Turerna kring Nya Karolinska Sjukhuset tycks aldrig ta slut. Granskande reportage visar att politikerna anlitat managementkonsulter för mycket stora belopp och Stockholms läns landsting har fått omfattande kritik mot att näringslivet getts för stor makt över det offentligt ägda. För några dagar publicerades en debattartikel i Svenska Dagbladet om “popmanagement” med budskapet att det är dags att ifrågasätta managementkonsulternas existensberättigande.

Vården är inte den enda välfärdssektorn där konsultföretagen gör stora vinster. Vi har tidigare i ett antal inlägg beskrivit det inflytande managementkonsulter fått över den svenska skolan. Ett exempel på detta är företaget PwC, med kopplingar till Svenskt Näringsliv, som bland annat är med och driver på för ökade effektiviseringskrav på skolan.

Det är inte bara i storstäderna det finns pengar att hämta. I det här inlägget ska vi berätta om tre små norrlandskommuner som betalar miljonbelopp till konsultföretag för att hitta besparingar i verksamheten och för att ta fram en plattform för det systematiska kvalitetsarbetet. Inlägget bygger på offentliga dokument från kommunerna Kramfors, Ljusdal och Timrå. Ett dokument med samtliga fakturor finns länkade i slutet av inlägget.

Kramfors

2014 saknades det pengar i skolan. Kostnaderna var för höga och istället för att skicka mer resurser till Utbildningsnämnden valde politikerna att använda extern hjälp för att hitta besparingsåtgärder. Uppdraget gick till de Stockholmsbaserade konsultföretagen SMConsult AB och Torvestig konsult AB.

Genomlysningen och att ta fram förslag på besparingsåtgärder pga stort underskott i budget kostade Kramfors kommun 150 000 kronor. Mycket pengar för en privatperson men inte så mycket pengar för en kommun.

Det som händer sedan är intressant. De båda konsultföretagens arbete i Kramfors var inte slutfört i och med den här undersökningen. Företagen som gjorde utredningen om besparingsåtgärder tilldelades även uppdraget att ta fram en plattform för styrning och ledning av Kramfors kommuns skolorganisation. De båda konsultföretagen har en gemensam idé de kallar “välskötta organisationer” och detta med välskötthet genomsyrar som vi senare kommer att visa samtliga dokument konsulterna tagit fram i de tre kommunerna. Här ett citat från Smconsult AB:s hemsida.

Vår grund är ett systemiskt synsätt på organisationen, dagens biologiska syn på utveckling samt kunskap om människans neurofysiologiska utveckling, ett salutogent synsätt, era lokala styrdokument, skolinspektionens senaste tillsynsrapporter, elevernas nuvarande och prognosticerade kunskapsresultat samt en skattning av organisationens välskötthet. Vi använder framåtsyftande dokumentation som stödjer organisationens utveckling av leveransförmåga.

Arbetet resulterade i en gemensam plattform för styrning och ledning (länkad ovan) av Kramfors skolorganisation som gäller mellan åren 2016 och 2020. I dokumentets inledning definieras bland annat vad som menas med “en välskött organisation”.

Mellan 140301 och 180331 anlitas de båda konsultföretagen flitigt av Kramfors kommun för arbetet med att göra Kramfors skolorganisation välskött. Arbetet med att ta fram och implementera plattformen för styrning och ledning har inte varit gratis. Sammanlagt har Kramfors skattebetalare betalat nästan 4,5 miljoner till Torvestig konsult och SMConsulting AB under de här fyra åren.

Trots att managementkonsulterna fakturerat så mycket pengar var ju det ursprungliga uppdraget att spara pengar. Hur gick det med förskolans och skolans budget i Kramfors? Jo, stora besparingar gjordes under 2015 som konsekvens av konsulternas rapport. Sparkraven fortsatte sedan nästkommande år med minskad elev- och barnpeng som resultat. Värst drabbades elever och barn med särskilda behov.

Det är fortfarande ekonomiska problem i Kramfors förskolor och skolor. Underskotten är stora trots att rektorer jobbar med att skära ner enligt handlingsplaner. Budgetunderskottet behöver nu minska ytterligare vilket kommer att kräva beslut om ännu större ambitionsminskningar för förskolan och skolan i Kramfors. Bland annat pga att kommunen under perioden 2014-2018 betalat 4,5 miljoner till managementkonsulter.

Ljusdal

Vi reser 25 mil i sydvästlig riktning till Ljusdal. Ljusdals förskola och skola ska bli välskött med hjälp av samma konsulter som under några år anlitats av Kramfors kommun. Scrolla upp och jämför texten nedan ur “VÄLSKÖTT SKOLA – Utbildningsnämndens riktlinjer för styrning och ledning av Ljusdals kommuns skolorganisation” med “Plattform för styrning och ledning av Kramfors kommuns skolorganisation” ovan.

Likheten i dokumenten är inte den enda gemensamma nämnaren mellan Ljusdal och Kramfors. Också i Ljusdal behöver förskolan och skolan spara väldigt mycket pengar till följd av att skolnämnden fått för liten budget.

Några ytterligare medel lär dock inte skjutas till eftersom hela kommunen först måste spara 23 miljoner för att anpassa kostnaderna till årets för knappa budget och sedan spara 20 miljoner till för att klara av att betala oförutsedda kostnader. 

SMConsult AB och Torvestig har inte varit aktiva i Ljusdal lika länge som i Kramfors. På ett och ett halvt års verksamhet har man dock hunnit med att fakturera kommunen lite drygt 2,3 miljoner kronor. Projektet “Välskött skola” i Ljusdals kommun sträcker sig dock fram till 2022, så det finns gott om tid att komma ifatt och förbi Kramfors kommun. Taket för upphandlingen är fem miljoner kronor så gissningsvis kommer kostnaden för Ljusdals kommun att sluta på minst samma nivå som i Kramfors.

Timrå

Avslutningsvis en titt på Timrå kommun som också haft besök av konsulter. Timrå ligger bekvämt placerat mitt emellan Ljusdal och Kramfors. “Ett välskött skolsystem – Barn- och ungdomsnämndens plattform för ledning och styrning av Timrås skolsystem” heter projektet i Timrå och definitionen av “välskött” känns vid det här laget bekant. Tillsammansarbete, fokuserat och dynamiskt.

Timrå kommun har nöjt sig med att bara anlita den ena konsulten varför notan hittills har stannat strax innan en och en halv miljon kronor. Men, eftersom även Timrå ska jobba med välsköttheten fram till 2022 är det väl inte omöjligt att konsultfirmorna får möjlighet till ytterligare fakturering.

Vi sammanfattar

Timrå, Ljusdal och Kramfors har haft besök av två konsultfirmor med uppdraget att ta fram en modell för välskötthet. Sammanlagt har konsulterna fakturerat de här tre kommunerna 8 300 812 kronor. Ljusdal och Kramfors har under samma period tvingats göra stora nedskärningar i skolan. I Timrå har vi inte hittat lika stora problem men klart är att effektiviseringskrav på skolan funnits även där.

Har de här dryga åtta miljonerna varit väl investerade pengar? Det kan vi inte svara på. Och det kan väl ingen svara på förrän efter att projekten utvärderats. Och troligen kommer vi inte kunna svara på det ens då. Hur stor nytta gör det att jobba med att göra en organisation välskött? Det går inte att mäta. Managementkonsulters insatser kan inte utvärderas för det går aldrig att veta om deras arbete lett till eventuella framgångar för skolan eller om det berott på något annat.

Det man kan mäta är hur mycket managementkonsulterna har kostat och det är det vi gjort i det här inlägget. Managementkulturen är en logisk konsekvens av att välfärdens styrning medvetet anpassats efter hur det privata näringslivet styrs. Besparingar i klassrum, på socialkontor och på sjukhus ska kompenseras av att medarbetarna använder moderna (läs billiga) arbetsmetoder. Managementkonsulter levererar gärna dessa men när de fakturerar sina tjänster bidrar de samtidigt till ännu större besparingskrav. Och så behövs ännu fler managementkonsulter.

Vi tror att det behövs en ny styrning för välfärden. En styrning som grundar sig i strävan att uppnå balans mellan krav och resurser. I en sådan styrning behövs inga managementkonsulter.

“Slantens resa” är rubriken på det här inlägget. Ni kanske har undrat vad vi menar med det. Torvestig konsult har skrivit en berättelse om slanten som heter “slantens resa”. Klicka här och läs den gärna. Försök att ha i minnet de drygt åtta miljoner slantar Torvestig och SMConsultAB kostat tre små Norrlandskommuner.

Vi har pratat med fackliga representanter i de tre kommunerna och frågat hur de upplever att konsulternas arbete påverkat den dagliga verksamheten.

Enligt en av dem är anlitandet av utomstående konsulter ett bevis för att politikerna inte litar på professionen och på att de inte tror att lärare och rektorer klarar sitt uppdrag. Någon direkt effekt av plattformen har man inte kunnat se, istället fortsätter politiker med mantrat att en minskande budget ska vara i balans. Det styr allt.

En annan är lite mer positiv och tycker att grundtanken med plattformen är god. Det är bra att fastställa vad som ingår i olika yrkesgruppers arbetsuppgifter. Plattformen har dock blivit en pappersprodukt eftersom nya arbetsuppgifter hela tiden läggs till lärares arbetsbeskrivning för att skolorna ska klara att hålla budget. Den prognos över elevers framsteg som enligt plattformen ska göras utöver betygsättning har lett till ökad dokumentation utöver skollagens krav vilket stressar lärare.

Avslutningsvis berättar en tredje facklig representant att lärare först utsågs för att jobba med plattformen på skolorna. De fick nedsättning i tjänst för sitt uppdrag men när nya sparbeting kom lades 100 % undervisning ut på lärarna igen. Dock med fortsatt ansvar för att driva projektet. Plattformen i sig hade kanske kunnat fungera men på de flesta skolor i kommunen har inte arbetet med att implementera plattformen kommit igång pga att det inte finns tillräckligt med personal för att jobba med den.

Fakturor

Timrå

Kramfors

Ljusdal

Lästips

Nya Karolinska sjukhuset allt dyrare – besparingskraven på vårdpersonalen allt större

Managementkonsulter – Välfärdens nya makthavare

 

Slantens resa – Så mjölkar managementkonsulter pengar ur svensk skola
Taggar: