Ibland känner vi på Tankesmedjan Balans att politiker är överdrivet positiva över resurstillskott de påstår sig tillföra i välfärden. Ibland låter vi det passera obemärkt förbi eftersom vi har jobb och familj att ta hand om och inte kan springa på alla bollar men då och då har vi tid och ork att granska om det verkligen satsas så mycket pengar som politiken påstår. Det här inlägget är ett sådant inlägg. Vi ska ta en titt på några påståenden från utbildningsnämnden i Växjös ordförande och se vad som stämmer och vad som inte stämmer.

I ett pressmeddelande från den 9 februari i år meddelar kommunen att utbildningsnämnden har tagit beslut om att göra extra satsningar i budget. Satsningarna ska finansieras av eget kapital och på sikt ska detta leda till att resultaten ökar.

Tyvärr måste vi redan här komma med ett påpekande. “Eget kapital” är detsamma som “pengar på banken” för en familj. Pengar som inte används till verksamhet tidigare utan som sparats. Pengar på banken som används till satsning 2018 kommer inte finnas kvar att satsa över tid. Använder man pengar försvinner de. Att resultaten på sikt kommer att öka pga att man gör en engångssatsning under ett år kan man faktiskt inte veta. Det låter snarare inte troligt.

Vi går vidare. Det finns utmaningar i Växjö. Men oroa er inte. Nämndens strategiska och fokuserade arbete utifrån forskning och beprövad erfarenhet har gjort ordföranden övertygad om att målen i verksamheten är helt i linje med utmaningarna.

Avslutningsvis har nämnden sammanlagt gjort satsningar på ca 50 miljoner för att öka resultaten i skolan. Det låter faktiskt som ganska mycket pengar.

Låt oss kolla några kommunala dokument för att se vilka belägg ordföranden har för de där stora orden om ekonomiskt ansvarstagande. Först en titt i protokollet från det nämndmöte de här besluten togs.  4,6 miljoner för att höja resultaten i så 7-9 under läsåret 2018-2019, men bara under läsåret 2018-2019. Det här kommer ju från sparade pengar. Tre miljoner på motion. En halv miljon på mat i förskolan och tre miljoner till förstärkning av ungas fritid. 11,1 miljoner sammanlagt.

Vidare tas några beslut i nämnden att använda pengar som finns kvar från tidigare satsningar till att låta satsningarna fortgå. Inga nya pengar alltså. De satsningarna har man redan stoltserat med i tidigare pressmeddelanden och samma pengar kan bara användas en gång.

Men de där satsningarna på grundskolan. Det låter ju bra. 4,6 miljoner. Tyvärr har grundskolan med sig ett underskott från 2017 på betydligt mer än så. Närmare bestämt 14,1 miljoner. 4,6 miljoner i tillskott räcker inte så långt när de ska sparas.

Men det kanske inte måste sparas? Politikerna kanske ser genom fingrarna med det där minuset? Nej. En titt i protokollet från utbildningsnämndens möte 13/12 -17 ger tyvärr svaret att det där underskottet ska fixas genom att organisationer “anpassas för att nå en budget i balans”. Vi vet vad det betyder. Nedskärningar.

Så. Av de 11,1 miljoner som satsades i det där extramötet ordföranden berättar om i pressmeddelandet ser vi en uppenbar risk att den största posten mest kommer att minska besparingskravet för den grundskola som gick back 2017. Inte ens tillsammans kommer de klubbade extra satsningarna upp i samma belopp som grundskolan tvingas spara för att nå budget i balans jämför 2017 års budget

Men i den vanliga budgeten då? Där kanske det satsades massor? I pressmeddelandet talades det ju om 50 miljoner kronor! Vi spanar lite i Utbildningsnämndens internbudget för 2018. Nämnden får ett resurstillskott från fullmäktige på 133 700 000 (tabellen anger tusental kronor). Från den summan dras 20 265 bort i “omvandlingstryck”. Omvandlingstryck är ett annat ord för effektiviseringskrav, alltså att nämnden behöver göra samma verksamhet 20,3 miljoner billigare 2018. Kvar blir 113 435 000 kronor. Ca 113,5 miljoner kronor. FORTFARANDE MYCKET PENGAR.

I den här stora summan pengar finns dock kompensation för kostnadsökningar som nämnden kommer att ha under 2018. Fler elever (demografisk utveckling) kostar 48 miljoner och lokaler och investeringar kostar 64 miljoner. När de dragits bort återstår… 1,5 miljoner.

1,5 miljoner är inte så mycket pengar. Men vänta. Nämnden har hittat egna kostnadsökningar som man inte får kompensation för på sammanlagt 10 miljoner. Nu är vi nere i minus 8,5 miljoner.

Hoppsan kolla här. Kommunfullmäktige anser sig även ha satsat 15 miljoner på elevhälsa, 5 miljoner på skolledare och 1 miljon på ökad motion i grundskolan. Men? Nämnden ligger ju redan minus 8,5 miljoner? Hur kunde det stå i pressmeddelandet att…

Ja, kanske för att utbildningsnämnden får använda 11.8 miljoner ur kommunens digitaliseringsfond. I tabellen nedan ser vi att det blir en del digitalisering och admin och det måste ju inte vara dåligt. Vi adderar 11,8 miljoner till minuset på 8,5 och får + 3,3 miljoner.

Budget 2018 ger alltså med lite snabb huvudräkning 3,3 miljoner att göra satsningar för. Inte längre så mycket pengar. Och då har vi kvar ett av de vanligaste sätten för kommuner att spara på skolan. Att inte kompensera löneökningar fullt ut. I Växjö bestäms lönekostnadskompensation först när lönerevisionerna är klara. Vi vet av erfarenhet att kommuner mycket sällan kompenserar 100 %. Det troliga är tyvärr att de där 3,3 miljonerna kommer att försvinna tillsammans med en hel del miljoner ytterligare. Vi kan även konstatera att det i de 3,3 miljonerna ingår nya uppdrag, som redovisats ovan. Den ordinarie verksamheten får 8,5 miljoner mindre att klara sig på 2018.

Vi sammanfattar
Nej, Växjö har inte satsat 50 miljoner på skolan. De extra satsningar som pressmeddelandet handlar om är sparade pengar under 1-1,5 år som inte ens räcker till för att kompensera grundskolans underskott för 2017. Några större satsningar i den ordinarie budgeten kan vi inte hitta. Vi landar på 3,3 miljoner och då är det en hel del nya uppdrag intecknade som gör att lärare kommer att uppleva att det istället sparas pengar på deras verksamhet.

Växjö – Satsningarna som försvann
Taggar: