God save the queen – hon är räddningen på lärarbristen i Skellefteå

God save the queen – hon är räddningen på lärarbristen i Skellefteå

Ni kanske har hört talas om lärarbristen. Skellefteå har drabbats av den. Tillräckligt många vill inte ta anställning i Skellefteås förskolor och skolor och det är såklart ett stort problem. Rätten till undervisning är lagstadgad så Skellefteå kommun måste se till att fylla klassrummen med vuxna som vill ta på sig ansvaret att lära Skellefteås barn och elever saker. Ett sätt att locka fler hade varit bättre arbetsvillkor. Kommunpolitikerna i Skellefteå har dock ett annat ess i rockärmen. Utländsk arbetskraft!

Häng med till Skellefteås för- och grundskolenämnd.

Stora besparingar att vänta i Umeås förskolor och skolor

Stora besparingar att vänta i Umeås förskolor och skolor

För några veckor sedan presenterade vi vår granskning av samtliga kommuners budgetar för 2018 där vi tvingas konstatera att det i 9/10 kommuner finns risk för nedskärningar i välfärden. Detta trots att de som jobbar i förskolan och skolan hela tiden nås av politikers löften om att nu kommer pengarna. Vi har följt upp med några nedslag i kommuner som skär ner, med fokus på förskola och skola. Idag är turen kommen till björkarnas stad, Umeå.

Marknadsföring och effektiviseringskrav – Så ska skolan förbättras

Marknadsföring och effektiviseringskrav – Så ska skolan förbättras

Många lärare fick förra veckan en gratistidning om att vara grundskollärare i brevlådan. På framsidan ser vi Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. Peter ser nöjd ut och i tidningen finns ett fint reportage om hur viktigt han tycker läraryrket är.

Tidningen är uppenbart reklamfinansierad för en mycket stor del av innehållet är artiklar om kommuner som av lite olika skäl anser att lärare bör söka sig till dem. Vi på Tankesmedjan Balans har i dagarna presenterat vår granskning av landets 290 kommuners budgetar. I det här inlägget ska vi jämföra det kommunerna skriver om varför lärare bör jobba hos dem med vad samma kommuner skriver om ekonomin för 2018 i deras kommunbudgetar. Visst låter det festligt?

2018 – Ytterligare ett år av nedskärningar på landets gymnasieskolor

2018 – Ytterligare ett år av nedskärningar på landets gymnasieskolor

Den senaste veckan har vi beskrivit hur förskola och fritidshem dränerats på resurser som konsekvens av kommunala besparingar. Tidigare har vi i ett flertal inlägg berättat att samma utveckling skett i grundskolan. Men gymnasiet då? Är det kanske hos de äldre eleverna de här stora satsningarna på skolan som man hört om landat? Det finns som vanligt ett sätt att ta reda på det här. Djupdykning i kommunala dokument!

Häng med!

Hur använder man statsbidrag för att spara? Lätt som en plätt!

Hur använder man statsbidrag för att spara? Lätt som en plätt!

Stegvis upptrappat kommer staten att satsa sex miljarder på att öka likvärdigheten i den svenska skolan. Förslaget att tillföra resurser till skolan väcktes av Skolkommissionens som ansåg att huvudmännen inte tar tillräckligt ansvar för att rikta pengar till de skolor och elever som behöver det mest. Vi har i tidigare inlägg på bloggen uttryckt viss tveksamhet över att den här satsningen alls ska nå fram till skolorna eftersom det i den kommunala styrningen av skolan finns en mekanism som göra att skolans resurser istället ska minskas varje år.

Idag tar vi en titt på utbildningsnämnden i Stockholm Stads budget. Blir det mer pengar till skolan eller försvinner de i kommunala effektiviseringskrav?

Läraravtalet, eller kampen om tiden

Läraravtalet, eller kampen om tiden

Frågan om arbetstid är också en fråga om arbetsbelastning. Vi har tidigare beskrivit hur arbetsgivaren mer och mer styrt upp den reglerade arbetstiden (ca 35 timmar i veckan) och vilka negativa konsekvenser detta fått för lärares arbetsmiljö. Den politiska styrningen av skolan tar sin utgångspunkt i att allt alltid kan göras bättre och billigare. När rektorer får order att göra sin undervisning bättre och billigare, effektivisera den, har det resulterat i att lärare fått allt fler uppdrag att göra under den reglerade arbetstiden, såklart utan att en diskussion förts om att det tillåts leda till att tidigare uppdrag kan genomföras med minskad kvalité. Alla försök att rucka på förtroendetiden måste stoppas. Den är sista utposten för rimlig arbetsbelastning.

Stockholm – En dyster beskrivning av verkligheten

Stockholm – En dyster beskrivning av verkligheten

Nu är det nya läsåret igång och det är dags att göra ett återbesök i huvudstaden. Hur har rektorerna lyckats med att minska kostymen? Hur mycket bättre mår lärare och rektorer i Stockholm nu när de har gått de där kurserna? För att hitta svaren på de frågorna och ge en bild av hur verksamheten mår i övrigt ska vi använda oss av en riktig guldgruva för den som vill ta temperaturen på Stockholms skolor. Utbildningsnämndens tertialrapport!