Vad vet vi om arbetsmiljön i äldreomsorgen?

Dela det här inlägget:

I den här bloggserien där vi går igenom fakta och påståenden om äldreomsorgen, har vi nu kommit fram till den fråga som är Balans allra viktigaste: hur folk som jobbar i verksamheterna mår. Du kan läsa tidigare och kommande inlägg i serien här.

Vi utgår i den här serien från SKR:s rapport Fakta om äldreomsorgen, och lägger till och kompletterar med fakta om äldreomsorgen som SKR har avstått från att redovisa där.

SKR SÄGER: “Vårdens värde skapas i mötet mellan patienter/brukare och personal.” (s 32 i rapporten) 

BALANS SÄGER: Javisst! Vi håller med! Bra start!

Så låt oss sammanställa vad SKR och andra vet om förutsättningarna för mötet mellan “patienter/brukare” och personal.

Omsorgspersonalens situation

Vi börjar med de medarbetare som står för de där värdeskapande mötena. Detta område tas upp på sid 38 – 46 i SKR:s rapport och kan sammanfattas så här:

SKR SÄGER: Färre jobbar heltid och med fast anställning i äldreomsorgen än på övriga arbetsmarknaden, fler är sjuka och personalomsättningen är högre. Personalkontinuiteten i hemtjänsten har minskat över tid; en person som har hemtjänst fick i snitt hjälp av 12 olika personer under två veckor år 2007 och år 2019 hade det ökat till 16 olika personer.

OK, så det verkar finnas en del problem här. Bra att SKR tar upp detta. SKR berättar också att de i samarbete med Kommunal, det fackförbund som organiserar de äldreomsorgens undersköterskor och vårdbiträden, jobbar på att fler ska få heltidsanställning. 

Om man ska orka arbeta heltid så behöver innehållet i heltidsarbetspass vara rimligt. SKR redovisar inga nyckeltal om hur arbetsinnehållet för undersköterskor och vårdbiträden ser ut. Men det finns som tur är forskning på det!

FORSKNING SÄGER: I mitten av 80-talet besökte en medarbetare i hemtjänsten i snitt fyra äldre varje dag. En grupp forskare under ledning av Marta Szebehely, professor i socialt arbete med inriktning mot äldre vid Stockholms universitet, visar att antalet vid millennieskiftet ökat till sex eller sju hjälptagare under ett typiskt arbetspass. 2005 gjordes en ny undersökning som visar att ett arbetspass då innehöll besök till 10 personer i genomsnitt. Vid den senaste uppföljningen, år 2015, har antalet stigit till 11,8 i genomsnitt på ett dagpass. Ett nattpass i hemtjänsten innebär besök till i snitt 23,4 personer (Szebehely, Stranz & Strandell 2017). Och ju fler man behöver hjälpa, desto vanligare är det att man vill lämna yrket.

BALANS SÄGER: De här siffrorna mäter antalet personer som hemtjänstpersonal ska hjälpa under ett pass. Antalet besök kan alltså vara ännu fler, och enligt de scheman för hemtjänstarbetare som vi har sett så är de oftast det. Det här hänger ihop med en annan aspekt av hur hemtjänsten har förändrats under de senaste decennierna, som vi ska återkomma till i ett annat inlägg. Men i korthet så bor äldre hemma längre idag än de gjorde på 80-talet. Det är i många fall en väldigt bra grej. Men det innebär också att många av de som får hemtjänst är ganska sjuka, och behöver hjälp med många olika småsaker under en dag. Då blir det också många besök av hemtjänsten.

Om du inte har jobbat i hemtjänsten är det här ett bra läge att stanna upp och leva dig in i hur de här olika arbetspassen känns: På ett arbetspass på 80-talet träffade du fyra olika äldre. Idag skulle du på samma tid hinna hem till tolv olika personer, många av dem riktigt skröpliga. Vad behöver du för att klara av ditt jobb idag? Kanske en bra och närvarande chef som kan lyssna, stötta, ge råd utifrån sin erfarenhet? Ja det låter rimligt, låt oss därför gå vidare till:

Chefernas situation

Chefers uppgift är i bästa fall att stötta och samordna sina medarbetares jobb så att verksamheten löper på smidigt. För att det ska funka, behöver varje chef ha ett överskådligt antal medarbetare. SKR ägnar ett avsnitt av sin rapport åt att konstatera att de inte har några fakta om detta.

SKR SÄGER: “Enligt de grova analyser SKR i dagsläget kan göra rörande antalet medarbetare per chef går det inte att skönja någon egentlig förändring på detta område under senare år. Detta gäller även inom verksamhetsområdet vård och omsorg, där äldreomsorgen utgör större delen. Det är dock svårt att uttala sig om exakta nivåer, på grund av svårigheter att klassificera chefer utifrån verksamhetsområde.” (s 37)

Om SKR hade tagit hjälp av forskningen här hade de kunnat få ganska mycket hjälp att uttala sig om exakta nivåer. Ett stort forskargäng kring Göteborg höll på med exakt den här frågan i sex år och fick fram en hel del resultat.

FORSKNING SÄGER: I genomsnitt har enhetschefer inom förskola, grundskola och äldreomsorg dubbelt så många rapporterande medarbetare (34) som chefer inom teknisk verksamhet (17). (Det står på sid 151 i den här rapporten. Forskningen utfördes på Göteborgs universitet, men rapporten är som du ser publicerad hos Sunt arbetsliv – en organisation som delfinansieras av SKR. Synd att de inte har läst den!)

Spelar det här någon roll? Ja. Cheferna inom teknisk verksamhet trivs och mår bra, medan äldreomsorgens chefer mår dåligt och vill lämna sina jobb. Linda Corin undersökte 548 kommunala chefers arbetsmiljö och använde klusteranalys, en statistik metod för att hitta och gruppera dem efter gemensamma nämnare. Det visade sig att det finns åtta olika kluster av kommunala chefer. Den gruppen som hade det allra bäst kallar Linda Corin för “de gynnade”. De visade sig jobba i tekniska verksamheter, trivas med sina jobb, må bra och vara stolta över sina prestationer. Härligt, grabbar!

Den grupp som hade det allra sämst, “de motarbetade”, var de chefer som befann sig i aktiva konflikter och oftast redan hade sökt andra jobb. På näst nedersta placeringen hittar vi “de klämda”. De är kvinnor som är chefer inom … oj, äldreomsorgen!

BALANS SÄGER: Okej, samtidigt som SKR uppger att chefssituationen är svår att beskriva men verkar vara stabil över tid så visar forskning att den går att beskriva i viss detalj och att äldreomsorgens chefer sitter i en riktig sörja. Majoriteten av äldreomsorgens chefer vill byta jobb. De här forskningsresultaten publicerades för mellan fem och tio år sedan, och det är hög tid att de tas på allvar.

Får det verkligen vara så här?

Så – vare sig omsorgspersonal eller chefer i äldreomsorgen har särskilt rimliga arbetsdagar. Borde inte någon göra något åt det? Jo, det borde vi nog, sa regeringen år 2016, och gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att göra en granskning av äldreomsorgens arbetsmiljö. SKR tar upp granskningen i sin faktaredovisning. De fakta om granskningen som de redovisar är dess:

SKR SÄGER: Arbetsmiljöverket har under tre års tid inspekterat kommunala och privata arbetsgivare i äldreomsorgen. I mars 2020 publicerade myndigheten sin slutrapport av satsningen. Kommunerna upplevde i stort inspektionerna som konstruktiva och ett välkommet bidrag i verksamhetens utvecklings- och förbättringsarbete. Inspektionerna ger vägledning till vilka åtgärder och insatser som krävs för att förbättra arbetsmiljön ute på arbetsplatserna. Arbetsmiljöverkets rapport visar också att verksamheterna har varit bra på att åtgärda och hantera de brister och risker som har pekats ut. 

Det låter ju som ganska lugna puckar. Vi har läst Arbetsmiljöverkets rapport och vill lägga till några fakta som SKR utelämnade:

ARBETSMILJÖVERKET SÄGER: “Alla inspekterade arbetsgivare har fått krav, utifrån konstaterade brister på arbetsställenivå eller huvudmannanivå eller både och.”

Under det tre åren som granskningen pågick genomfördes 1012 inspektioner. Och *alla* arbetsgivare fick alltså krav på att åtgärda arbetsmiljöbrister. Inte riktigt alla enskilda arbetsplatser – 87 procent av arbetsplatserna hade brister – men vi säger det igen: *alla* arbetsgivare brast i sitt arbetsmiljöarbete. Och inte bara på nån enstaka punkt: I de 1012 inspektionerna ställde Arbetsmiljöverket 4541 krav på åtgärder.

I snitt fick alltså äldreomsorgens arbetsgivare (kommuner och företag) 4,5 krav på åtgärder. Detta presenterar SKR som ett “välkommet bidrag i verksamhetens utvecklings- och förbättringsarbete”. Det är ett sätt att uttrycka det, ja.

Vi sammanfattar!

  • Personalen i äldreomsorgen har sämre arbetsvillkor och sämre hälsa än resten av arbetsmarknaden.
  • Äldreomsorgens chefer har dubbelt så många medarbetare som tekniska verksamhetschefer inom kommunerna. De mår också väldigt mycket sämre och majoriteten av dem vill bort från sin arbetsplats.
  • Arbetsmiljöverket kräver i snitt 4,5 åtgärder per arbetsplats inom äldreomsorgen.
  • Allt detta gällde innan pandemin bröt ut.

Läs gärna forskningen och granskningsrapporterna själv! Här finns de:

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Chefer i offentlig sektor

ISM-rapport 14:1

Projektrapport Äldreomsorgen 2017-2019

Vad vet vi om arbetsmiljön i äldreomsorgen?
Rulla till toppen