marknad finns såklart inga komplement, bara konkurrenter.
För någon månad sedan beskrev vi hur de kommunala skolorna i Skellefteå drabbats av Internationella Engelska Skolans etablering. För- och grundskolenämnden behöver egentligen ”kostnadseffektivisera” (dvs skära ner) verksamheten med 77 miljoner eftersom kommunal skolpeng försvunnit till IES. Men de kommunala rektorerna kan inte göra de nödvändiga nedskärningarna eftersom för få elever försvunnit i varje klass för att det ska gå att minska kostnaderna för lärare. Samma problem uppstår med lokalkostnader. De kommunala skolorna har dränerats på skolpeng men rektorernas lokalkostnad är lika stor oavsett hur många elever det går i de kommunala klasserna.
När kommunen inte klarar att anpassa sin organisation till minskat elevantal ökar den genomsnittliga kommunala skolpengen per elev. Eftersom friskolor har rätt till samma ersättning för sina elever som den genomsnittliga skolpengen för kommunens elever innebär de 77 miljonerna i för hög kommunal kostnad för grundskolan att IES skolpeng också ökar, ibland kallat ”friskolestraffet”. Det här är ett bidragande skäl till att nämnden bett förvaltningen att utreda ny ”lokal och verksamhetsstruktur”, en utredning som nu är klar.
Utredaren konstaterar att Skellefteå kommun har nästan 50 klasser fler än om man lyckats organisera skolan enligt klasstorlekarna 25 elever på mellanstadiet och 30 elever på högstadiet. Man kan ha olika uppfattningar om hur stora klasser bör vara men de här 50 klasserna innebär stora extrakostnader för kommunen, vilket påverkar den kommunala grundpengen per elev. I en kommun som saknar friskolor kan skolpolitiker välja att prioritera värden som att skolor ska finnas även på landsbygden, även om klasserna är små. Efter att stora skolkoncerner som IES etablerat sig blir det dock väldigt dyrt att göra så.
IES har ofta drygt 30 elever i sina klasser. I Skellefteå går det enligt Skolverkets statistik 31-34 elever i varje mellanstadieklass. Även om kommunen hade lyckats organisera sin verksamhet så att de kommunala mellanstadieklasserna har 25 elever per klass så får IES skolpeng för fler elever per klass än vad de kommunala skolornas rektorer får. Det är främst den här skillnaden i klasstorlek som skapar vinstmarginalen för koncernskolor. Om Skellefteå kommun har färre elever än 25 i sina klasser så ökar den kommunala skolpengen, vilket ökar IES vinst.
Utredningen om ny lokal- och verksamhetsstruktur föreslår bland annat att kommunen aktivt ska börja styra elever till grundskolor där det finns lediga platser och att avvakta med samtliga nybyggnationer av skolor som inte är absolut nödvändiga och att stänga skolor. Utredaren konstaterar att avstånden till förskola och skola kan bli längre än tidigare vilket troligen kommer upplevas som en kvalitetssänkning för vårdnadshavare och elever. Vidare föreslås att elever från samma bostadsområde kan bussas till olika skolenheter i kommunen utifrån skolval och tillgång av platser.
Det finns såklart en ideologisk diskussion här om hur stora skolor bör vara, hur viktigt det är med behörig personal och vilket värde man sätter på att ha skolor i landsbygden. Skellefteå kommun anger till exempel kompetensförsörjning som delskäl för att stänga små skolor och att samla kommunens grundskolor i större enheter. Mot det står möjligheterna till en levande landsbygd och att få gå på en skola nära hemmet.
Det är dock ställt utom allt tvivel att IES etablering i Skellefteå inte inneburit något komplement till den kommunala skolan eller lett till hållbar tillväxt i hela kommunen. Etableringen av stora skolkoncerner innebär istället ofta minskad valfrihet för elever att välja en kommunal skola i närområdet. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar. Det finns inga komplement på en marknad.
Balans har ingen uppfattning om det är rätt att lägga ner små skolor men partier som gärna levererar löftet att marknadsskolan skapar ökad valfrihet bör kanske tänka ett varv till. Detsamma gäller alla som ondgör sig över att elever riskerar att bussas om aktiebolagsdrivna skolor avvecklas och kommunen får mer att säga till om vad gäller skolområdens utformning. Just bussning är nämligen en av konsekvenserna när aktiebolagsdrivna skolor etablerar sig.
Eftersom skolnedläggningar inte kan bestämmas av nämndpolitiker kommer frågan nu att lyftas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Skellefteå. Vi lär således få återkomma till Skellefteå kommun vid ett senare tillfälle.
Vill du bli tipsad om när en ny granskning publicerats här på Balans hemsida? Prenumerera på våra inlägg genom att fylla i din mailadress längst ner till höger på den här sidan.
Lästips från våra tidigare besök i Skellefteå: