Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsskador 2025 redovisar den officiella statistiken över anmälda arbetsskador i Sverige. En arbetsskada definieras i rapporten som en skada som uppstår till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Begreppet omfattar tre typer av skador: arbetsolyckor, arbetssjukdomar och olyckor till eller från arbetet. Arbetsolyckor är plötsliga händelser i arbetet, medan arbetssjukdomar uppstår genom mer långvarig påverkan, till exempel belastning,… Fortsätt läsa Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
Etikett: arbetsmiljö
Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
Det här inlägget är en sammanfattning av rapporten Lärares gränslösa föräldrakontakter, skriven av Eva Klope, Maria Hedlin, Ulrika Bossér och Marina Wernholm. Rapporten är utgiven av Institutionen för pedagogik vid Linnéuniversitetet i Växjö. Bakgrunden till rapporten är att lärares kontakter med vårdnadshavare har blivit en allt tydligare arbetsmiljörisk. Rapporten bygger på ett forskningsprojekt finansierat av… Fortsätt läsa Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
Svensk forskning: Skolsegregation sliter på lärarnas hälsa
Det här blogginlägget sammanfattar forskningsartikeln “Classrooms as Workplaces: How Student Composition Affects Teacher Health” av Krzysztof Karbownik, Helena Svaleryd, Jonas Vlachos och Xuemeng Wang. Artikeln handlar om en ofta bortglömd fråga i skoldebatten: vad händer med lärarnas arbetsmiljö och hälsa när elevgrupper ser väldigt olika ut på olika skolor? Med svenska registerdata från åren 2006–2024… Fortsätt läsa Svensk forskning: Skolsegregation sliter på lärarnas hälsa
Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insyn i om det går att leverera!
Under hösten har vi publicerat cirka 40 inlägg som sammanfattar forskning och rapporter på välfärdsområdet i vad vi kallar för ”Balans fortbildningsserie”. Här kommer en sammanfattning av forskningsartikeln Understanding and acting on job demands and resources in Swedish social services skriven av Jonas Welander, Sara Göransson, Ulrica von Thiele Schwarz och Caroline Lornudd. Bakgrund Svensk… Fortsätt läsa Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insyn i om det går att leverera!
Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
God kvalitet i relationerna mellan personal och barn i institutionsvård är avgörande för barns psykiska och känslomässiga utveckling. I forskningsartikeln Burnout and Relationship Quality in Residential Childcare – Exploring the Role of Care Worker and Teacher Emotional Intelligence visar ett stort antal brittiska forskare att trygga och omtänksamma relationer är extra viktiga för placerade barn (i Sverige… Fortsätt läsa Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
Göteborgs nya resursfördelningsmodell leder till stora nedskärningar
Lite grovt generaliserat handlar rektorers arbete om att skapa en verksamhet som lever upp till kraven i tre lagar: skollagen, arbetsmiljölagen och kommunallagen. Ingen av de här lagarna står över de andra lagarna. Alla tre lagarna måste följas. Elever har rätt till en utbildning med sådan kvalitet som definieras i skollagen, ingen anställd ska bli… Fortsätt läsa Göteborgs nya resursfördelningsmodell leder till stora nedskärningar
Det nya läraravtalet – en besvikelse
Så blev läraravtalet klart till slut och parterna har förklarat hur bra saker och ting nu kommer att bli. Vi skulle vilja ge en kompletterande bild till den ganska ensidigt positiva som förmedlats av SKL och lärarfacken. Vid ett antal tillfällen har vi förklarat vad vi anser bör förändras i läraravtalet och nu när ett… Fortsätt läsa Det nya läraravtalet – en besvikelse
Sveriges skolchefer vill öka lärares undervisningstid – Svenskt Näringsliv hejar på
Välkommen till det tredje inlägget i vår granskning av föreningen Sveriges skolchefer och vilka frågor de driver. Första inlägget handlade om det krav på ändrat arbetstidsavtal för lärare som styrelsen för föreningen fört fram i en debattartikel och om det faktum att de ”glömde” berätta om att de kommuner skolcheferna jobbar i skär ner kraftigt på skolan under 2018. Andra inlägget handlade om den föreläsning om digitalisering och effektivisering SKL:s chefsekonom gav på föreningens årliga skolchefskonferens i våras som avslutades med citatet ”varför ha lärare när man kan googla”. Idag ska vi titta närmare på hur skolcheferna tänker sig att effektiviseringen av skolan ska gå till. Lärarna ska undervisa mer!
Gästinlägg till intervju om löneökningar
För några veckor sedan intervjuades Marcus i arbetsmiljötidningen Du och Jobbet om att det inte bara är positivt med lärares höga löneökning de senaste åren. Vi har fått läsarrespons från Marianne, en grundskollärare som lämnat läraryrket pga den höga arbetsbelastningen. Läs hennes talande beskrivning om skillnaden mellan att jobba som lärare och tekniker.
Arbetsgivare och fack väljer lön framför arbetsmiljö
Sedan lönetrappornas avvecklande och det nya fokuset på individen och individuell lönesättning har lön blivit ett allt mer effektivt sätt att få medarbetare att rätta in sig i styrningen. Idag ska vi försöka visa att det finns ett negativt samband mellan lön och arbetsmiljö. Har man en begränsad budget och satsar på det ena kan man inte samtidigt satsa på det andra. Vi kommer även att ge konkreta exempel på hur arbetsgivare använder lönekriterier för att kunna göra besparingar.
