I slutet av maj skrev vi ett inlägg om individuella löner som tog sin utgångspunkt i det förslag till nya lönekriterier som diskuterades i Uppsala kommun. Läsåret är nu igång och vi har fått ett gäng tips om att ta en ny titt på vad som egentligen håller på att hända. Eftersom vi är kundorienterade och har ett lösningsinriktat förhållningssätt ger vi er del två i berättelsen om Uppsala, landets främsta NPM-kommun (det kommer att bli en ganska lång text – men förhoppningsvis även en lärorik sådan).
För ett otränat öga kan det vara lite lurigt att förstå beslutsgången i kommuner. Ibland är det även krångligt för folk med erfarenhet. Det här är ett sådant ärende. Efter en del mailkonversation med olika förvaltningar (tack för vänligt bemötande trots att vi säkert upplevts som jobbiga) tror vi att vi ha skapat oss en hyfsad bild
1. Lärares löner måste öka (gratis)
Partierna i Uppsala är överens om det här. Man ser problem med lärarbrist och tror att högre löner kan locka fler lärare till Uppsalas skolor och att det ska vara bra för elevernas kunskapsutveckling. En fortsättning av kommunens ”Lärarlönesatsning” klubbades därför av KS den 8/3 2017. Här är några urklipp.
Lärares löner ska öka med 11 000 kronor mellan 2012 och 2021
Lönen ska sättas enligt de kriterier som centrala parter är överens om (obs den här tankesmedjan är inte överens med centrala parter – läs här om varför.)
Det här låter som den gamla vanliga NPM-visan. Men det saknades en detalj i dokumentet om lärarlönesatningen. Finansiering. Gömt i kommunstyrelsens protokolls sista punkt hittar vi det. Det får inte kosta.
(Ni som läst det tidigare inlägget noggrant minns att Kommunfullmäktige skjuter till extra pengar för lönesatsningen men att man samtidigt lägger effektiviseringskrav på en större summa än satsningen)
2. Utbildningsförvaltningen vs Facket
Efter att politiken tagit beslut lämnas tjänstemän att se till att beslutet blir verklighet. Utbildningsförvaltningen tar således fram lönekriterier som ska uppfylla Kommunstyrelsens önskemål om högre löner, satta enligt det centrala avtalet, men som måste finansieras inom nämndens egen ram. Detta samverkas med lärarfacken som plötsligt inte är med på noterna. Lärarförbundet begär MBL-förhandling för att reda ut oenigheten.
Det Lärarförbundet (och Lärarnas Riksförbund) vänder sig emot är den del av lönekriterierna som handlar om att lärare som ser till att mer av tiden går till undervisning ska få högre lön.
Fackförbunden menar att den av förvaltningen föreslagna formuleringen kan komma att leda till ökad stress och att lärare kan komma att känna sig påhoppade av att kommunen vill öka lärares arbetsbelastning. De föreslår att arbetsgivaren inte ska lönesätta individer efter ökad undervisning utan att det lyfts till en organisatorisk nivå (lite skumt det med kan vi iofs tycka)
Utbildningsförvaltningen svarar ungefär ”bra idé, vi kan lyfta det ett steg, men glöm att vi tar bort det individuella kriteriet. Det är för viktigt för oss”. Individer SKA lönesättas efter hur stor andel av arbetstiden som går till undervisning. 
3. Utbildningsförvaltningen vann!
Hur det blev med den risk- och konsekvensanalys som förvaltningen utlovade har jag inte kunna luska ut. Men. Nu är utbildningsförvaltningens implementering igång. Såhär presenteras nu de individuella lönekriterierna.
Två av kriterierna har tydlig koppling till ekonomi. Att kunna inkludera ALLA elever samt att en större del av arbetstiden går till undervisning. Minns att lönesatsningen inte får kosta något i slutändan. Lönemålet ska tas inom nämndens ram.
4. Floskelbingo i tidningen
Uppsala Nya Tidning har uppmärksammat processen med att ta fram nya lönekriterier. I den här artikeln får alla inblandade parter säga sitt om vad de tycker om det individuella lönekriteriet att mer arbetstid ska gå till undervisning.
Facket lyfter igen att arbetsbelastningen redan är hög och att de nya kriterierna är oacceptabla
Utbildningsnämndens ordförande (som ska klara att uppfylla lönemålet men även hålla samma budget som tidigare) tycker det är viktigt att lärare lockas att ta sig an fler uppgifter.
Chefen på utbildningsförvaltningen anser, om hon är korrekt citerad, att hennes kriterier öppnat en dörr så att ”lärares kreativa ådra ska blomma” och effektiviseringar uppstå.
5 Facket säger NEJ!
Risk- och konsekvensanalysen är gjord men enligt Lärarnas Riksförbund i Uppsala gjordes den inte på något vidare bra sätt. Även Lärarförbundet anser att den gjorda risk- och konsekvensanalys som gjorts är otillräcklig.
Och där är vi nu.
6. Tankesmedjan Balans har en åsikt
Aldrig tidigare har vi stött på en så totalt urflippad NPM-styrning av skolan som i Uppsala (ja, det skulle vara i Växjö då). När man följer ärendets gång från start till mål framstår tydligt några av de centrala ingredienserna i New Public Management.
- Politiker sätter höga mål som alla parter är med på, men utan att finansiera dem
- Förvaltning använder sina styrmedel (i det här fallet lönesättning) för att pressa medarbetare på golvet att jobba mer för att kunna tjäna mer.
- Arbetsbelastning är inte en variabel (all heder till fackförbunden som försökt med de medel de har till hands – nu gissar jag att enda kvarvarande vapnet är att lyfta frågan till Arbetsmiljöverket)
Kommunen har haft massor med chanser att ändra formuleringen ”större andel av lärares arbetstid går till undervisning”. Om man t ex inte menar att en större andel av lärares arbetstid ska gå till undervisning hade man kunnat låta bli att skriva att en större andel av lärares arbetstid ska gå till undervisning.
Vi brukar vara noggranna med att inte beskylla någon enskild del skolans styrkedja för den dåliga arbetsmiljön för lärare. Inte den här gången. Lönekriterier som uttalat ger incitament för lärare att öka sin egen undervisningstid är fullständigt vettlöst, sett till den stigande arbetsbelastning som lärare redan vittnat om i många år.
Vi kommer att fortsätta bevaka vad som sker i Uppsala. Jobbar du där och har något att berätta? Tveka inte att skicka oss ett mail.
Läs även