Sedan Balans drog igång verksamheten 2017 har vi haft ett extra öga på några kommuners skolbudgetar: Huddinge är en sådan kommun. Vi har återkommande påstått att Huddinges politiker skär ner på förskolan och grundskolan och att det skapar ökande obalans mellan krav och resurser (tex här och här och här), men efter varje nytt inlägg har representanter från den politiska majoriteten förklarat att Balans beskrivning inte stämmer. Det man gjort i Huddinge är att ”effektivisera”.
Ofta har vi uttryckt oss i stil med att ”utebliven kompensation för löneökningar skapar ökad arbetsbelastning för de anställda i förskolan och skolan”. Stämmer det? Det är dags att reda ut det, en gång för alla. Vem har rätt om den ekonomiska utvecklingen och om arbetsbelastningen i Huddinges förskolor och skolor? Den lilla tankesmedjan Balans eller Huddinges majoritetspolitiker?
I det här inlägget ska vi bege oss djupt in i den snåriga skogen av offentlig statistik för att försöka besvara den frågan.
Källa: Kolada – kommunernas egen statistik
En gång året rapporterar kommunerna in väldigt många olika sorters data till den gemensamma statistikdatabasen Kolada. Så gör även Huddinge kommun. Så den statistik som redovisas i det här inlägget bygger på kommunens egna uppgifter.
När man använder den här databasen ska man vara försiktig med att dra slutsatser om något enstaka år – det kan till exempel ske felinmatningar i systemet. Därför ska vi titta på hur några relevanta nyckeltal förändrats år för år mellan 2017 – då Balans började granska Huddinge – och 2020, som är senaste året det finns data för.
Jämförelsegrupper
För att underlätta jämförelser mellan kommuner har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) delat in landets kommuner i olika kommungrupper med relativt lika förutsättningar. Huddinge tillhör kommungruppen ”Pendlingskommuner nära storstad” så vi har jämfört Huddinges nyckeltal med den kommungruppen. För att kunna jämföra Huddinge med kommuner i geografisk närhet har vi även tagit med Stor-Stockholm i jämförelsen.
Kostnad för undervisning i kommunal grundskola F-9, kr/elev
Det här nyckeltalet beskriver i huvudsak kostnaden för grundskolelärarnas och annan pedagogisk grundskolepersonals löner. Undervisningskostnaden per elev har bara ökat med 3,4 % i Huddinges kommunala grundskolor, men med 11,3 % i kommungruppen och med 10,6 % i Stor-Stockholms kommuner.
Bruttokostnad personal kommunal förskola, kr/inskrivet barn
Kostnaden per elev för personal i Huddinges kommunala förskola har bara ökat med 2,6 % under de här tre åren medan ökningen i kommungruppen varit 4,6 % och i Stor-Stockholm 5,7 %.
Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola F-9, antal
Det här är ett nyckeltal som i dagligt tal kallas ”lärartäthet”. Lärartätheten i Huddinges grundskolor har minskat med 7,9 % under den aktuella perioden. I kommungruppen och Stor-Stockholm har minskningen bara varit 1,5 %.
Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, lägeskommun, antal
Personaltätheten i Huddinges förskolor har minskat med 8,1 % mellan 2017 och 2020. I kommungruppen och i Stor-Stockholm minskade den bara med 1,9 %.
Förskollärartäthet, antal barn/lärare med förskollärarlegitimation, kommunal regi
Även förskollärartätheten har försämrats. Huddinges förskollärartäthet minskade med 2,8 % under de här åren medan den ökat med 2,6 % i kommungruppen och med 2,2 % i Stor-Stockholm.
Vem hade rätt?
Under de senaste tre åren har lärares löner ökat med ca 10 % och de statliga bidragen till grundskolan har ökat. Trots det har undervisningskostnaden för Huddinges grundskolor bara ökat med 3,4 %. Enligt Balans resonemang i tidigare inlägg om Huddinges grundskola borde det betyda att lärartätheten måste försämras. Pengarna kan helt enkelt inte räcka till lika många lärare. Detta är också vad statistiken visar. Balans tycks ha fått rätt och Huddinges styrande politiker tycks ha haft fel.
Detsamma gäller för förskolan i Huddinge. Här har inte statens tillskott varit lika omfattande som i grundskolan, men 2,6 procent i personalkostnadsökning på tre år har vi i våra tidigare inlägg menat inte varit tillräckligt för att bibehålla personaltätheten. Statistiken ger oss rätt även här. Både personaltäthet och förskollärartäthet har minskat i Huddinge.
Inga mått är helt perfekta. Men vad vi vet finns det inget bättre mått för att mäta arbetsbelastning än lärar-/personal-/förskollärartäthet. Om Huddinges politiker vill fortsätta att påstå att man inte ökat arbetsbelastningen i förskolan och grundskolan ligger bevisbördan nu på dem. För oss är det ganska enkelt. Med budgetbeslut som i klippet nedan (förskolenämnden och grundskolenämndens uppräkning för 2020) kommer man aldrig att kunna minska på arbetsbelastningen. Den kommer bara att öka och öka.
Men vänta! Huddinge lägger ju fortfarande mer än jämförelsekommunerna på skolan och förskolan? Är de inte en jättebra kommun då när det gäller balans mellan krav och resurser, trots att de skurit ner på skolan och förskolan de senaste tre åren (vilket det här inlägget syftade till att bevisa)?
Nja. Det är inte riktigt så enkelt.
Först och främst måste man jämföra kostnaderna för förskolan och grundskolan med vad Huddinge ”borde” lägga på förskolan och grundskolan, givet Huddinges demografiska förutsättningar. Det finns ett sådant jämförelsetal i Kolada och det kallas för ”Nettokostnadsavvikelse”. Minus i nettokostnadsavvikelse innebär att en kommun lägger mindre än vad de ”borde”, plus att de lägger mer än vad de ”borde”.
Huddinges negativa nettokostnadsavvikelse har under den aktuella perioden ökat betydligt på grundskolan men bara med lite på förskolan, vilket alltså innebär att man lägger allt mindre än vad man ”borde” (vilket även jämförelsekommunerna gör).
Det går inte att med säkerhet avgöra vad det här beror på bara genom att studera tabellen, men en möjlig tolkning är att Huddinge använt de riktade statsbidragen för grundskolan till annat än att satsa på just grundskolan. Den tolkningen stöds av att Huddinge 2019 fick betala tillbaka det här statsbidraget till staten, eftersom man skurit ner på den kommunala skolpengen.
Att nettokostnadsavvikelsen för förskola inte minskar mer, trots att Huddinges personaltäthet i förskolan minskar mer än jämförelsekommunerna skulle kunna bero på att en allt större del av förskolepengen går till hyra. Tabellen nedan bekräftar den tesen. Huddinges genomsnittliga kostnaden för lokaler/barn har ökat med nästan 10 000 på bara tre år, en ökning med hela 49 %.
Avslutningsvis avgörs arbetsbelastningen även av hur man prioriterar sina totala kostnader för lön. Många lärare med lägre lön ger minskad arbetsbelastning, medan få lärare med högre lön ger ökad arbetsbelastning. Huddinge är en kommun som prioriterar höga löner framför att anställa många lärare (klippen kommer från Lärarförbundets granskning ”Bästa skolkommun” vilket såklart bidrar till den låga lärartätheten i kommunens grundskolor.
Det var allt från Huddinge för den här gången men något säger oss att vi kommer att få anledning att återkomma.