För några veckor sedan presenterade vi vår granskning av samtliga kommuners budgetar för 2018 där vi tvingas konstatera att det i 9/10 kommuner finns risk för nedskärningar i välfärden. Detta trots att de som jobbar i t ex förskolan och skolan hela tiden nås av politikers löften om att nu kommer pengarna. Vi har följt upp med några nedslag i kommuner som skär ner, med fokus på förskola och skola och idag är turen kommen till björkarnas stad, Umeå.
När man läser Umeå kommuns budget är det svårt att dra några egentliga slutsatser om skolans ekonomi för 2018. Siffrorna i tabellen nedan antyder att både för- och grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden får mer pengar än 2017 men utan att veta hur många elever mer förskolan och skolan har eller hur andra kostader utvecklas mellan åren är det svårt att avgöra ifall pengarna kommer att räcka till några satsningar eller istället innebära besparingskrav.
Kommunpolitikerna själva ställer egentligen högre krav på redovisning av konsekvenser än så här. I budget står nämligen att alla beslut ska innehålla en ekonomisk konsekvensbeskrivning som tydliggör hur kommunens ekonomi påverkas. Det gäller tydligen alla andra beslut utom det största beslutet av dem alla = årsbudgeten.
Vi ger oss såklart inte så lätt. I den här nyheten på kommunens hemsida redogör ordföranden i för- och grundskolenämnden för vad budget för 2018 kommer att innebära för den verksamhet hon ansvarar för. De 80,1 miljonerna extra känner vi igen från budgettabellen ovan. Enligt ordföranden har nämnden valt att prioritera barn i lägre åldrar och barn med ”extraordinära behov”.
Vi fortsätter att läsa. Vad innebär den här prioriteringen i form av faktiskt satsning på barn i lägre åldrar? Jo det innebär att åk 1-3 får kompensation för löneökningar och volymökningar. Det är ingen satsning. Det är att ge exakt samma förutsättningar 2018 och 2017. Lågstadiet i Umeå behåller personaltätheten på lågstadiet. De ökar den inte.
Hur ser det ut för de som jobbar med de yngsta barnen? Jo förskolan får ”relativt stor kompensation” för löne- och volymökningar. Det innebär att förskolan måste minska kostnaden för verksamheten med en procent. Man kallar det för effektiviseringskrav. Samma kvalitet på förskolans verksamhet men till 99 % av kostnaden.
De lite äldre grundskolebarnen då? Här blir det verkligen till att spara. Rektorer på skolor som undervisar så 4-9 samt har fritidshem får ingen kompensation alls för att lönekostnader ökar. Effektiviseringskravet landar på 2,6 %. Nu börjar det bli ganska mycket att spara. Varje ökad krona i lön måste lärarna själva betala genom att på olika sätt göra mer. Men kvalitén ska vara lika hög 2017 som 2018. Det blir till att öka tempot ytterligare. Inte heller särskolan får någon kompensation för högre löner. Eller flerspråksenheten, eller studie och yrkesvägledningen, eller musikskolan. Alla ska springa fortare.
På något magiskt sätt ska den här besparingen på skolan leda till att sjukskrivningarna minskas. Vi kan inte förstå hur det ska gå till men politikerna i Umeå kanske har ett trollspö som de kan vifta med.
Tyckte ni att det här var lite besvärligt att läsa? Det blir värre! När vi tittar närmare i för- och grundskolenämndens protokoll hittar vi ytterligare sparkrav. Trots att nämndordföranden berättar att det satsas på elever med extra behov under 2018 ska även elevhälsan klara elevökningen med samma resurser som 2017.
Och effektiviseringskravet stannade inte på redan höga 2,6 % för mellan och högstadiet. Elevpengen minskas med ytterligare 1,3 %. Sammanlagt ska samma kvalitet i så 4-9 levereras till 3,9 % lägre kostnad än 2017. Kanske ett av landets högsta sparkrav.
Gymnasienämnden då? Kanske lägger man all krut på att förbättra förutsättningarna för gymnasielärare och gymnasieelever?
Nja.
Vi hittade inte någon budget för 2018 på kommunens hemsida men har fått programprislistan för 2017 och 2018 mailad till oss. Skolpengen för de flesta program minskas mellan 2017 och 2018 vilket ni själva kan se i tabellerna nedan. Främst är det kategorierna ”elevhälsan” och kategorin ”övrigt” som drabbas av besparingar. Mer om det efter att ni läst tabellerna ordentligt.
Elevhälsan får kosta ca 300 kronor mindre 2018 än 2017. Elevernas tillgång till kurator, psykolog, skolsköterska och skolläkare kommer att minska. Det här är inte bra. Dels för att vi vet att ungdomars psykiska hälsa blir sämre och sämre och dels för att lärare vittnar om att när elevhälsan inte har tid för att hjälpa elever som mår dåligt ökar lärares ansvar att göra det.
Övrigtkategorin är kanske inte lika problematisk att minska. Men. Vi vill kraftigt varna för att minska den sista kostnadspunkten ”rehabåtgärder”. Rehabilitering behövs när lärare ska komma tillbaka efter sjukskrivning. Utbrända lärare som ska rehabiliteras tillbaka till sitt arbete måste få nedsättning i tid och bra hjälp från psykolog och läkare på företagshälsan. Risken är mycket stor att den här omfattande besparingen kommer att leda till att rektorer inte har råd att sköta sitt lagstadgade rehabiliteringsansvar.
Slutligen några ord om den verksamhet som nästan alltid får ta tyngsta smällen vid besparingar, fritidshemmet. Umeå kommun får terminen 17/18 nästan 6,5 miljoner kronor för att öka personaltätheten på fritidshemmen, den s.k. fritidshemssatsningen. Lycka till att göra det samtidigt som fritidshemmens rektorer inte får någon kompensation för personalens löneökningar. Var tar då de här pengarna vägen? Högst troligt till lågstadiet eftersom statens uppföljning av lågstadiesatsningen är noggrannare än uppföljningen av fritidshemssatsningen. Till viss del finansieras således Umeås prioritering av lågstadiet med pengar som skulle ha gått till fritidshemmen.
Vi sammanfattar
I Umeå satsar man inte på någon del av utbildningssektorn. Lågstadiet ges samma förutsättningar 2018 som de hade 2017. Förskolan ges en procent sämre förutsättningar. Fritidshemmen, så 4-9 och ett antal andra funktioner ges 3,9 % sämre förutsättningar. Elevhälsan på gymnasiet ges 7,7 % sämre förutsättningar och gymnasiets rektorer ges sämre förutsättningar att rehabilitera medarbetare som kommer tillbaka ifrån långtidssjukskrivning.
Samtidigt påstår politikerna i Umeå att de ska minska sjukskrivningarna. Det går såklart inte ihop.
Lästips