Under mer än ett års tid har tankesmedjan Balans granskat regeringens styrning av Försäkringskassan (se länkar i slutet av det här inlägget). Vi har med stöd i offentlig statistik visat belägg för att regeringens styrning av Försäkringskassan fått följande konsekvenser.
- Andelen avslag har ökat i samtliga delar av sjukförsäkringen.
- Andelen avslag på ansökan om sjukpenning har ökat mest vid dag 180 i rehabiliteringskedjan.
- Andelen avslag är högre för kvinnor än för män.
- Förändringen i andelen avslag inleddes i direkt anslutning till att regeringen gav Försäkringskassan i uppdrag att minska antalet sjukdagar/år till 9,0.
Igår släppte Inspektionen för socialförsäkringen (IFS) sin rapport om hur andelen avslag på sjukpenning förändrats de senaste åren med en diskussion om möjliga orsaker till att bevisade förändringar skett. Det skrevs en hel del i tidningarna igår men bilden som gavs var långt ifrån heltäckande. I det här blogginlägget ska vi lite mer ingående försöka att förklara vad det är ISF kommit fram till.
Vilka förändringar har skett?
ISF inleder med att konstatera att andelen personer som fått sin sjukpenning indragen ökat från 1,2 procent 2014 till 5,8 procent 2017. Andelen personer som varit sjukskrivna och som bedömts av läkare behöva ytterligare sjukskrivning men som fått nej av Försäkringskassan har alltså fyrdubblats mellan 2014 och 2017.
Efter 180 dagar ska Försäkringskassan pröva den sjukskrivnes arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden. Det är enligt IFS vid denna avstämning Försäkringskassan är som allra hårdast i sin bedömning. 2017 fick 8,5 procent av alla som sökte sjukpenning vid dag 180 avslag på sin ansökan.
Den orsak till sjukskrivning som ökat mest är ”psykiatriska diagnoser” (t ex stressrelaterade diagnoser) där andelen indragningar av sjukpenning vid 180:e dagen mångdubblats från 0,3 procent till 5,6 procent.
IFS kan också se en skillnad mellan könen där kvinnor numer får sin sjukpenning indragen i högre utsträckning än män.
Varför har det hänt?
ISF:s granskning av indragning av sjukpenning är inte så omfattande att myndigheten kan dra säkra slutsatser om varför de här förändringarna av indragning av sjukpenning skett. De för dock ett resonemang om rimliga orsaker. I fokus är det mål om att minska sjukpenningtalet till 9 dagar per år senast i december 2020 som formulerades av ansvarig minister Annika Strandhäll i Försäkringskassans regleringsbrev för 2016.
Den alliansregering som hade makten 2014 fick mycket kritik för stupstocken, den bortre parentesen i sjukförsäkringen, men använde enligt IFS en betydligt mjukare styrning av Försäkringskassan. Fokus låg på att ”kunderna” skulle ha förtroende för Försäkringskassan och att handläggarna skulle försöka att möta kundernas unika behov.
Detta ersattes av den rödgröna regeringens fokus på målstyrning och på Försäkringskassans möjlighet att minska sjukpenningtalet. Fler kvinnor än män hade sjukpenning vilket inte gillades av socialförsäkringsutredningen. Regeringen gav därför i uppgift åt Försäkringskassan att minska skillnader i sjukpenningtal mellan kvinnor och män.
Ni som läser bloggen kan nu själva fundera över på vilka sätt Försäkringskassan kan bidra till att minska antalet sjukdagar. Vi i tankesmedjan Balans har hela tiden försökt att poängtera att det egentligen bara kan ske på ett sätt. Genom att Försäkringskassan avslår fler ansökningar om sjukpenning. Låt oss se vad IFS har att säga vad gäller orsaker till förändringarna i andel avslag.
Bedömningsutrymme
IFS beskriver ingående det bedömningsutrymme som enskilda handläggare har att ta beslut. Ingen sjukskrivning är den andre lik och det går inte att ha vattentäta skott i de matriser som avgör om en person ska få beviljad eller avslagen sjukpenning.
Det här bedömningsutrymmet användes enligt Försäkringskassans egen utsago till att hellre fria än fälla. Tidpunkten för det konstaterandet är intressant. Juni 2015. Bara några månader innan Annika Strandhäll ger Försäkringskassan i uppdrag att börja minska sjukpenningtalet till 9,0.
Regeringen gav Försäkringskassan extra anslag för att besluta i enlighet med rehabkedjans tidsgränser och Försäkringskassans handläggare satte igång med arbetet att leva upp till regeringens niodagarsmål. Det mål som enligt Försäkringskassan själva överskuggade alla andra mål för Försäkringskassan.
Avslutningsvis kommer IFS fram till exakt samma slutsats som vi i tankesmedjan Balans (och andra med oss) kommit fram till. Olika styrningsfilosofier får stor betydelse för andelen avslag. Regeringens tydliga målstyrning att Försäkringskassan ska bidra till att minska sjukpenningtalet till 9,0 dagar per år hade inte fått så stor betydelse om beslut om sjukpenning tagits utan hänsyn till individuella omständigheter. Men när det nu finns ett bedömningsutrymme, som det måste finnas, har regeringens styrning av Försäkringskassan lett till att antalet personer som kastats ut ur sjukförsäkringen mångdubblats.
Hur bemöter ansvarig minister Annika Strandhäll den här rapporten och det faktum att hon faktiskt haft fel när hon tidigare inte ansett sig se något samband mellan ökade avslag och niodagarsmål?? Jo, med inslag av ömjukhet. Det har gått för snabbt och något med balansen.
Det vi tror att ministern syftar på är Försäkringskassans arbetsförmågebedömningar. I allt fler fall hittar numer Försäkringskassan arbetsförmåga hos sjuka vilket leder till att sjuka får avslag på ansökan om sjukpenning. Problemet är att Arbetsförmedlingen ofta inte håller med om den upphittade arbetsförmågan. Och då blir det förstås svårt för den enligt Försäkringskassan friske, men enligt Arbetsförmedlingen sjuke, att komma tillbaka i arbete.
Avsutning
Valrörelsen är igång. Om den rödgröna regeringen ska behålla någon slags trovärdighet i frågan om sjukförsäkringen måste löfte ges att kassera den målstyrning av Försäkringskassan som drabbat så många utmattade välfärdsarbetare. Alliansen har gjort klart att de inte vill se någon lättnad för sjukskrivna utan talar fortfarande om sjukförsäkringen som om det vore ett bidrag. Det enda parti som i nuläget erbjuder ett alternativ till hårda tag mot sjuka är Vänsterpartiet. Välfärdslandet Sverige måste kunna bättre än så.
Lästips
Försäkringskassans rapport till regeringen – Vi lyder era avslagsorder