Arbetsmiljöverket har kommit med en rapport och idag fylls sociala medier och tidningar med ”nyheten” om den dåliga arbetsmiljön i skolan. Företrädare för såväl sittande som tidigare regering har uttalat sig. Enligt den sittande regeringen är det den tidigare regeringens fel och enligt den tidigare regeringen är det den sittande regeringens fel. Inget nytt vad gäller den politiska analysen således. Journalister har citerat lite från rapporten och gjort några kortfattade försök till egna slutsater. De flesta genom att som max snudda vid det som är intressant i rapporten. Inget nytt heller vad gäller den journalistiska insatsen.
Vad handlar den här rapporten egentligen om?
Jo den handlar om det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) ute på skolorna. SAM handlar i korthet om att arbetsgivaren ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera brister i arbetsmiljön. Vi har tidigare publicerat en längre text om SAM där vi försöker att beskriva varför det egentligen inte går att bedriva SAM med hög kvalité eftersom rektorers handlingsfrihet begränsas av kommunallagen (HÅLL BUDGET!!) och skollagen. Det blir inte så mycket åtgärder av när lärares arbetsbelastning är för hög men rektorer varken får använda mer resurser för att avlasta lärarna eller prioritera bort lärares arbetsuppgifter så att arbetsmängden blir rimlig.
Att politiker skyller på varandra eller att journalister inte förstår sig på styrning är väl egentligen inget uppseendeväckande. Det förvånar inte heller att Arbetsmiljöverket inte skriver rätt ut i sin rapport att det systematiska arbetsmiljöarbetet har begränsade möjligheter att lyckas eliminera risker i arbetsmiljön. Däremot höjer vi på ögonbrynet åt Arbetsmiljöverkets egen rubrik på pressmeddelandet om rapporten.
Vi måste tyvärr rätta Arbetsmiljöverket här. Det handlar inte om slarv. Det handlar om rektorer med egen för hög arbetsbelastning och om en politisk styrning av skolan som inte ger rektorer möjlighet att vara bra chefer. Att skuldbelägga yrkesgrupper på det här sätter gör faktiskt oss på smedjan lite ilskna. Arbetsmiljöverket bidrar till att sälja bilden av en skola där inte medarbetare och rektorer gör så gott de kan för att med knappa resurser skapa så bra verksamhet som möjligt. Det är INTE Arbetsmiljöverkets uppdrag.
Vad behövs då göras för att lärares och rektorers arbetsmiljö ska bli så bra att ingen blir sjuk av att vara på sitt jobb i skolan?
Krav måste anpassas till resurser eller resurser anpassas till krav!
Fortsatt obalans mellan krav och resurser kommer innebära att rektorer tvingas välja kommunallag och skollag (nöjda kommunekonomer, politiker och föräldrar) framför arbetsmiljölag (friska lärare och rektorer). Det här borde Arbetsmiljöverket skriva om istället för att använda kvällstidningsrubriker om påstått ”slarv”.