Under många år har politiker dolt besparingskrav med någon eller några procent på välfärden under namnet ”effektiviseringskrav”. När vi 2018 läste samtliga 290 kommunbudgetar kunde vi konstatera sådana besparingar i 260 kommuner, dvs i 90 % av dem. I samband med den undersökningen varnade vi också för att besparingskraven storlek skulle öka 2019 och sedan explodera under 2020.
Nu har budgetar för 2020 börjat klubbas och tyvärr visar det sig i kommun efter kommun att vi hade rätt. Idag ska vi granska det iaf tidigare glada Hudiksvall där den politiska majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Moderaterna bestämt sig för att skära ordentligt i den kommunala välfärden.
Vi ska titta närmare på tre centrala dokument som finns länkade här. Ett beslut om budgetanpassningar i kommunstyrelsen i maj, budget för 2020 och en beskrivning av budgetens konsekvenser för lärandenämnden.
Budgetanpassningar
Hudiksvalls kommun har beställt en granskning av kommunens ekonomi från managementkonsultbolaget PwC och den visar på stora behov av antingen ”effektiviseringar” (samma eller högre kvalitet på välfärd men till ett lägre pris) eller skattehöjningar. Den politiska majoriteten konstaterar att skattehöjning på sikt kan vara oundvikligt men vill först testa det där med ”effektiviseringar”. De beslutar därför att minska antalet arbetade timmar i kommunen med 250 000 per år vilket motsvarar 120 heltidsanställda medarbetare.
Man hinner ju med en del på 250 000 timmar men den här nedskärningen ska göras på ett sådant sätt att det ”inte skadar kommunens förtroende som arbetsgivare”. 250 000 timmar förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg som gjordes 2019 ska inte göras 2020 men det ska inte märkas utan istället ska verksamheten ställa om och tänka nytt. Nytt men billigare.
Budget för 2020
Varför staden presenterar sig som ”det glada Hudik” kan man läsa om här men vi ska istället fokusera på ett inte lika glatt dokument; kommunens budget för 2020. Den politiska majoriteten är dock glada och det första man ser när man öppnar dokumentet är detta.
När man bläddrar lite längre ner i dokumentet ser man dock helt andra saker. En sak man ser är att när kommunens ekonomer räknar upp budget för 2020 med volymökningar, löneökningar och inflation så saknas det 69,8 miljoner kronor. Ganska mycket pengar.
En annan sak man ser är att Lärandenämndens budget för 2020 är nästan tre miljoner lägre än för 2019. Trots att alla medarbetare såklart ska få höjda löner nästa år och trots att böcker och skolmat och annat som är kopplat till inflationen blir dyrare nästa år ska förskolan och skolan i Hudiksvall klara sig på mindre resurser.
Lärandenämndens budget för 2020
Hur illa ställt det är för förskolan och skolan i Hudiksvall kan man se i den presentation av lärandenämndens budget som politikerna fått av nämndens tjänstemän.
Först konstateras det vi redan vet, att budget för 2020 är 2 777 000 kronor lägre 2020 än 2019 och att det beror på aningen färre barn och elever i verksamheterna.
Sedan förklaras att budgeten för 2020 egentligen borde ökas med 3,0 % (rutan till vänster) för att räcka till löneökningar och inflation men att budgeten istället ökats med 0 % (rutan till höger) och att det innebär ett besparingskrav på 28 447 000 kronor (nedre rutan till höger).
Som om inte det vore tillräckligt måste lärandenämnden även minska budget med det underskott på 7 miljoner som finns 2019 samt ta med i beräkningen att de kanske inte får det riktade statsbidraget för likvärdig skola (krav att kommunen inte skär ner) på 5 miljoner. Tillsammans innebär det här en nedskärning på 40 miljoner kronor.
Nu kanske du som bor i Hudiksvall tänker att kommunen vräkt pengar över förskola och skola och att det nog går att skära ner en hel del utan att det blir några större konsekvenser. Tyvärr lägger Hudiksvall redan mindre pengar på utbildning (undantaget F-9) per invånare än jämförbara kommuner vilket visas i de här tabellerna som förvaltningen visade för nämndpolitikerna.
Vi sammanfattar
Det som sker i Hudiksvall sker runt om i hela landet. Sveriges Kommuner och Landstings berättar att ”effektiviseringar” eller besparingar på välfärden görs i 99 % av landets kommuner. I många fall handlar det om nedskärningar i klass med Hudiksvall, i vissa fall om ännu större besparingskrav.
Samtidigt hävdar nästan alltid politiker att välfärden ska prestera lika bra eller bättre, fast med mindre resurser. I Hudiksvall ska 250 000 timmar arbete bort utan att det påverkar kommunens förtroende som arbetsgivare. I många andra kommuner skriver politiker att kvaliteten inte ska försämras trot att resurserna minskar.
Vi tror inte att det här är en så klok strategi. År efter år av krav på effektivare välfärd har skapat orimliga arbetsvillkor i vård, skola och omsorg. Det är inte så lätt som politikerna kanske tror att spara pengar genom att ställa om och tänka nytt. Mötet mellan lärare och elev eller undersköterskan och den äldre är svårt att effektivisera. Det som istället sker är att obalansen mellan krav och resurser ökar och därmed även stressen i arbetet. En stress som skapar en arbetsrelaterad ohälsa som för många medarbetare slutar i utmattning och i värsta fall livslång nedsatt arbetsförmåga.
Det kvittar hur glada politikerna i Hudik är. Det gäller även deras medarbetare.
Beställ gärna vår bok “De effektiva” som beskriver hur politikernas krav på ständig effektivisering skapar allt högre arbetsbelastning för de anställda i välfärden.
https://www.adlibris.com/se/bok/de-effektiva-en-bok-om-varfor-valfardens-medarbetare-gar-sonder-9789151903835
Tankesmedjan Balans är välfärdsmedarbetarnas egen tankesmedja och vi finansierar vår verksamhet med ekonomiskt stöd från privatpersoner, många av dem anställda i vård, skola och omsorg. Tycker du att vi gör ett bra jobb? Bli gärna månadsgivare!