Sverige tappar i korruptionsindex – kan välfärdslobbyismen förklara kräftgången?

Organisationen Transparency International presenterade idag (30/1) resultatet av sin senaste undersökning av medborgares upplevda korruption. Sveriges resultat är oroande då undersökningen visar att den upplevda korruptionen i vårt land ökar. Transparency International lyfter fram Sverige som exempel på ett land där utvecklingen går åt helt fel håll: ”among the 34 countries that have significantly declined since 2012 are several high-ranking democracies, like Sweden”. Det här är ett påstående som har stöd i diagrammet nedan, som visat hur Sveriges korruptionsindex utvecklats mellan 2012 och 2023.

https://www.transparency.org/en/cpi/2023/index/swe

Organisationens ordförande François Valérian är tydlig med vad det är för typ av korruption som Transparency International undersöker. Han säger i en intervju att ”when justice is bought or politically interfered with, it is the people that suffer.”

Den avreglerade svenska välfärden har skapat incitament för företag att påverka politiska regleringar av styrningen av vård, skola och omsorg så att de passar de egna ekonomiska intressena. Vi beskrev riskerna för att företag påverkar politiska beslut genom lobbying och politiska kontakter i vår senaste bok De gränslösa (Korpen förlag, 2023). I det här inlägget ska vi ge några konkreta exempel på fall där det finns risk för korruption.

Folkvalda politiker jobbar samtidigt som lobbyister
När vi granskade det formella politiska engagemanget hos samtliga anställda på de större lobbyfirmorna kunde vi konstatera att ett drygt trettiotal av dem samtidigt har förtroendeuppdrag i kommuner, regioner och i ett fall på riksnivå. Lobbyisters arbete går ut på att påverka politiker att ta beslut som ligger i linje med betalande (ofta hemliga) kunders intressen. Det finns naturligtvis uppenbara risker för korruption när samma person kan inneha både rollen som lobbyist och beslutsfattare.

Risk för egenintresse hos statliga utredare
Statliga utredningar ligger ofta till grund för större politiska beslut där vägval görs för lång tid framöver. En sådan utredning är den parlamentariska utredning som ska se över det kommunala utjämningssystemet ,där ett av utredningsuppdragen handlar om att utreda införandet av ett nytt sektorsbidrag för skolan.

Ledaren för den parlamentariska utredningen heter Håkan Sörman och han är ordförande för AcadeMedia, en skolkoncern med årlig omsättning på ca 15 miljarder som till ca 60 % ägs av utländska fonder. AcadeMedia har tidigare uttalat att de är negativa till att införa ett sektorsbidrag eftersom ett sådant skulle missgynna friskolor ekonomiskt. Sörman tillsattes av den socialdemokratiska regeringen. Han var då ledamot i AcadeMedias styrelse.

Den sittande regeringen utsåg i början av 2023 Göran Hägglund – före detta kristdemokratisk socialminister – till ordförande i kommittén Långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service. Hägglund har sedan han slutade som politiker arbetat som lobbyist för olika lobbyfirmor. Sedan februari 2021 är han senior rådgivare på lobbyfirman Reform Society.

Samma regering utsåg i oktober 2023 Carl Bildt – tidigare moderat statsminister – till särskild utredare av Sveriges underrättelseverksamhet. Bildt sitter i styrelsen för lobbyfirman Kreab och driver en egen konsultfirma med omsättning på 8 miljoner och ett positivt resultat 2022 på ca 6,3 miljoner. Bolaget Bildt Global AB ska enligt verksamhetsbeskrivningen ägna sig åt ”konsult- och informationsverksamhet rörande internationella förhållanden”.

Personliga nätverk och före detta politiker som skolägare ökar risk för vänskapskorruption
Det går att visa på nätverk av aktörer med nära anknytning till ägandet av skolföretag och politiker som tar beslut om lagstiftning som reglerar skolföretagen. Magasinet Filter har gestaltat delar av de nätverken i bilden nedan.

Det i media mest uppmärksammade exemplet är Skolkoncernen Watma, som driver skolorna Nordic International School och Fria Läroverken. Watma grundades och ägs av Anders Hultin, som skapade regelverket för friskolereformen under sin tid som politisk tjänsteman på utbildningsdepartementet 1991-1994.

I styrelsen för Watma sitter Göran Thorstensson som sedan många år är bästa vän med statsministerparet. De tre äger en sommarstuga ihop som nu ska säljas eftersom Thorstensson och statsministerns fru har köpt en herrgård där de ska driva konferensverksamhet. I Watmas årsredovisning för 2022 står det att styrelsen för Watma ska ska använda hög politisk kompetens i styrelsen för att hantera risken för sänkt skolpeng för friskolor.

Thorstensson sitter även i styrelsen för det företag som driver webbsidan Näringslivets Medieinstitut (NMI) vilkas verksamhet bygger på att granska journalister som granskat företag eller andra delar av näringslivet. NMI har bland annat granskat journalister som granskat Nordic International School, som är del av skolkoncernen Watma som Thorstensson sitter i styrelsen för.

Anders Hultin är inte ensam med politisk erfarenhet (förtroendevald eller hög tjänsteman) bland friskoleägarna. Kunskapsskolans ägare har en bakgrund i Moderaterna och skickar SMS till Ulf Kristersson när han varit duktig. Tellusgruppens huvudägare – där nuvarande skolminister satt i styrelsen – är före detta folkpartistisk riksdagsledamot. Raoul Wallenbergskolans ägare är före detta kristdemokratisk politiker. En av Aprendere skolors huvudägare är politiker för Liberalerna. Två av Viljaskolans ägare är före detta kommunpolitiker för Socialdemokraterna.

Välfärdsföretagens lobbyister påverkar lagstiftarna
Det finns otaliga exempel på hur lobbyister – eller välfärdsföretagens public affairsansvariga – försökt att påverka politiska partier i såväl sakfrågor som mer långsiktiga politiska vägval. Det mest avgörande är troligen när Peje Emilssonägda Kreab lyckades få Sverigedemokraterna att helt ändra åsikt i frågan om vinster i välfärden, från starkt motstånd till att vara i det närmaste oreserverat för.

Två exempel på försök att påverka i sakfrågor är när Internationella Engelska Skolan träffade regeringen för att få dem att utöka IES möjlighet att anställa lärare som saknar svensk lärarlegitimation samt Vårdföretagarnas mötesförfrågan om att diskutera Institutionen för vård och omsorgs återkallade av tillståndet för Humana Assistans.

Politiker följer inte folkviljan
När det gäller frågan om att tillåta vinster i välfärden så skiljer sig väljarnas uppfattning åt mot den förda politiken. Det finns enligt SVT:s valundersökning inte stöd för nuvarande lagstiftning bland något av riksdagspartiernas väljare, men ändå har inga konkreta beslut hittills tagits för att reglera de privata välfärdsaktörernas möjligheter att göra vinst. Anna Tyllström, forskare på Institutet för framtidsstudier, menar att det här är ett tecken på att det finns ett starkt särintresse som är välorganiserat.

Vi avslutar med att repetera ordföranden för Transparency International: ”when justice is bought or politically interfered with, it is the people that suffer”. Givet de starka band som finns mellan välfärdsbolagens ägare och beslutande politiker – och den i det närmaste helt oreglerade lobbyismen i vårt land – kanske Sveriges kräftgång i mätningen av upplevd korruption är förväntad?

– – – – – – – – – – – – – – –

Vill du bli tipsad om när en ny granskning publicerats här på Balans hemsida? Prenumerera på våra inlägg genom att fylla i din mailadress längst ner till höger på den här sidan.