Det kom en läsarfråga:
Jag skulle önska att ni kontrollerar Sundsvalls kommun, senast fick jag höra att Barn&utb går 100 milj back i år, hur ska man lösa detta? Man har permanentat l-lyftet samt försteläreriet, men tillförs det mer pengar eller leker man med siffror (typ sänker hyrorna på kommunernas fastigheter och tar in pengar den vägen) Samtidigt saknas det monumentalt många lärare. Rektorer sjukskrivs i samma takt som vi byter underkläder. Det skulle vara mycket intressant om ni kunde göra en genomlysning…
Oemotståndligt! Idag är det den 27 maj, och solen är uppe i 18 timmar och 54 minuter i Sundsvall. Det borde väl räcka till en genomlysning!
Var är de 100 miljonerna?
Här ska vi på tankesmedjan äntligen få komma med en glad nyhet. Det är sällsynt, så vi drar ut lite på det och spårar de här pengarna hela vägen.
Så sent som på senhösten 2016, när Sundsvall klubbade sin mål- och resultatplan för 2017 (det är alltså deras kommunbudget, fast den har fått ett lite fancy namn) så såg det ut som att barn- och utbildningsnämnden skulle göra ett underskott på 90 miljoner 2016. Det är inte riktigt 100, men nära nog. Vi utgår från att det är den här prognosen som har startat ryktet om ”100 mille back”.
Men det där var ett tag sedan, och nu är 2016 sammanräknat och klart. I årsredovisningen för 2016 visar det sig att det inte blev riktigt så illa. Underskottet stannade på 54 miljoner:
Elevantalet minskade; rektorerna hann inte säga upp folk fort nog för att hämta hem intäktstappet. Shit happens! Eller? Lite senare i analysen kommer kommunen fram till att det inte alls är undervisningskostnader (dit personal hör) som är problemet:
Okej. Det må vara hur det vill med det. Och under kommande år lär Sundsvalls barn- och utbildningsförvaltnings anställda få känna in på bara skinnet om kostnadskostymen anpassas tillräckligt fort eller ej. Men strunt i det nu, för vi är ju på väg mot glada nyheter.
Av de 54 miljonerna i underskott så var det 18,4 miljoner som egentligen hör till 2015. Det där är en rolig liten historia i sig, för oss som gillar förvaltningsekonomi … men strunt i det. Snabbare än du kan säga periodisering, blev underskottet för 2016 justerat till 35,6 miljoner istället.
Och här, i den sista raden av ärenderedovisningen från Barn- och utbildningsnämndens februarimöte, finns den glada nyheten. Hela Sundsvall drar en lättnadens suck: det finns överskott från tidigare år att ta av. Underskottet för 2016 var inte på 100 miljoner, och det behöver inte bli ett sparkrav 2017. Vi kan vända blad! Härligt!
Då tar vi de dåliga nyheterna.
Närå, Sundsvall har inte korrupta eller ljugande politiker, det är inget sånt. Underskottet 2016 hanterades. Så långt är allt väl.
Men, som en uppmärksam läsare har du förstås en följdfråga, som lyder ungefär så här:
Om 2016 års underskott åt upp 35,6 miljoner av totalt 61,4 miljoner som fanns kvar från föregående år, och vi inte vet exakt varför det går sämre i Sundsvall än i andra kommuner … hur väl rustade är vi då för framtiden?
Nu kommer vi till den tuffa skiten. För här är svaret: inte särskilt väl!
De röda linjerna här ovanför visar på två stora, och vanliga, och jättetråkiga kostnadsposter för kommuner runtom i Sverige. Sundsvall är inget undantag. Investeringar (att bygga nya grejer) är fina att se på och bra att ha. Men ju mer Sundsvall finansierar med lån, desto större ekonomisk risk drar man på sig för framtiden. Om man å andra sidan ”självfinansierar”, dvs betalar rakt av, så använder man ju då pengar som annars hade kunnat gå till lärare och annan verksamhet. Trist beslut att ta för politiker oavsett partifärg.
Och pensionskostnaderna är så tråkiga så de ska vi inte tala om. Det är dyrt att ha personal. Det fortsätter att vara dyrt även när de har gått i pension, åtminstone vad gäller dem som jobbade före 1998. Det här kan vi återvända till i ett alldeles särskilt pensionsinlägg framöver. Hur som helst är det pengar som ska ut, och som politiker oavsett partifärg inte kan göra något åt, men som inte går till den verksamhet som bedrivs nu.
Ekonomer älskar nyckeltal, så de sammanfattar såna här grejer i nyckeltalet soliditet. Det är ett mått som antyder hur stora förluster en organisation kan klara av att ta framöver.
Gissa vad Sundsvalls soliditet är?
Nästan noll!
Herregud. Ingen återvändo alltså. Underskotten måste upphöra. Nu.
Sätt på lite läskig stämningsmusik i bakgrunden och håll någon du tycker om i handen.
Vi ska titta på förutsättningarna! Känsliga budgetläsare varnas för starka skärmdumpar!
Sundsvalls kommun som helhet har faktiskt inte gjort underskott de senaste åren. Det har tvärtom blivit små överskott. Tyvärr inte för att man bedriver en resurseffektiv verksamhet utan för att man fått återbetalningar av pengar utifrån. Det är det slut med nu. (Även detta en väldigt intressant historia i sig, faktiskt.)
Så. Sundsvalls kommun kommer fram till samma slutsats som kommuner runt om i landet. För att kommunen ska kunna uppnå en hållbar ekonomi, krävs effektiviseringar i verksamheterna. Det betyder alltså att verksamheterna (skola, omsorg, kultur, teknisk service och sånt) ska göra samma jobb som nu fast för mindre pengar. Springa snabbare.
Vi varnar ofta för vad som händer i praktiken när kommunala verksamheter effektiviseras: resurserna för de anställda minskar; de anställda vill fortfarande göra ett bra jobb; kommuninvånarna litar på politiker som säger i media att de minsann prioriterar barn och gamla; de anställda sliter ut sig och blir sjuka.
Vår läsare nämnde i sin fråga att Sundsvalls rektorer redan blir sjuka i samma takt som ”vi andra” byter underkläder. Det hoppas vi är att ta i lite grann, men sanningen är bister nog: Sundsvalls kommunalt anställda hör redan till landets mest sjukskrivna.
Längst till vänster har du stapeln för den kommun med lägst andel sjukskrivningar. Den lilla blå pilen visar var Sundsvall befinner sig: i topp fem!
Att höja kraven på redan sjuka medarbetare brukar inte funka så bra. Låt oss bli lite mer specifika. Hur illa blir det? Här kommer utdrag ur budget/plan för de närmsta fyra åren:
2017 år budget för barn och utbildning är 26 miljoner högre än 2016 års budget. Fast 2016 gjorde man ju ett underskott på 35 miljoner, så alltså måste man bedriva verksamheten 9 miljoner billigare i reda pengar för att hålla budget i år. Detta trots att elevantalet stiger. Detta trots att det råder akut lärarbrist, vilket driver upp lönekostnader. Detta trots att medarbetare blir sjuka.
2018 års plan innehåller inga stora förändringar. Så länge inte fler blir sjuka eller behöver högre löner då ska det alltså vara lugnt … joråsåatte.
Men 2019, då jäklar! Då effektiviseras hela 35 nya miljoner bort. Puts väck. 2020: ingen större förändring jämfört med 2019. Så länge inte fler blir … ja, du vet.
Sundsvall brann ner till grunden 1888. Hur många av dess välfärdsarbetare ska brännas ut 2017-2020?