Webversion av nyhetsbrev v. 47: Avskaffa offentlighetsprincipen? Låt oss ta en diskussion om detta

Den här veckan skriver Marcus nyhetsbrevet som handlar om offentlighetsprincipen och personligt engagemang. Har medborgarna rätt att veta hur skolkoncernerna använder skattepengarna och kan vi ändra samhället även i rätt riktning – eller är sådan samhällsutveckling bara ett eko från det förflutna?

KLICKA HÄR FÖR ATT FÅ NYHETSBREVET I DIN MAILBOX VARJE FREDAG

Först ett hjärtligt välkommen till alla som får det här brevet för första gången, men utan att aktivt ha skrivit upp sig på listan över prenumeranter. Ni prenumererar på inlägg på bloggen men nyhetsbrevet har till liten del ersatt bloggandet så vi tyckte att det var rimligt att även göra er till nyhetsbrevsprenumeranter. Om ni inte vill vara det är det enkelt att avregistrera sig. Följ bara instruktionerna i slutet av det här mailet. 

I tisdags var jag i Stockholm och föreläste om läraravtalet och en eventuell lärarstrejk för uppskattningsvis 80-90 lärare. Roligt att så många dök upp trots att det inte fanns någon känd arrangör och jättestort tack till lärar-Annika som fixat allt det praktiska på sin fritid.

Jag älskar att vara med i den här typen av mindre formella sammanhang, utan tydlig politisk eller facklig koppling. Här finns något jag ibland saknar när jag träffar folk som har som jobb att delta i debatten (vilket Åsa och jag numera också har): tron på att det går att förändra samhället, även till det bättre!

Det är som att slungas 40 år tillbaka i tiden till köksbordet i föräldrahemmet i Karlstad och se pappa sitta och lägga brev i kuvert med Afghanistankommitténs logga, som sedan postades till föreningens medlemmar. Eller till alla upplagor av den lokala ornitologföreningens årsbok, med statistik över ringmärkta fåglars ursprung, som skrivits vid det där bordet. 

Till synes små, men återkommande, insatser. Förmodligen gjorda med hopp om att den nedlagda tiden ska leda till något bättre för någon annan. 

I viss mån tycks vi ha glömt bort det sättet att se på samhället och på det egna samhällsansvaret. Jag tror dock fortfarande på att en individs lilla insats kan bidra till stora förändringar. Övertygelsen får sig såklart en törn när den utsätts för nyhetsflödet eller för den politiska verkligheten. Då får jag tala lugnande till mig själv och påminna mig om att politik bara är resultatet av det väljarna lyckas tvinga politiker att göra.

Väljarna vill till det mesta bra saker när det gäller välfärden. Vi måste bara se till att politiker genomför de saker som väljarna vill. Där är allas små insatser viktiga, din med! 

Men min poäng gäller såklart inte bara de frågor Åsa och jag jobbar med. Oavsett vad du bryr dig om, ta det engagemanget vidare från sociala medier och ut i den riktiga världen. Gå med i en förening, be om att få en liten uppgift, gör den om och om igen. Ge inte upp!    

Lästips: En sak som gör det lättare för mig att orka med skolfrågan är att ibland tillåta mig att skratta åt “eländet”. Kanske gäller det dig med? I så fall rekommenderar jag läraren Erik Löfgrens hemsida pirkt.se. Kolla in detta till exempel där Erik driver med skolägarnas lobbyorganisationer!

Offentlighetsprincipen i friskolor
En sak som vi vet att väljarna vill – men politiker hittills struntat helt i – är att reglera eller helt förbjuda de vinstdrivande skolkoncernerna. 

Sittande regering har lanserat ett batteri med statliga utredningar som ska titta på sätt att reglera skolmarknaden. Vi tror inte att dessa kommer att vara tillräckliga, men det är ändå intressant att följa debatten om det första förslaget som kommer att hamna på riksdagens bord: en eventuell offentlighetsprincip för friskolor.   

Utredaren ger förslag på två huvudspår. Antingen införs offentlighetsprinipen även i friskolor (med eller utan lättnader för små huvudmän) eller så väljer man att införa ett svagare krav på öppenhet i form av en insynslag. Insynslagen skulle i så fall främst fokusera på att ge föräldrar och elever tillgång till statistik om skolors måluppfyllelse för att underlätta skolvalet (eller i praktiken skolönskemålet). 

Utredningen har varit ute på remiss och de flesta remissinstanser föredrar offentlighetsprincipen. Några remissinstanser lutar dock åt att insynslagen är tillräcklig. Föga förvånande handlar det främst om de utlandsägda skolkoncernerna (som till exempel Academedia) och deras intresseorganisationer. 
Almega Utbildnings ordförande Andreas Mörck gjorde tidigare i veckan ett kontroversiellt uttalande om saken i en intervju i DN. På frågan om insynslagen borde ersätta offentlighetsprincipen även i de kommunala skolorna svarar Mörck: “Ja, låt oss ta en diskussion om detta. Vi behöver så likartade regler som möjligt”.

Jag – och många med mig – tycker att friskolorna bör följa samma regler om offentlighet som de kommunala skolorna. Det skulle bland annat innebära att friskolor kan tvingas visa hur de använder skattemedel som ska gå till undervisning. Skolkoncernernas lobbyister vill också att samma regler gäller – men föreslår istället att offentlighetsprincipen ska avskaffas i de kommunala skolorna.

Demokratin är på tillbakagång i världen och företagens rättigheter prioriteras allt mer framför medborgarnas rättigheter. Sverige har valt att låta företagen driva skolor för skattepengar vilket gör vårt utbildningssystem extra känsligt för den här trenden. 

Skolkoncernernas utländska ägare vill inte dela med sig av information till svenska medborgare. Ska riskkapitalister och fondinvestere i Tyskland, Luxemburg, Spanien och USA bestämma över svenska väljare eller ska vi tvinga de utländska skolägarna att följa samma regler som kommunala skolor följer idag?     

Svaret borde vara givet, men så är inte fallet. Sverigedemokraterna och skolägarna opinionsbildar hårt för att offentlighetsprincipen inte ska införas i friskolor. De utländska skolinvesterarna och riksdagens nationalistiska parti tycks överens om att aktieägare är viktigare än svenska barn, elever och lärare. Snacka om ohelig allians!

Lästips om saken:
Debattartikel från Journalistförbundets ordförande. 
Länkar till alla inkomna remissvar

Imorgon (söndag) kommer nästa avsnitt av vår podd “Offentliga hemligheter”. Victor och jag pratar om hur effektiviseringskraven påverkar vården och omsorgen och avslutar med ett resonemang om hur mantrat “budget i balans” gör att välfärdens olika instanser försöker att lämpa över kostnader på varandra. Lyssna gärna. Podden finns där poddar finns, således bland annat på Spotify!

Trevlig helg / Marcus  

Registrera dig för att få tankesmedjan Balans nyhetsbrev i inkorgen, varje fredag.

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Tidigare veckobrev:

Vecka 38: Lobbyist och politiker - samtidigt"
Vecka 40: Tankar efter bokmässan"
Vecka 41: "Ett starkt tryck på förändring underifrån"
Vecka 42: "Den som är satt i skuld, kan bli fri"
Vecka 43: "Academedia döljer utdelning till ägare"
Vecka 45: "Jag vill helst inte veta att det är så illa"
Vecka 46: "Lärarna har strejkat lika många gånger som Timbro"
Vecka 47: "Avskaffa offentlighetsprincipen? Låt oss ta en diskussion om detta"
Vecka 50: "SKR:s chefsekonom går till lobbyindustin"
Vecka 5: "Det är riktiga människor som röstar"
Vecka 6: "Boktips i skuggan av Risbergska"