Tankesmedjan Balans granskar förutsättningarna för lärarledd undervisning vid svenska universitet och högskolor. Vi undersöker hur den ekonomiska styrningen påverkar studenternas tillgång till föreläsningar, seminarier och handledning. En viktig del är produktivitetsavdraget, som innebär att den årliga uppräkningen av anslagens lönedel reduceras utifrån produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn. Därmed byggs ett återkommande effektiviseringskrav in i finansieringen… Fortsätt läsa Staten ger till undervisning, och tar tillbaka i hyra – Offentliga fastighetsbolags vinstkrav pressar universitetens ekonomi
Etikett: NPM
Politikerna kräver högre kvalitet av universiteten men skär i budgeten – fyra studier och rapporter hur resurser urholkas och lärarledda tiden minskas
Fyra studier och rapporter om hur högskolans resurser urholkas och lärarkontakten begränsas. Vi har tidigare sammanfattat Martin Gustavssons forskning om högskolans finansiering i Balans fortbilsningsserie. Han beskriver hur staten gått från att tillföra resurser för att upprätthålla en bestämd undervisningsstandard till att låta utbildningen anpassas efter ekonomiska ramar med inbyggda besparingskrav. Universitetens totala anslag kan då… Fortsätt läsa Politikerna kräver högre kvalitet av universiteten men skär i budgeten – fyra studier och rapporter hur resurser urholkas och lärarledda tiden minskas
Ny forskning: Priset kan bli högt när välfärden sparar bort sina marginaler – kortsiktig ”effektivisering” kan skapa allvarliga brister i verksamheten
Tankesmedjan Balans har tidigare sammanfattat en svensk studie om organisatoriska marginaler i äldreomsorgen. Gabriella Wennblom och Niklas Wällstedt vid Örebro universitet undersöker där hur ekonomistyrning påverkar resurser som inte är fullt utnyttjade i vardagen, men som kan behövas när förutsättningarna förändras. Studien visar hur exempelvis överlappande arbetspass, erfaren personal och oanvända lokaler kan bidra till kvalitet… Fortsätt läsa Ny forskning: Priset kan bli högt när välfärden sparar bort sina marginaler – kortsiktig ”effektivisering” kan skapa allvarliga brister i verksamheten
Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen
Det här inlägget är en sammanfattning av en ny forskningsstudie om ekonomisk effektivisering och organisatoriska marginaler i äldreomsorgen Den 4 augusti 2026 publicerades forskningsartikeln Accounting and slack – in between efficiency and waste Studien har genomförts av Gabriella Wennblom och Niklas Wällstedt, båda forskare i företagsekonomi vid Örebro universitet. Bakgrunden är erfarenheterna från coronapandemin, då stora brister… Fortsätt läsa Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen
Göteborgs universitet: Stora skillnader mellan politikers och väljares syn på välfärden
Den här sammanställningen bygger på resultat från Politikerpanelen och SOM-undersökningen 2025. Politikerpanelen genomförs av statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och visar hur svenska politiker ser på olika politiska förslag. Resultaten jämförs här med hur väljarna svarat i den nationella SOM-undersökningen. Vi har sammanställt tre frågor där skillnaden mellan politikers och väljares åsikter är särskilt intressant:… Fortsätt läsa Göteborgs universitet: Stora skillnader mellan politikers och väljares syn på välfärden
Demokratirådets rapport: tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågan
Det här inlägget är en sammanfattning av Demokratirådets rapport 2026: Huset på Helgeandsholmen – om riksdagen och demokratin. Rapporten är skriven av Jan Teorell, Sandra Håkansson, Daniel Naurin, Johanna Rickne och Patrik Öhberg inom ramen för SNS Demokratiråd 2026. Rapportens syfte är att undersöka hur väl riksdagen lever upp till sitt demokratiska uppdrag. Författarna granskar… Fortsätt läsa Demokratirådets rapport: tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågan
Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
Det här är en längre sammanfattning av regeringens proposition Tid för undervisningsuppdraget. Texten går igenom regeringens problembeskrivning, de viktigaste förslagen, skillnaderna mellan utredningen och propositionen samt de ekonomiska konsekvenserna. Avslutningsvis redovisas också våra reflektioner kring hur reformen kan komma att fungera i praktiken. Bakgrundsbeskrivning och varför regeringen vill förändra styrningen Regeringen utgår från att skolan och… Fortsätt läsa Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
Det här inlägget är en sammanfattning av rapporten Lärares gränslösa föräldrakontakter, skriven av Eva Klope, Maria Hedlin, Ulrika Bossér och Marina Wernholm. Rapporten är utgiven av Institutionen för pedagogik vid Linnéuniversitetet i Växjö. Bakgrunden till rapporten är att lärares kontakter med vårdnadshavare har blivit en allt tydligare arbetsmiljörisk. Rapporten bygger på ett forskningsprojekt finansierat av… Fortsätt läsa Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insyn i om det går att leverera!
Under hösten har vi publicerat cirka 40 inlägg som sammanfattar forskning och rapporter på välfärdsområdet i vad vi kallar för ”Balans fortbildningsserie”. Här kommer en sammanfattning av forskningsartikeln Understanding and acting on job demands and resources in Swedish social services skriven av Jonas Welander, Sara Göransson, Ulrica von Thiele Schwarz och Caroline Lornudd. Bakgrund Svensk… Fortsätt läsa Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insyn i om det går att leverera!
Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
En stor majoritet av Sveriges välfärdsmedarbetare har kollektivavtal där det bestämts att lön ska sättas individuellt och differentierat och att lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Från fackligt håll motiveras individuell lön ibland med att den totala lönesumman ökar. Men stämmer det? Eftersom det är svårt att hitta forskning om… Fortsätt läsa Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!