Sveriges skolchefer vill öka lärares undervisningstid – Svenskt Näringsliv hejar på

Sveriges skolchefer vill öka lärares undervisningstid – Svenskt Näringsliv hejar på

Välkommen till det tredje inlägget i vår granskning av föreningen Sveriges skolchefer och vilka frågor de driver. Första inlägget handlade om det krav på ändrat arbetstidsavtal för lärare som styrelsen för föreningen fört fram i en debattartikel och om det faktum att de “glömde” berätta om att de kommuner skolcheferna jobbar i skär ner kraftigt på skolan under 2018. Andra inlägget handlade om den föreläsning om digitalisering och effektivisering SKL:s chefsekonom gav på föreningens årliga skolchefskonferens i våras som avslutades med citatet “varför ha lärare när man kan googla”. Idag ska vi titta närmare på hur skolcheferna tänker sig att effektiviseringen av skolan ska gå till. Lärarna ska undervisa mer!

Arbetsgivare och fack väljer lön framför arbetsmiljö

Arbetsgivare och fack väljer lön framför arbetsmiljö

Sedan lönetrappornas avvecklande och det nya fokuset på individen och individuell lönesättning har lön blivit ett allt mer effektivt sätt att få medarbetare att rätta in sig i styrningen. Idag ska vi försöka visa att det finns ett negativt samband mellan lön och arbetsmiljö. Har man en begränsad budget och satsar på det ena kan man inte samtidigt satsa på det andra. Vi kommer även att ge konkreta exempel på hur arbetsgivare använder lönekriterier för att kunna göra besparingar.

Läraravtalet, eller kampen om tiden

Läraravtalet, eller kampen om tiden

Frågan om arbetstid är också en fråga om arbetsbelastning. Vi har tidigare beskrivit hur arbetsgivaren mer och mer styrt upp den reglerade arbetstiden (ca 35 timmar i veckan) och vilka negativa konsekvenser detta fått för lärares arbetsmiljö. Den politiska styrningen av skolan tar sin utgångspunkt i att allt alltid kan göras bättre och billigare. När rektorer får order att göra sin undervisning bättre och billigare, effektivisera den, har det resulterat i att lärare fått allt fler uppdrag att göra under den reglerade arbetstiden, såklart utan att en diskussion förts om att det tillåts leda till att tidigare uppdrag kan genomföras med minskad kvalité. Alla försök att rucka på förtroendetiden måste stoppas. Den är sista utposten för rimlig arbetsbelastning.