|
|
|
|
|
|
 
|
|
|
Marcus kommer ut som luddit – ett nyhetsbrev om AI i skolan
Medan valvinnarna misslyckas med att komma överens, och journalister och ledarskribenter bråkar om hur det gick till när valvinnarna vann, fortsätter det dagliga arbetet i Sveriges minsta tankesmedja. I det här nyhetsbrevet berättar Marcus om en skrämmande rapport om AI-lärare och om varför han blivit luddit!
(Men först en snabb grej om pengar. Åsa har börjat jobba 50 % i smedjan (hurra) och vi behöver på sikt fler månadsgivare. Om du vill bli en sådan, eller om du vill ändra summa, eller om du vill swisha en slant: klicka här)
|
|
Jag kommer inte ihåg om det var i en historie- eller samhällskunskapsbok, eller om det var på högstadiet eller gymnasiet, men jag minns väldigt tydligt bilden som föreställde en luddit.
|
Ludditen var långhårig och arg och vevade en slägga mot något som kan ha varit en vävmaskin. Enligt den klassiska bilden var ludditen teknikfientlig och rädd för förändring och ville stoppa ny teknik därför att hen inte förstod eller accepterade utvecklingen. Ordet används därför ofta ungefär som en synonym till ”bakåtsträvare” i tekniska sammanhang.
|
Modern forskning ger en annan bild av ludditernas bevekelsegrunder. De motsatte sig inte tekniken i sig, utan protesterade mot hur den användes och vem som tjänade på den. Kritiken riktades mer mot makt, arbetsvillkor och fördelningen av teknikens vinster än mot teknisk utveckling som sådan.
|
AI-utvecklingen går enormt fort och kastar om förutsättningarna inom nästan alla branscher. Det finns nog inte en ledningsgrupp i världen som inte har som ett av sina främsta mål att lista ut hur AI kan användas för att effektivisera produktionen. Det är den industriella revolutionen om igen, fast på snabbspolning.
|
Skolan är inget undantag. Politiker har höga förhoppningar på att AI ska effektivisera skolan. I sann svensk New Public Management-tradition kanaliseras även detta mål ned till förvaltningsnivå, där chefer och skolutvecklare får slå knut på sig själva för att försöka få rektorer och lärare att omsätta politikernas förhoppningar i faktiska besparingar i budgeten.
|
De privata skolföretagen har ett närliggande incitament att driva på AI-utvecklingen på sina skolor: vinst! Friskolor får en skolpeng baserad på kommunens genomsnittskostnad. Ju mer de vinstdrivande friskolorna kan pressa ner sina kostnader under kommunens genomsnittliga kostnad, desto större blir vinsten.
|
Men det är såklart inte bara de vinstdrivande skolföretagen som har ekonomiska intressen av att öka AI-användningen i skolan. Det investeras astronomiska summor i AI-teknik. För att dessa investeringar ska kunna ge avkastning måste stora delar av samhället ställa om till att använda AI.
|
Skolan är fortfarande en till stor del outnyttjad marknad. Här finns mycket pengar att tjäna, dels på tekniska hjälpmedel, men framför allt på att ersätta delar av den mänskliga lärarens arbete med en AI-lärare.
|
Vad är detta för science fiction, tänker du kanske nu? Häng kvar. Jag ska försöka att förklara.
Från skolpeng till lärpeng!
|
Näringslivets Skolforum drivs av Svenskt Näringsliv. Tidigare i veckan släppte de rapporten ”Från skolpeng till lärpeng – AI, Alpha School & den amerikanska valfrihetsrevolutionen i skolan”, som handlar om AI i skolan och om hur tekniken kan förändra synen på vad en lärare är. En lärare behöver inte längre vara en person som står i ett klassrum, utan kan också vara en dator med en AI-lärarprogramvara. Och då behövs ju inte heller något klassrum. Eleverna kan sitta hemma och lära sig tillsammans med sin AI-lärare.
|
Om det inte finns någon skola behövs heller ingen skolpeng. I USA görs omfattande experiment med så kallad lärpeng. Den betalas ut till föräldrarna, som sedan kan använda pengarna till att köpa AI-tjänster från olika bolag. Matematik från en leverantör, geografi från en annan, en specialpedagogisk AI-lärare från en tredje. Ja, ni fattar.
|
Rapporten är inte finansierad av någon obskyr och marginaliserad hokuspokustankesmedja som ingen lyssnar på. Det är det svenska näringslivets egen organisation som har finansierat rapporten.
|
Författaren är dessutom själv delägare i ett bolag som arbetar med precis det som rapporten argumenterar för: AI-tjänster för skolan. Han är före detta riksdagsledamot för Liberalerna och äger bolaget tillsammans med en skolkoncern som i sin tur ägs av en annan före detta riksdagsledamot för Liberalerna. Näringslivets Skolforum drivs av en före detta riksdagsledamot för Moderaterna.
|
Samma mönster återkommer alltså som i våra tidigare granskningar av före detta politiker som först varit med och format skolmarknaden och därefter kapitaliserat på den. Nu är det AI i skolan och AI-lärare som ska säljas in, så att näringslivet får en ny marknad att växa på.
|
Jag skrev en krönika om det här i lärarfackets tidning Vi Lärare. Jag blir jätteglad om ni läser hela krönikan, men nedan kommer ett citat som förklarar varför politiker mycket väl kan komma att köpa in sig på näringslivets drömskola. Näringslivets drömskola passar nämligen väldigt väl in i politikernas strävan att minska kostnaderna för skolan – eller, som de själva kallar det, ”effektivisera”:
|
”AI-läraren behöver inte vara bättre. Om den är billigare i större utsträckning än den är sämre, blir den per definition effektivare. Det här är den stora förbannelsen med AI: lägre kvalitet accepteras eftersom den är billigare och mer skalbar.”
|
Kalla mig gärna luddit. Det är nämligen en fullt rimlig roll att inta när det gäller AI och skolan. Jag är ingen bakåtsträvare när det gäller teknik, men när det gäller AI är det helt avgörande att professionen styr utvecklingen – inte politikers snålhet eller näringslivets vinstintressen.
|
|
AI-jättarna kan få obegränsad tillgång till skolan!
|
Tidningen Vi Lärare avslöjar att en ny EU-lag kan göra det möjligt för techbolagen att få tillgång till uppgifter om lärares och elevers prestationer, svagheter, frånvaro, bedömningar och allt annat som finns i skolornas it-system.
|
Enligt Teresa Tot på lärarnas europeiska fackliga organisation ETUCE kan det snart bli ännu värre. Hon säger till tidningen att ”redan idag kan AI analysera videomöten, genom ansiktsuttryck avgöra vem som säger vad och hur, om någon uttryckt kritik eller inte varit tillräckligt engagerad. I dag är det förbjudet att använda tekniken på det sättet men om förslaget går igenom kan det bli tillåtet och normaliserat.”
|
Att få använda den här tekniken vore såklart mumma för arbetsgivare som vill kontrollera sina medarbetare, men också extremt värdefullt för skolbolag som vill träna sina egna AI-lärare på riktiga lektionssituationer.
|
|
Tot avslutar: ”Eftersom det är skolan som köper in systemen kan vare sig lärare eller elever välja att låta bli att använda dem. De kan helt enkelt inte tacka nej.”
|
Så lämpligt då att flera större skolkoncerner har egna AI-utvecklingsbolag.
|
Om du läser detta efter klockan 09.00 på söndag finns ett rykande färskt avsnitt av podden Offentliga hemligheter att lyssna på. Den här veckan pratar vi om möjligheter och risker med en eventuell rödgrön regering.
|
Nu ska jag ut i svampskogen (lovar, det blir ingen AI-identifikation av svampsorter).
|
Fortsatt trevlig helg / Marcus, en luddit
|
|
|
|
|
|
|
