(Om du vill få våra nyhetsbrev skickat direkt till din mail, klicka här och följ instruktionerna)
Åsa och jag har egentligen bara en regel för hur vi ska se på jobbet med tankesmedjan Balans: vi gör bara det vi orkar och tycker är kul! Egentligen ska vårt nyhetsbrev komma varannan vecka, vilket innebär att det inte ska komma något idag utan först nästa fredag. Men den här veckan har det hänt så viktiga saker som vi både vill och orkar berätta om det, så här kommer ett bonusnyhetsbrev!
I boken De gränslösa – en bok om politikers skolaffärer berättade vi om ett fenomen som många medborgare inte har en aning om: man kan vara både politiker och lobbyist samtidigt, och således ha som yrke att påverka sig själv som politiker.
Förra året gjorde vi en granskning av hur många politiker som samtidigt är lobbyister och hittade 33 personer som kombinerar de här – enligt oss oförenliga – uppdragen. Trogna följare kan även ha noterat att vi skrivit om detta på våg blogg och att vi gjort en granskning av hur många lobbyister som samtidigt är politiker i Stockholms stad, som publicerades som en debattartikel i tidningen Arbetsvärlden
P4 Stockholm har spunnit vidare på det här och gjort en egen granskning som blivit till ett antal inslag som sänts under den här veckan. Forskare har bland annat intervjuats om riskerna för korruption och en lobbyist med tio politiska uppdrag i Stockholms stad vägrade svara på reportens frågor. Vidare har kommunstyrelsens ordförande intervjuats och Aftonbladets Lena Mellin uttalat sig i radio och sagt att partierna behöver rensa ut sina lobbyister.
Andra opinionsbildare har fångat upp P4:s inslag. Idag publicerade Expressen en ledare av Ann Charlotte Marteus med rubriken Politikers dubbelspel måste få ett slut och tidigare i veckan skrev Johannes Klenell på tidningen Arbetet en kulturtext med rubriken I Stockholm går det att köpa en politiker för pengar.
Äntligen lyfts den här bisarra kombinationen av roller upp till kritisk debatt. Det är såklart fullständigt orimligt att lobbyister kan ha som jobb att lobba för att de själva – i rollen som politiker – ska ta beslut som gynnar den egna lobbyfirmans hemliga kunder. Den växande åsiktsköparbranschen borde naturligtvis reglerar det här själva. När de inte gör det måste samhället gripa in och förbjuda politiker att samtidigt jobba som lobbyister.
Balans mellan krav och resurser
Lärare är ett av de yrken där högst andel medarbetare sjukskrivs pga psykiska diagnoser, ofta brukar det lite slarvigt kallas för att de gått in i väggen. Både Åsa och jag vet en del om hur det kan vara att drabbas av det här då vi båda hamnat i den där väggen, men tagit oss ut (och helst inte ska hamna där igen)
Skälet till att lärare – och andra välfärdsyrken – drabbas så hårt av arbetsrelaterad ohälsa är att de jobbar med stor obalans mellan krav och resurser, en obalans som beror på ständiga åtstramningar i budget i kombination med ökade krav, en obalans som såklart även drabbar eleverna.
Dagens Nyheters ledare uppmärksammade i veckan den ekonomiska avvägning som rektorer hela tiden måste göra – hålla budget eller ge eleverna det de behöver? I tuffa ekonomiska tider är det svårt för kommunerna att öka skolans resurser. Staten har däremot bättre möjligheter att satsa i lågkonjunktur. DN skriver:
”Antingen går elevernas rättigheter först. Då får budgeten anpassas efter barnens behov, vilket förutsätter att staten tar ett större ansvar. Eller så går budgeten först. Då måste lagen ändras så att ambitionsnivån kan anpassas efter tillgången på resurser, vilket betyder att Sverige får acceptera att fler elever inte når målen under en lågkonjunktur.”
Men igår presenterades statens budget och det blev bara småsmulor till utbildningssektorn. Det här kan du läsa mer om i tidningen Vi lärare där fackförbundet Sveriges Lärares ordförande säger att ”budgetpropositionen skickar signalen att utbildning inte är så viktigt för Sveriges framtid. Det är huvudlöst”.
Regeringen har bestämt sig, de vill inte rädda lärarna från att gå in i väggen eller eleverna från att inte klara skolan!
Produktivitetsavdraget
Vi avslutar det här bonusnyhetsbrevet med den snabbkurs i statsbudget som vi utlovade i förra veckobrevet.
Finansministrar pratar ofta om att de har ett ”reformutrymme” som de kan göra ”satsningar” med i budgeten. Men det här är till stor del inte nya pengar utan dels pengar som inte används till att räkna upp statsbidrag för inflation och dels pengar som skapas av att alla statliga myndigheter och förvaltningar får ett krav på effektivisering: ”produktivitetsavdraget”.
I 2025 års statsbudget har statliga myndigheters och förvaltningars ramar räknats ut på följande sätt: lönerna inom staten väntas öka med 2,74 procent så först räknas till exempel Försäkringskassans och Arbetsmiljöverkets budget upp med 2,74 procent. Sedan tar dock staten tillbaka 1,59 procent i ”produktivitetsavdrag”. Det här betyder att chefer inom staten måste betala 2,74 procent löneökning med 1,15 procent mer i budget.
Köp De gränslösa
Tyckte du att det där med politiker som också är lobbyister verkar spännande? Läs mer om saken (och mycket annat) i boken De gränslösa – en bok om politikers skolaffärer. Swisha 130 kronor till 1230635714. Skriv din postadress som meddelande så kommer en bok i brevlådan om någon vecka.
Trevlig helg / Marcus