Välkommen till det tredje inlägget i vår granskning av föreningen Sveriges skolchefer och vilka frågor de driver. Första inlägget handlade om det krav på ändrat arbetstidsavtal för lärare som styrelsen för föreningen fört fram i en debattartikel och om det faktum att de “glömde” berätta om att de kommuner skolcheferna jobbar i skär ner kraftigt på skolan under 2018. Andra inlägget handlade om den föreläsning om digitalisering och effektivisering SKL:s chefsekonom gav på föreningens årliga skolchefskonferens i våras som avslutades med citatet “varför ha lärare när man kan googla”. Idag ska vi titta närmare på hur skolcheferna tänker sig att effektiviseringen av skolan ska gå till.

Uppsala kommuns utbildningsdirektör sitter med i föreningen Sveriges skolchefer styrelse och hon var således en av dem som undertecknade debattartikeln. Under vårens konferens höll hon i ett seminarium om produktivitet och effektivisering i skolan tillsammans med representant från managementkonsultföretaget PwC. “Hur kan lärare bli mer produktiva?” frågade de sig. Här har ni en länk till deras gemensamma powerpointpresentation.

I en gemensam inledning pratade de om effektivisering, den demografiska utvecklingen, lärarbristen och förstås lärares arbetstidsavtal. Ni vet den där hemska förtroendetiden som skolcheferna inte kan bestämma över och som därför är dålig.

Efter det berättade konsulten från PwC om en undersökning om effektivitet företaget gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv är en lobbyorganisation med väldigt mycket pengar. Bland annat sponsrar de tankesmedjan Timbro som omsätter ca 30 miljoner per år för att driva de frågor Svenskt Näringsliv tycker är viktiga. En fråga som Svenskt Näringsliv tycker är extra viktig är att minska kostnaden för skolan så att skatten kan sänkas. Därför har alltså Svenskt Näringsliv betalat managementkonsultbolaget PwC för att göra en jämförande studie om effektivitet i grundskolan.

PwC har skapat en modell för att beräkna effektivitet i grundskolan som kategoriserar kommuner efter två variabler. Dels hur effektiv kommunen är och dels hur resultatutvecklingen varit i kommunerna de senaste åren (progression). Den bästa rutan att vara i är den översta till höger i diagrammet nedan. Då är kommunen effektiv och har bra resultatutveckling. Den sämsta rutan att vara i är den nedersta till vänster. Då är kommunen ineffektiv och har en negativ resultatutveckling.

PwC har mätt och mätt och mätt och till slut kommit fram till var i diagrammet alla landets kommuner ligger. Resultatet ser ni nedan. Upp till höger är bäst, ned till vänster är sämst. Vilka kommuner är det som enligt PwC:s undersökning har en hög effektivitet och samtidigt positiv resultatutveckling och som borde vara förebilder? Kävlinge, Lidingö, Lomma, Österåker, Nykvarn, Vaxholm, Värmdö, Täby och Sollentuna. Samtliga är förortskommuner med hög utbildningsnivå hos föräldrar och hög genomsnittlig inkomst hos medborgare.

Vilka kommuner har hamnat i den tråkiga rutan ner till vänster? Arjeplog, Kiruna, Askersund, Färgelanda, Pajala, Orust. Kommuner med betydligt lägre utbildningsnivå hos föräldrar och lägre genomsnittlig inkomst hos medborgare. Detta använder PwC som stöd för konstaterandet att det går att öka effektiviteten i svensk skola.

Med möjliga effektivseringar i gott minne tar utbildningsdirektören i Uppsala över för att beskriva hur hon gjort i sin kommun för att försöka öka lärares effektivitet. Hon har infört “mer undervisningstid” som lönekriterium med syftet att lärare ska komma fram till “effektivare arbetsformer” så att större andel av lärares arbetstid går till undervisning.

Hur ska detta gå till? undrar du kanske nu. När lönekriteriet lanserades för ungefär ett år sedan undrade många lärare i Uppsala detsamma. Vilken typ av arbetsmetoder det är som möjliggör mer tid till undervisning? Utbildningschefen svarade då i sitt månadsbrev till samtliga medarbetare att för- och efterarbetet kan minska i omfattning genom t ex lektionsbanker och digitalisering. Här kommer ett klipp ur det månadsbrevet.

Tillbaka till föreläsningen där det avslutningsvis fanns det tid för pepp. Skolcheferna i rummet fick rådet att inte gå och vänta på att någon annan ökar effektiviteten. Det är skolcheferna som har den möjligheten.

Sammanfattning
Vi summerar vad skolcheferna i salen fick sig till livs under den här föreläsningen. Svenskt Näringsliv har satt managementkonsulter på att undersöka möjlighet till ökad effektivitet för att slippa kostnadsökningar i grundskolan. De har kommit fram till att det går att effektivisera och de lyfter fram välutbildade och rika kommuner som bevis för det. Uppsalas utbildningsdirektör, tillika styrelsemedlem i föreningen Sveriges skolchefer, berättar om hur hon gjort i sin kommun. Där uppmanas lärare att använda sig av lektionsbanker för att kunna undervisa mer och för- och efterarbeta mindre och om de gör så får de mer i lön.

Vi närmar oss managementfilosifins våta dröm här. Löpandebandetskolan. Läraren som en lätt utbytbar kugge i maskineriet. Men hur många lärare vill jobba så? Löser man lärarbristen genom att göra läraryrket ännu mindre attraktivt?

Det satt inga dussinpersoner i publiken. Få har större påverkan på lärares arbetsmiljö och arbetsbelastning än skolchefer. De har det yttersta tjänstemannaansvaret för arbetsmiljön och de har möjligheten att styra verksamhetschefer och rektorers arbete ute på förskolor och skolor. Vad föreningen Sveriges skolchefer och SKL vill framgår med all önskvärd tydlighet. De vill bestämma över hela lärares arbetstid så att mer av den kan gå till undervisning. De vill ersätta lärare med datorer så att skolan kan bli billigare och behovet av lärare minska. Till sin hjälp används undersökningar betalade av Svenskt Näringsliv.

De enda som står på lärare sida är lärarfacken, så vi avslutar med att lite försynt fråga dem. Era medlemmar slits allt hårdare och i allt högre grad ut. Varför är ni så tysta om detta?

Tankesmedjan Balans lovar att inte vara det. Stöd oss gärna. Mer information om hur man kan göra det finns i den här länken https://tankesmedjanbalans.se/stotta/.

Lästips

Skolchefer i nedskärningskommuner “glömmer bort” att kräva mer resurser

Framtidens skola – helt utan lärare

Sveriges skolchefer vill öka lärares undervisningstid – Svenskt Näringsliv hejar på
Taggar: