SKL får bestämma sig – behövs det fler eller färre lärare?

SKL får bestämma sig – behövs det fler eller färre lärare?

Idag träffades åter medlarna, SKL och lärarfacken efter att ha ägnat sommaren åt att fundera över turordningsregler. SKL vill att det ska bli lättare att säga upp även lärare eftersom de har fått igenom att det ska vara lättare att säga upp andra yrkesgrupper inom det kommunala avtalsområdet. En konstig sak att fokusera på när det råder brist på samtliga lärarkategorier och när den bristen förväntas öka inom överskådlig framtid.

Det här är ett inlägg om vad SKL istället borde göra

Sveriges skolchefer vill öka lärares undervisningstid – Svenskt Näringsliv hejar på

Sveriges skolchefer vill öka lärares undervisningstid – Svenskt Näringsliv hejar på

Välkommen till det tredje inlägget i vår granskning av föreningen Sveriges skolchefer och vilka frågor de driver. Första inlägget handlade om det krav på ändrat arbetstidsavtal för lärare som styrelsen för föreningen fört fram i en debattartikel och om det faktum att de “glömde” berätta om att de kommuner skolcheferna jobbar i skär ner kraftigt på skolan under 2018. Andra inlägget handlade om den föreläsning om digitalisering och effektivisering SKL:s chefsekonom gav på föreningens årliga skolchefskonferens i våras som avslutades med citatet “varför ha lärare när man kan googla”. Idag ska vi titta närmare på hur skolcheferna tänker sig att effektiviseringen av skolan ska gå till. Lärarna ska undervisa mer!

Framtidens skola – helt utan lärare

Framtidens skola – helt utan lärare

I detta och något eller några till inlägg ska vi kika lite mer på vad föreningen Sveriges skolchefer pysslar med och vilken agenda föreningens styrelse har. Fokus kommer att vara den konferens som föreningen arrangerade i våras där bland annat Peter Fredriksson från Skolverket och Ulrika Carlsson, centerpartistisk skolpolitiker i utbildningsutskottet, var inbjudna talare.

Idag kommer vi att titta lite närmare på ett seminarium med Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, som handlade om lärarbristen och om hur kommunerna genom digitalisering kan klara att bedriva undervisning trots minskad lärartäthet.

Välfärdens kris, pengar & personal – en trevlig pod för hela familjen

Välfärdens kris, pengar & personal – en trevlig pod för hela familjen

Tre veckor före valet 2018 samlade tidningen Dagens Arena ihop SKL:s chefsekonom, en LO-ekonom och halva tankesmedjan Balans för ett timslångt samtal om välfärden.  Varför blir välfärdsbudgetarna mindre år efter år fast det talas om satsningar? Hur kan fler lockas att jobba i välfärden? Vad kan digitaliseringen göra och inte göra?

Skolchefer i nedskärningskommuner “glömmer bort” att kräva mer resurser

Skolchefer i nedskärningskommuner “glömmer bort” att kräva mer resurser

Styrelsen för en förening som består av svenska skolchefer har skrivit en debattartikel om skolan på Dagens Samhälles hemsida. De konstaterar bland annat att lärares arbetsvillkor har förbättrats. Va bra! Om det varit sant. Men nu är det ju inte det och det vet alla som jobbar i ett klassrum och inte som skolchef. Det här är ett inlägg om vad skolcheferna borde ha skrivit om. Nedskärningarna på förskola och skolan i deras egna kommuner.

Det vore fint om politiker inte gjorde sig dummare än vad de är

Det vore fint om politiker inte gjorde sig dummare än vad de är

Här på tankesmedjan Balans håller vi oss så gott vi kan utanför valrörelsen. Fråga oss vad du ska rösta på, och vi rycker på axlarna. Inget enskilt parti, ingen särskild kommun eller landsting och ingen speciell politiker bör beskyllas för att ha orsakat det glapp mellan krav och resurser som har gjort välfärden till en hälsofarlig arbetsplats. Och inget enskilt val kan lösa det här problemet.

Men det finns gott om politiker som förvärrar det. Häng med till Ängelholm!

Hur många tankesmedjor tål Sverige?

Hur många tankesmedjor tål Sverige?

Tankesmedjan Balans är två personer: Marcus och Åsa. I januari 2017 bestämde vi oss dra igång en tankesmedja med syfte att belysa hur styrningen av välfärden ligger bakom den höga arbetsrelaterade ohälsan i vård, skola och omsorg. ”Vad ska det vara bra för” är det förståeligt om man undrar.

Vi tänkte försöka att förklara det. Det finns nämligen skäl till att vi tycker att vi behövs och att vi lägger ner ganska mycket tid på att arbeta med de här frågorna.