För några dagar beskrev vi ett blogginlägg hur Skolverket delar ut statsbidraget för ökad likvärdighet till kommuner som skär ner på skolan, trots att regeringen bestämt att sådana kommuner inte ska få det här statsbidraget. Som den förre utbildningsminister Gustav Fridolin uttryckte det. Pengarna ska nå fram till klassrummen! Och det handlar om mycket pengar. 3,5 miljarder i år. Sex miljarder nästa år när statsbidraget är fullt utbyggt.
Orsaken till att pengarna faktiskt inte når fram till klassrummen är att Skolverket valt en helt annan definition av nedskärning än den alla andra, till exempel Sveriges kommuner och landsting (SKL), använder. Det här är något den nytillträdda utbildningsministern Anna Ekström behöver ändra på. Annars riskerar statens pengar att användas för att täcka upp för kommunala besparingar, inte till ökad likvärdighet.
Idag ska vi göra några nedslag i kommuners skolbudgetar för att visa exempel på hur det kan gå till när kommunerna minskar sina egna kostnader och istället använder det statliga bidraget för ökad likvärdighet.
Det här är inte helt okomplicerat för oss. Om vi uppmärksammar Skolverket på att det här sker och ger exempel på kommuner som gör på det här sättet riskerar såklart de kommunerna att bli av med de statliga pengarna. Rätt åt dem, kan man kanske tycka. Men det är inte kommunerna som drabbas av det utan elever och lärare i de här kommunernas skolor. Det troliga är nämligen att indragna bidrag kommer att omvandlas till nedskärningskrav. Och det ligger inte i vårt uppdrag eller intresse att bidra till att öka glappet mellan krav och resurser i skolan.
Vi kommer därför inte att avslöja vilka kommuner vi tittat närmare på. Vår poäng är inte att just de här kommunerna fuskar med bidragen. Vår poäng är att det här är ett generellt tillvägagångssätt som väldigt många kommuner använder sig av. De här kommunerna är utvalda för att vi ska kunna visa exempel på hur det går till.
Kommun A
Reglerna för att få bidraget är att kommunerna inte får minska de egna kostnaderna för undervisning och elevhälsa i förskoleklass och grundskola. Kommun A har lagt effektiviseringskrav (dvs nedskärning) på posterna ”kostnad för elev för personal i förskoleklassen” och ”för undervisning och elevhälsa i grundskolan”. Dessa effektiviseringskrav tas nu bort eftersom kommunen använder statsbidraget för ökad likvärdighet för att täcka upp för den beslutade kommunala besparingen. På pricken så som man inte får göra.
Kommun B
I den här kommunen har politikerna bestämt att skolnämndens ram (totala kostnad) minskas med fem miljoner eftersom kommunen får statsbidraget för likvärdig skola från Skolverket. Kommunal kostnad har bytts mot bidrag. Inga nya pengar till skolan i kommun B.
Kommun C
Som så många andra kommuner har kommun C ekonomiska problem. Det saknas 20 miljoner kronor för att skolans budget ska vara i balans. Således behöver nedskärningar göras. Men inte nedskärningar på 20 miljoner eftersom kommunen räknar in statsbidraget för ökad likvärdighet på fem miljoner. Pengar som egentligen inte ska ges till kommuner som minskar sin egen kostnad för skola.
Kommun D
Nedan ser ni budget för skolnämnden i kommun D. Här finns ett effektiviseringskrav (nedskärning) på ca 13,5 miljoner som nästan är lika stort som uppräkningen för ökade lönekostnader. ”DIFF” beskriver hur mycket den här kommunens skola skulle behöva skära ner för att hålla budget. När kommunen drar bort statsbidraget för ökad likvärdighet (täckt för att inte avslöja exakt summa) från den summan återstår ca tre miljoner att skära ner. Kommun D har alltså lagt eget besparingskrav på en miljon mer än statsbidraget för likvärdig skola. Trots det innebär budgeten nedskärning med ca tre miljoner.
Kommun E
Vi har sparat det krångligaste men tydligaste exemplet till sist. Enligt Skolverkets regler måste kostnad för undervisning och elevhälsa/elevvård öka med minst två procent, för att en kommun inte ska anses spara på skolan.
Ta en titt i tabellen nedan. Till vänster visas budgeterade kostnader för 2019 och till höger budgeterade kostnader för 2018. Längst till höger i kolumnen ”% förändr” beskrivs hur de här kostnaderna förändras mellan åren. Kostnad för undervisning ökar endast med 0,52 % och kostnad för elevvård minskar med 0,21 % (kolla förresten in vad som sker med kostnad för läromedel).
När vi kollar på Skolverkets hemsida ser vi att den här kommunen får 20 miljoner i riktat statsbidrag för ökad likvärdighet. Pengar som används för att minska de besparingskrav som den här budgeten ger upphov till.
Vi sammanfattar
De statliga pengarna behövs. Det är inget snack om saken. Men det blir fel när det här bidraget påstås nå ut som extra satsningar till skolorna, när pengarna i själva verket används för att minska de kommunala nedskärningskraven.
Det här skapar en felaktig bild av att skolan hela tiden får mer pengar och att kraven på skolan därmed rimligen kan höjas. Verkligheten är tyvärr den omvända. Skolans resurser minskas hela tiden jämfört med hur kostnaderna i samhället (lön och inflation) ökar. När regeringen höjer kraven på skolan, men de pengar som avsätts för att nå upp till kraven inte når fram, ökar glappet mellan krav och resurser. Det glapp som skapar arbetsrelaterad psykisk ohälsa.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Tankesmedjan Balans är politiskt och fackligt oberoende. Vår verksamhet finansieras av bidrag från människor som tycker att vi gör ett bra jobb med att granska hur den politiska styrningen av välfärden skapar en ständigt ökande arbetsbelastning för medarbetare i vård, skola och omsorg. Bli gärna månadsgivare du med eller swisha en slant!.
Lästips