Idag presenterar regeringen sitt budgetförslag. Många får mer pengar. Vi ser i media kommentarer om att det här är en generös budget, som ger mer åt alla. Lägstanivån i sjukersättningen höjs, till exempel. Sverige går bra och regeringen tycker att svaga också ska få en del av kakan. Så här skriver regeringen på sin hemsida.  

Ibland när politiker påstår att de satsar på något är det dock inte sant att de satsar. De omfördelar. Tex har vi visat att lärares löneökningar i praktiken sällan är riktiga satsningar på lärares löner utan bara att lönerna ökar men att de finansieras av mer att göra. Och ibland innebär mer pengar i budget ändå en besparing eftersom kostnaderna ökar mer än vad intäkterna ökar. Tänk om det är på liknande sätt med den här satsningen på sjuka? Att den på något sätt betalas av andra sjuka?

Under våren och sensommaren skrev vi en del inlägg om hur Försäkringskassan plötsligt börjat avslå ansökningar  om sjukpenning i en sällan skådad takt. Vi begärde ut statistik som bevisade vår tes att strängare bedömning ligger bakom i alla fall delar av den minskning av sjuktalen som regeringen gärna skryter om. Tidigare avslogs ca en procent av alla ansökningar. Nu avslås plötsligt fyra procent av alla ansökningar. Undrar vad vi finner om vi grottar ner oss lite extra i regeringens budgetproposition. Kanske är det inte bara avslag på första ansökning om sjukpenning som ändrats till de sjukas nackdel?

Vi tar en titt i budgetpropositionens kapitel om “ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning“!

Mål

I tidigare inlägg har vi härlett Försäkringskassans förändrade beteende till regeringens mål om sänkt sjukpenningtal. Vi gillar inte målet. Det finns nämligen inte så mycket mer Försäkringskassans handläggare kan göra för att bidra till sådan sänkning än att avslå fler ansökningar. Tyvärr ser vi att målet står kvar. Sjukpenningtalet ska ner till 9,0 dagar per år och antalet nybeviljade sjukersättningar inte överstiga 18000 per år under perioden 2016-2020.

Sjukfall

Vi ska gå igenom de olika typerna av kostnader för sjukpenning och se hur kostnaderna förändrats de senaste åren. Först en titt på sjukfallen, de som ger upphov till den största kostnaden för sjukförsäkringen; sjukpenningen. Sjukpenning är det du får när du har ett jobb som du inte kan gå till för att du är sjuk. Ökningen har avstannat, konstaterar regeringen. Det har vi också konstaterat. Vi har även konstaterat att det beror på att andelen avslag på ansökan om sjukpenning ökat.

När du varit sjuk ett tag går du in i den s.k. rehabkedjan. Försäkringskassan gör avstämningar vid olika tidpunkten och tar ett nytt beslut om huruvida du ska få fortsatt sjukpenning eller inte. Många som jobbar fackligt har noterat att Försäkringskassan blivit mycket hårdare i sin bedömning, läkare flaggar för att deras sjukintyg allt mer ofta ifrågasätts och tidningarna har de senaste åren svämmat över av sjuka som skriver om att deras sjukpenning plötsligt dragits in. Trots att de inte är i närheten av att kunna jobba. Stämmer det här överens med regeringens beskrivning i budget?

Ja!

Sjukfall avslutas snabbare. Särskilt tydlig är effekten runt dag 180. Försäkringskassans bedömning har helt enkelt blivit hårdare. (Här undrar vi lite hur det gick med Socialdemokraternas löfte om en humanare sjukförsäkring från dagarna innan valet 2014)

Sjukersättning

Vi går vidare med att titta på hur det ser ut med beviljandet av sjukersättning. Sjukersättning skall ges till den som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Enligt de rödgrönas egen budgettext ligger nybeviljandet på en “mycket låg nivå” vilket till stor del beror på att avslagsandelen har ökat mellan 2015 och 2016.

Aktivitetsersättningar

Nästa kostnad som redovisas är kostnaden för aktivitetsersättning. Aktivitetsersättning kan sökas av unga personer som troligen inte kommer att kunna arbeta heltid under minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Även om det totala antalet med aktivitetsersättning ökat har antalet som får besked om att de får aktivitetsersättning minskat mellan 2016 och 2015. Både i antal och i andel.

Arbetsskadelivränta

Den som drabbas av arbetsskada kan ansöka om livränta (kompensation för inkomstförlust) hos Försäkringskassan. Fram till 2015 ökade andelen beviljade ansökningar om arbetsskadelivränta. Under 2016 sjönk dock andelen beviljade ansökningar. Något som drabbar kvinnor i högre grad än män. Troligen pga att det är svårare att få ersättning för stressrelaterade arbetsskador i välfärden än för fysiska arbetsskador i industrin.

Vi sammanfattar

Så. Är det satsningar på sjuka i budgeten eller betalar några sjuka för andra sjukas ökade ersättning genom att andelen avslag på olika ersättningar ökar?

Ja. Det kan inte bli mycket tydligare. Andelen avslag på första ansökan om sjukpenning har ökat. Antalet avslag efter 180 dagar i rehabkedjan har ökat. Andelen avslag på ansökan om sjukersättning har ökat. Andelen avslag på ansökan om aktivitetsersättning har ökat. Andelen avslag på arbetsskadelivränta har ökat. Rätt eller fel personer som nu får avslag med regeringens nya hårda styrning? Det förtäljer inte statistiken. Men de otroligt många vittnesuppgifterna från drabbade ger besk eftersmak till budgeten.

Andelen avslag har helt enkelt ökat på allt som mäts i sjukförsäkringen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet bildar tillsammans “avslagsregeringen”.

Vem hade kunnat tro det!

Den rödgröna sjukförsäkringen – en studie i avslag