Det klubbas budgetar som aldrig förr ute i kommunerna och trots att det pratas allt mer om nedskärningar på skolan påstår fortfarande politiker att de satsar på utbildningssektorn. Socialdemokraterna i Botkyrka har lagt en budget tillsammans med sina majoritetsvänner i L, Kd, Mp, C och där finns ”Skolreformen 2020” med som ”den absolut största satsningen”.
Ni som har läst några av våra granskningar vet att bakom varje satsning brukar det finnas ett krav på effektivisering som gör att satsningen i själva verket är en nedskärning. När vi tittar i handlingarna till nästa kommunstyrelsemöte i Botkyrka (648 sidor) hittar vi den här tabellen. Kolla in raden för utbildningsnämnden och vandra fram med blicken till kolumnen ”Effektiviseringar”.
Kommunens styrande politiker tar först 54,3 miljoner från utbildningsnämnden och ger sedan tillbaka 25 miljoner (25,8 mer exakt) och kallar det för satsning. Det innebär att budget för utbildningsnämnden måste minska 28,5 miljoner nästa år för att verksamheten ska ges samma förutsättningar som under 2019.
De kommande åren kommer man att göra samma sak. Varje år försvinner två procent av utbildningsnämndens resurser i sådant här ”effektiviseringskrav”. Klippen nedan beskriver effektiviseringskraven för 2021, 2022, och 2023. Sammanlagt ska 225,6 miljoner effektiviseras bort från utbildningsnämnden över en fyraårsperiod.
Varför gör politiker så här? De vill att de anställda ska bli ”skarpare” och de vill skapa en pott med pengar att använda till satsningar (i texten nedan kallade ”prioriteringar”).
Men är det här inte egentligen rena nedskärningar som sedan till viss del minskas av de politiska satsningarna? Jo, det är en rimlig tolkning tycker vi. Men politiker tror att effektiviseringskraven är ett bra sätt för att hitta ”smartare sätt att göra saker på” och att det skapar incitament att ”organisera om, digitalisera eller på annat sätt förändra hur vi arbetar”.
Problemet är att mer detaljerade instruktioner än så ger inte den styrande majoriteten i Botkyrka sina nämnder. De ska minska kostnaderna med två procent genom omorganisation, digitalisering och andra sätt att arbeta men ingen vet hur det ska gå till. När vi granskar konsekvensbeskrivningar av budget ser vi att det istället ofta slutar med att de anställda får mer att göra.
I skolan och förskolan sägs elevassistenter upp, lärare beordras att täcka upp för sjuka kollegor eftersom det inte finns pengar till vikarier, undervisningstiden ökar, barngruppernas storlek ökar. Det finns helt enkelt inget sätt att effektivisera mötet mellan lärare och barn/elev. Eller iaf inget sätt som rektorer och lärare känner till.
Vi sammanfattar
Det Socialdemokraterna i Botkyrka kallar för ”Skolreformen 2020” innebär att man sparar mindre på förskolan och skolan än på den kommunala vården och omsorgen. Enligt oss är det ingen satsning.
Tankesmedjan Balans
Vi som skriver detta vill avsluta med att berätta vilka vi är. Tankesmedjan Balans är en liten tankesmedja med fokus på välfärdens styrning och på arbetsmiljö. Vi kan driva vår verksamhet tack vare att anställda i välfärden och andra som tycker om det vi gör ger oss ekonomiskt stöd. Hjälp gärna till du med.