Tankesmedjan Balans tar under maj månad en titt på Uppsala kommun och på det lönekriterium som handlar om att lärarna i Uppsala behöver undervisa mer för att få högre lön. Varje dag släpper vi en kort filmsnutt om Uppsala och lite då och då skriver vi längre inlägg på bloggen. Det här är det första blogginlägget. Klicka här för att titta på de filmer vi publicerat hittills.

Vårt första fokus blir gymnasieskolan i Uppsala. Vi kommer att börja med en titt i Uppsalas övergripande kommunbudget för att se om politikerna i kommunfullmäktige lägger besparingskrav på skolan. Sedan kikar vi lite i Utbildningsnämndens årsbokslut och nämndbudget och jämför hur skolpengen för de gymnasieprogram som har flest elever utvecklats det senaste året. Vi avslutar inlägget med några rader ur budgeten för 2018 som förklarar varför det här lönekriteriet som vi kritiserar alls kommit till.

För er som inte läser kommunbudgetar istället för morgontidningar blir det nog ett inlägg med del svåra ord. Vi ska genom extra anpassningar försöka att kommunicera de här ganska svåra sakerna så att ni sedan kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang på A-nivå om Uppsalas gymnasieskola.

Uppsalas kommunbudget

De folkvalda politikerna i kommunfullmäktige ska inför varje nytt år komma överens om en kommunbudget. Det finns några krav på vad en sådan ska innehålla. De viktigaste beståndsdelarna är hur mycket pengar kommunen väntas få in i kommunalskatt, statsbidrag och avgifter (tillsammans utgör dessa tre poster kommunens huvudsakliga intäkter) samt hur mycket pengar kommunens olika nämnder ska tilldelas.

Här är en länk till Uppsalas kommunbudget för 2018. Skattenivån lämnas oförändrad men när intäkter och utgifter summeras konstaterar kommunpolitikerna att pengarna inte räcker för att kompensera nämnderna för ökade kostnader. Utbildningsnämndens budget justeras ner med ett effektiviseringskrav på 1,6 %. Det här innebär att politikerna förväntar sig att Utbildningsnämndens verksamheter blir så mycket effektivare vid årsskiftet 17/18 att samma kvalitet på utbildningen nås fast till 1,6 % billigare pris.

Vad kommer det sig att pengarna inte räcker? Intressant fråga som förhoppningsvis många kloka personer funderar över just nu. Det är dock inte syftet med det här inlägget. Vi nöjer oss med att konstatera att Utbildningsnämnden ska effektivisera med 1,6 %.

Utbildningsnämndens årsbokslut

Uppsalas utbildningsnämnd ansvarar för förskola, grundskola och gymnasieskola. I nämndens årsbokslut står en hel del intressanta saker om hur det gick för förskolan och skolan under 2017. Så, hur gick det för Uppsalas gymnasieskola? Jodå. Det gick bra, ekonomiskt iaf. Massa miljoner plus. Förklaringen till att Uppsalas gymnasieskolan gick plus är intressant. I klippet nedan berättar utbildningsnämnden om sin framgång i arbetet med att “effektivisera lokalutnyttjandet” och att “effektiviseringar i organisationen syns i nyckeltalen för gymnasieskolan”.

Det man menar är att klasstorlekarna har ökat och eftersom fler elever delar på samma lokalyta har kostnaden för lokaler minskat och lärartätheten såklart minskat den med. Det här är ingen effektivisering. Det är en besparing. Den röda linjen representerar hur många elever det går på varje lärare i Uppsalas gymnasieskolor. Den prickade linjen visar hur många elever det går på varje lärare i snitt i riket. Det är alltså dåligt ju högre upp i diagrammet linjen är. Slutsats: Glappet mellan Uppsala och riket växer.

Nämndbudget

I nämndbudgeten beskriver politikerna i Utbildningsnämnden hur den summa pengar som nämnden fått av kommunfullmäktige ska fördelas mellan de olika verksamheter som nämnden ansvarar för. Politikerna har beslutat att skicka så mycket pengar till gymnasieskolan att det räcker till en genomsnittlig ökning av programpriserna med 2,3 %.

Programpriserna undrar ni kanske då. Vad är det? Jo, varje elev på de olika programmen är värd en viss summa pengar. Elever på program som är dyra att driva är värda mer pengar och elever på program som är billigare att driva är värda mindre pengar. Den genomsnittliga elevens värde ökar alltså med 2,3 % mellan 2017 och 2018 men de olika programpriser kan öka med olika mycket.

Hur mycket ökar då programpriserna på de program där flest elever går? Det finns ett sätt att ta reda på men det kräver lite uträkning. Här är en länk till de beslutade programpriserna för 2017 och här en länk till de beslutade programpriserna för 2018. Enligt Skolverket är de fyra gymnasieprogram med flest elever ekonomiprogrammet, naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapliga programmet och teknikprogrammet (ingen inbördes ordning). Som ni kan se i tabellen nedan blir uppräkningen för de här fyra programmen lägre än 2,3 %. Jobbigast blir det för teknikprogrammet som bara får en uppräkning på 0,1 %.

Koppling till lönekriteriet “mer undervisning”

Vi kan konstatera att de fyra största gymnasieprogrammens uppräkning landar mellan 0,1 % och 1,9 %. Men vad har det med lönekriteriet “mer undervisning” att göra?

Det har allt med lönekriteriet “mer undervisning” att göra. Häng med nu.

Lönekostnaderna för lärare beräknas nämligen öka med ca tre procent under 2018. Rektorerna på Uppsalas gymnasieskolor har under några år tryckt in fler och fler elever i klassrummen. Utbildningsnämnden konstaterar själva att gränsen är nådd. Nu går det inte att spara mer pengar genom större klasser. På något sätt måste dock lönekostnadsökningar på tre procent betalas med programprisuppräkning på 0,1 – 1,9 %. Antingen måste gymnasieskolans budget öka eller så måste gymnasieskolans rektorer få sina lärare att undervisa mer. För det besväret kan rektorer erbjuda dem en löneökning. Men löneökningen kan inte vara lika stor som besparingen rektorn gör av den ökade undervisningstiden. För den sammanlagda lönekostnaden måste ju sänkas så att den kan betalas med den lägre programprisuppräkningen.

Vi sammanfattar
Uppsalas utbildningsnämnd har bestämt att “mer undervisning” ska vara ett lönekriterium. Att man gjort det kan förklaras med utbildningsnämndens ekonomiska läge. Kommunfullmäktige har lagt krav på att skolan ska bli billigare. Effektiviseringskravet är 1,6 % för 2018 och det planeras att bli hela 2,65 % 2019. Uppsalas gymnasieskola har redan sparat massor de senaste åren genom att minska lärartätheten. Nu kan man inte minska den mer. Samtidigt har kommunfullmäktige tagit ett beslut att lärares löner ska öka mer än andra gruppers.

Rektorer kan inte trolla. Någonstans måste besparingar tas hem. Ett sätt är att öka lärares undervisningstid och erbjuda de som ökar sin undervisningstid mer i lön. Men bara lite mer i lön. Det ska ju leda till en besparing.

Alternativet till besparingar och “mer undervisningstid” som lönekriterium är förstås att politikerna i kommunfullmäktige slutar lägga effektiviseringskrav på skolan. Till hösten är det val. Vi rekommenderar väljarna i Uppsala att ställa krav på de politiska partierna att sluta smygspara på skolan och att avbryta experimentet med “mer undervisning” som lönekriterium.

Lästips

Balans specialgranskar Uppsala

9 av 10 kommuner underfinansierar välfärden 2018

 

 

Sparkrav leder till mer undervisning för gymnasielärare i Uppsala
Taggar: