Birger Hultman – fd delägare av Täby Friskola – har läst vårt inlägg om skolkoncernernas expansion och skrivit ett svar på inlägget där han ger sin bild av hur det gick till när Täby Friskola grundades och utvecklades. Avslutningsvis ger Birger förslag på att man skulle kunna reglera skolmarknaden genom att minska friskolors skolpeng. Vi är helt på Birgers linje där och har skrivit en bok – De lönsamma – som argumenterar för att om vi ska ha kvar marknadsskolan måste friskolors skolpeng minska. När det gäller sakupplysningarna står Birgers ord mot den enda källa vi har hittat som beskriver omständigheterna när Täby Friskola fick ta över den kommunala skolan Hägernäs skola. Självklart publicerar vi Birgers text här på bloggen. Klicka här för att läsa artikeln i Expressen som är vår källa och klicka här för att läsa vårt ursprungliga blogginlägg.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
I senaste Balans skriver Marcus att ”Skolkoncernernas expansion måste stoppas!” Som exempel på expansion skriver han bl a att Täby Friskola gick från att vara kommunal till fristående skola. Det är en felaktig beskrivning.
Kärstin Hultman startade Täby Friskola 1993 med en klass med 30 elever. Skolan startades, mot kommunens vilja, för att Kärstin ansåg att den kommunala skola hon då undervisade i inte gick att påverka till att bli bättre.
Lösningen blev att starta friskola och välja bra lärare med stor frihet att själva utforma sin undervisning. Med minimal byråkrati och få obligatoriska möten kunde lärarna koncentrera sig på att utveckla sina elever. Med stora klasser fick de bra löner, trots 85% skolpeng.
Täby friskola satsade på språk och kultur, men när man upptäckte att en matematiklärare var särdeles skicklig gavs hon möjlighet att starta spetsutbildning i matematik. Med friskolans korta beslutsvägar kunde man därmed snabbt låta en duktig lärare skapa god kvalitet.
Skolans språkinriktning avsåg mest svenska, men övriga språk sattes in tidigt. Alla elever erbjöds, tack vare lärarnas stora engagemang, klassresor ut i Europa. Kulturinriktningen gällde särskilt musik och dans. Alla elever hade minst en lektion dans i veckan med skickliga danspedagoger och musiklärare. Dessa skapade högklassiga musikaler med sina elever.
Mycket plugg, starka lärare och engagerande aktiviteter skapade studiero i skolan. Elever och föräldrar gillade detta och eftersom allt finansierades med kommunal skolpeng kunde alla välja skolan. Marcus påståenden om ”kommers på skattebetalarnas och elevernas bekostnad” är fjärran från verkligheten.
Ett verkligt problem för den svenska skolan är den har blivit alltmer tyngd av byråkratiska krav. För att klara dessa krav kan en liten friskola välja att expandera. Kärstin valde 13 år efter starten att expandera sin skola när kommunen beslöt lägga ner en perifer skola som den under många år inte lyckats fylla med elever. Kommunens skolförvaltning ville hyra ut skolan till en stor skolkoncern, troligen för att förvaltningen ogillade Kärstins åsikt om vad en bra skola är, men skolstyrelsen beslöt hyra ut skolan till Täby Friskola. När Marcus använder detta som exempel på behov att stoppa skolkoncerners expansion är säreget.
En lösning för en del små friskolor att möta byråkratiseringen är att ingå i stora skolbolag med resurser att svara för byråkratin. Konsekvenserna av att stora skolbolag skapats kan förevisso diskuteras, men inte utgående från Marcus liknelse om att gäddor ”växer sig stora genom att äta upp andra gäddor”. Friskolornas utveckling har skett på helt andra sätt.
Troligen har tillkomsten av stora friskolebolag underlättats av riksdagsbeslutet att höja skolpengen till 100% av den kommunala skolkostnaden, men det är ju fullt möjligt att när som helst sänka skolpengen. Då kommer färre nya friskolor att starta och några små friskolor kanske att läggas ned, möjligen också en del stora skolbolag.
Resultatet av detta blir att valfriheten för eleverna minskar, men om Marcus vill minska friskolornas attraktivitet är det t ex sänkt skolpeng eller liknande åtgärder han borde arbeta för, inte att, utan grund, smutskasta enskilda friskolor.
Birger Hultman