Sluta anpassa skolpolitiken till marknaden

Dela det här inlägget:

1992 bestämde Sveriges riksdag att Sverige som andra nation i världen skulle testa att styra skolan som om den vore en marknad, där aktiebolag tillåts göra vinst på offentligt finansierad skolpeng. Sedan dess har inget annat land försökt sig på marknadsskolan och det första landet som gjorde det – Chile – håller på att avbryta sitt experiment.

Det senaste halvåret har tre statliga utredare presenterat rapporter som visar att den svenska skolan har problem. Både Björn Åstrand och Per Molander har konstaterat att skolan har blivit mindre jämlik och i måndags presenterade Jörgen Tholin sin utredning ”Bygga, bedöma, betygssätta” som kommit till slutsatsen att betygen som sätts inte är rättvisa. 

Ingen som jobbar i skolans värld har väl överraskats av de här slutsatserna och alla tre utredare kommer med rimliga förslag på hur man skulle kunna begränsa skadorna av skolans styrning. Förslag som politiker och opinionsbildare debatterat – och lär fortsätta att debattera – i ett ibland orimligt högt tonläge.  

Statliga utredare får inte ta ut svängarna. De är ålagda att dra sina slutsatser inom den ram som regeringen givit dem. De förslag som presenterats för att lösa problemen med segregation, bristande likvärdighet och orättvis betygsättning befinner sig inom den ramen. Möjligheten att Sverige skulle behöva avbryta experimentet med marknadsskolan gör det inte.  

Trots att Sverige är ensamt i världen om att styra skolan som om det vore en marknad utreds inte möjligheten att problem som skapats av marknadsstyrningen bara har sin lösning i att avbryta experimentet. Rätten för aktieägare att ta ut vinst på offentliga medel är garanterad genom skrivelser i januariöverenskommelsen. Allt annat får anpassa sig till den rättigheten, hur stora konsekvenserna än må bli.

Politiker ställer krav i budget på högre betyg till minskad kostnad. Lärare förväntas att lösa den ekvationen genom att effektivisera sitt arbete. Skolor med olika huvudmän får sedan tävla med varandra om elevernas skolpeng där den skola som sätter höga betyg har bra chanser att attrahera nya elever medan den skola som sätter låga betyg riskerar att bli av med elever. 

Skolmarknaden tvingar alla skolor att försöka få tillräckligt många elever för att hålla budget. Skolor som drivs med vinstsyfte har extra stora incitament att sätta bra betyg men drivkraften att locka elever genom höga betyg finns för alla huvudmän. Marknadsskolan ger många incitament att sätta höga betyg men väldigt få att sätta rätt betyg. 

Mer och mer tycks det gå upp för politiker att man inte kan styra skolan som om den vore vilken tjänst som helst på en marknad men samtidigt förvänta sig att alla som jobbar i skolan ska agera som icke konkurrensutsatta myndighetsutövare.

När marknadsstyrningen inte fungerar försöker politiker att reglera lärares och rektorers arbete så att skolor inte ska kunna anpassa sig till marknadens krav på högre och högre betyg. Problemet är att den regleringen leder till ökad dokumentation, ökad byråkrati och minskat tilltro till skolans medarbetare

Det här blir väldigt tydligt i utredningen ”Bygga, bedöma, betygssätta”. Jörgen Tholin har gjort ett mycket gott arbete men samtliga förslag för att minska risken för orättvisa betyg ryms inom regeringens ramar. Ramar som inte tillåter honom att föreslå förändringar som ifrågasätter marknadsstyrningen. 

Tholin föreslår bland annat central bedömning av nationella prov, att grundskolans nationella prov ska styra elevernas betyg i högre grad än idag och att examensprov införs i gymnasieskolan. Huruvida det är rimligt att undervisningen i högre grad ska handla om att lära ut för att klara ETT viktigt prov får pedagogiskt kunniga diskutera. Min uppfattning är dock att den diskussionen borde föras med utgångspunkt i vad som är bra för svensk skola, inte med utgångspunkt i vad som måste göras för att rädda skolmarknaden. 

Skolpolitiken kan inte hela tiden anpassas till aktieägares möjligheter att tjäna pengar på skolpeng, på lärares, rektorers och elevers bekostnad. Det är dags att väljare och politiker accepterar att när inget annat land i världen styr skolan enligt marknadsprinciper så kan det bero på att det sättet är dåligt.  

/ Marcus

Tankesmedjan Balans
Vi är en oberoende tankesmedjan bestående av två personer – Åsa och Marcus – med fokus på arbetsmiljö och välfärdens styrning. Vår verksamhet finansieras främst av ekonomiskt stöd från privatpersoners. Hjälp oss gärna att hinna göra ännu mer genom att bli månadsgivare eller swisha en peng. Mer information om hur man gör finns här:

Sluta anpassa skolpolitiken till marknaden
Rulla till toppen