fbpx

Svenskt Näringsliv skickar upp en testballong – mät alla lärares effektivitet

I veckan publicerade Dagens Samhälle en debattartikel om lärares effektivitet, skriven av Gabriel Heller Sahlgren som är doktorand på Institutet för Näringslivsforskning (IFN). IFN:s största finansiär är Svenskt Näringsliv och artikeln är i princip en kopia på introduktionskapitlet till Svenskt Näringslivs publikation “Förädlingsvärdets värde – att mäta skolors
och lärares effektivitet
“.

Svenskt Näringsliv är en mäktig opinionsbildare. 2017 omsatte koncernen 764 miljoner kronor och utöver den egna koncernen driver man opinion genom tankesmedjan Timbro som ägs av den till koncernen nära knutna “Stiftelsen fritt näringsliv”. Timbo och Svenskt Näringslivs strategi är att ta en extremposition i för näringslivet viktiga frågor och sedan låta politiker lägga förslag som ligger i samma riktning men inte upplevs lika extrema som Timbros och Svenskt Näringslivs positionering. På det sättet har till exempel skolans styrning blivit allt mer anpassad till Svenskt Näringslivs syn på hur välfärd ska styras.

Tankesmedjan Balans och Svenskt Näringsliv har helt olika åsikter om hur skolan bör styras och vi har helt olika syn på lärare och effektivitet. Vi har i mängder av inlägg och granskningar av kommunernas skolbudgetar visat på orimliga effektiviseringskrav på skolan och på lärare. I det här blogginlägget ska vi berätta lite för er läsare om hur Svenskt Näringsliv ser på effektivitet genom att resonera kring några klipp ur Svenskt Näringslivs rapport om effektivitet och förädlingsvärde.

Förädlingsvärde är en term som beskriver hur mycket en elev lär sig under en bestämd tid, tex ett läsår. En enskild lärares förädlingsvärde är ett mått på hur mycket av lärarens elevers ökade kunskaper som beror på lärarens insats. Sambandet mellan förädlingsvärde och effektivitet blir då att de lärare som på så kort tid som möjligt lyckas skapa ett så stort förädlingsvärde som möjligt hos sina elever är de mest effektiva lärarna.

För att man ska kunna mäta en skolas och dess lärares olika förädlingsvärden är det viktigt att eleverna gör väldigt många tester. Svenskt Näringsliv föreslår diagnostiska prov redan från skolår ett. Helst ska de vara externt rättade så att man kan sätta en stämpel på hur mycket eleverna kan vid skolåret start och så att man sedan kan sätta en stämpel på lärarnas förädlingsvärden vid årets slut.

Svenskt Näringsliv hänvisar till amerikanska undersökningar som visar att det går bättre i livet för elever som haft lärare med högt förädlingsvärde. Om man på ett smidigt sätt kan urskilja och sedan göra sig av med de fem procenten minst effektiva lärarna skulle livslönen för eleverna i varje klass öka med två miljoner kronor.

Vad det handlar om är förstås att få lärare att “jobba hårdare”, som man till exempel fått i den amerikanska delstaten North Carolina. Jobbar lärare hårdare blir de effektivare och då förbättras elevernas förädlingsvärde.

Det finns enligt Svenskt Näringsliv mycket bra att lära av North Carolina. Den som står för skolpengen (i Sverige kommunerna) kan ge bonusar till de skolor som får sina elever att prestera bättre än vad de statistiskt borde. Det går även att tvinga rektorerna på de skolor som lyckats bäst att fördela bonusen till de lärare som jobbar hårdast… vi menar effektivast. Superbra ju. Extra bra blir det om man publicerar resultaten offentligt. Johanna Nilsson + 20 % förädlingsvärde, Ahmed Abbas + 10 % förädlingsvärde, Nils Andersson – 10 % förädlingsvärde (FY PÅ DIG NILS).

Om man gör som i New York, där individuella lärares förädlingsvärden publiceras, kan man se att huspriserna i de områden där de effektivaste lärarna jobbar höjs. Hemnet får uppdatera sina urvalskategorier. Kolla sista raden. Den påläste och engagerade föräldern har mycket att vinna på det här, vilket såklart är bra. I Los Angeles har man kommit fram till att föräldrar lägger mer energi på att påverka vilka lärare deras barn får om man publicerar lärarnas förädlingsvärden. “Nej min dotter ska inte ha Nils i matte å hör sen!”.

Hur tycker då Svenskt Näringsliv att svensk skolas styrning borde ändras, så att förädlingsvärdet och effektiviteten kan förbättras? Jo man måste som steg ett se till att kunna identifiera vilka lärare som ansvarar för vilka elevers nationella prov.

När man har gjort det kan man ta fram mått på alla lärares förädlingsvärden så att de kan användas vid anställningsförfarande. Svenskt Näringsliv är dock ännu inte säkra på om Sverige är redo för att offentliggöra de här måtten på lärares effektivitet. Lite bakåtsträvare där kan vi tycka.

Nästa gång ni ser någon från Svenskt Näringsliv eller deras förtrupper i Timbo uttala sig om den svenska skolan: tänk på att de vill att arbetsgivare ska använda lärares elevers resultat på nationella prov från skolår ett när de anställer lärare.

Många kommer säkert att skratta åt det här blogginlägget. “Gud så dumt – det här kommer aldrig att hända”. Tänk då på att en gång i tiden skrattade man åt dumheten att aktiebolag skulle få driva skola med offentliga medel, men bland annat Svenskt Näringsliv såg till att det blev så. Sedan skrattade man åt dumheten skolpengen men bland annat Svenskt Näringsliv såg till att alla elever numer har ett pris på sitt huvud. Detta kan också ske.

Vad tycker tankesmedjan Balans då? Vi tycker att lärare och rektorer behöver hjälp och stöd att ta hand om sin hälsa och inte jobba mer än den bestämda arbetstiden, inte “incitament” att jobba hårdare eller mer. Årliga krav på ökad effektivitet har gjort att lärare och rektorer redan jobbar för mycket och i för högt tempo och därför redan mår sämre än de flesta andra yrkesgrupper. Svenskt Näringslivs förslag om att mäta individuella lärares förädlingsvärde skulle självklart förvärra läget ytterligare.

Vi undrar avslutningsvis hur många av de anställda på Svenskt Näringsliv som jobbat i skolans värld och hur många som har bakgrund som ekonomer skolade i New Public Managementstyrning. Gör några år i ett klassrum. Kom sedan tillbaka och prata om förädlingsvärde och ökad effektivitet om det fortfarande känns aktuellt.

Stöd gärna Tankesmedjan Balans. Vi tycker att vi gör något viktigt men vi gör det utan stöd från några organisationer och partier. Vi lever på månadsgåvor från välfärdsmedarbetare som tycker att vi gör bra grejer. Klicka vidare här för mer info om hur du kan hjälpa till. 

Länkar till våra större granskningar

Svenskt Näringsliv skickar upp en testballong – mät alla lärares effektivitet
Gå till toppen