Det verkar nästan omöjligt för de rödgröna partierna att komma överens om vilka som ska sitta i en regering. När Tidöpartierna enades kan däremot en fråga ha varit särskilt viktig: vinsterna i välfärden. I Dagens Nyheters reportage om Svenskt Näringslivs tankesmedja Timbro och SD beskriver Roland Poirier Martinsson, tidigare chef på Timbro, försvaret av bolagiseringen av vård,… Fortsätt läsa Vem styr Sverige, väljarna eller välfärdslobbyn? – Vi sammanfattar åtta studier om pengarna, kontakterna och makten över välfärden
Författare: Marcus
Politikerna kräver högre kvalitet av universiteten men skär i budgeten – fyra studier och rapporter hur resurser urholkas och lärarledda tiden minskas
Fyra studier och rapporter om hur högskolans resurser urholkas och lärarkontakten begränsas. Vi har tidigare sammanfattat Martin Gustavssons forskning om högskolans finansiering i Balans fortbilsningsserie. Han beskriver hur staten gått från att tillföra resurser för att upprätthålla en bestämd undervisningsstandard till att låta utbildningen anpassas efter ekonomiska ramar med inbyggda besparingskrav. Universitetens totala anslag kan då… Fortsätt läsa Politikerna kräver högre kvalitet av universiteten men skär i budgeten – fyra studier och rapporter hur resurser urholkas och lärarledda tiden minskas
Ny forskning: Priset kan bli högt när välfärden sparar bort sina marginaler – kortsiktig ”effektivisering” kan skapa allvarliga brister i verksamheten
Tankesmedjan Balans har tidigare sammanfattat en svensk studie om organisatoriska marginaler i äldreomsorgen. Gabriella Wennblom och Niklas Wällstedt vid Örebro universitet undersöker där hur ekonomistyrning påverkar resurser som inte är fullt utnyttjade i vardagen, men som kan behövas när förutsättningarna förändras. Studien visar hur exempelvis överlappande arbetspass, erfaren personal och oanvända lokaler kan bidra till kvalitet… Fortsätt läsa Ny forskning: Priset kan bli högt när välfärden sparar bort sina marginaler – kortsiktig ”effektivisering” kan skapa allvarliga brister i verksamheten
Forskning: Universiteten utsätts för dolda nedskärningar år efter år – Större studentgrupper riskerar att försämra utbildningens kvalitet
Martin Gustavsson är docent i ekonomisk historia och verksam vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score) vid Stockholms universitet. I april 2022 publicerade han den vetenskapliga artikeln Från automatisk uppräkning till automatiska avdrag: Finansieringsmodeller för högre utbildning 1958–2021 i Statsvetenskaplig tidskrift. Gustavsson konstaterar att den ekonomiska styrningen av högskolan är ett förhållandevis outforskat område. Tidigare… Fortsätt läsa Forskning: Universiteten utsätts för dolda nedskärningar år efter år – Större studentgrupper riskerar att försämra utbildningens kvalitet
Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen
Det här inlägget är en sammanfattning av en ny forskningsstudie om ekonomisk effektivisering och organisatoriska marginaler i äldreomsorgen Den 4 augusti 2026 publicerades forskningsartikeln Accounting and slack – in between efficiency and waste Studien har genomförts av Gabriella Wennblom och Niklas Wällstedt, båda forskare i företagsekonomi vid Örebro universitet. Bakgrunden är erfarenheterna från coronapandemin, då stora brister… Fortsätt läsa Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen
Ny forskning: Välfärdseliten ser sig som rationella räddare i en värld av ineffektiva och ideologiska motståndare
Det här är en sammanfattning av en ny forskningsstudie om den svenska välfärdselitens självbild. Den 8 oktober 2026 publicerades forskningsartikeln The Worldview of the Corporate Welfare Elite: The Case of Sweden. Studien har genomförts av Mikael Holmqvist och Max Persson, båda verksamma vid Stockholms universitet. Forskarna beskriver hur Sverige sedan 1990-talet genomgått omfattande marknadsreformer inom skola,… Fortsätt läsa Ny forskning: Välfärdseliten ser sig som rationella räddare i en värld av ineffektiva och ideologiska motståndare
Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser
Den 15 oktober 2026 publicerade Riksrevisionen rapporten Högskolans distansutbildning – flexibilitet till ett pris (RiR 2026:25). Rapporten granskar distansutbildningens expansion vid svenska universitet och högskolor, med särskilt fokus på utbildningens kvalitet, finansiering och effektivitet. Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som självständigt granskar hur statens pengar används och hur effektivt den statliga verksamheten fungerar. Bakgrunden är… Fortsätt läsa Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser
Ny studie: För sjuk för att jobba, för rädd för att protestera – Rädslan att förlora ersättningen tystar sjuka
I artikeln Too scared to protest? How workfare restrains political citizenship, publicerad i Critical Social Policy 2026, undersöks hur sjukförsäkringens utformning påverkar möjligheten att engagera sig politiskt. Författarna är Mikael Mery Karlsson, postdoktor vid Umeå universitet med forskning om funktionshinder och socialt arbete, och Niklas Altermark, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet med forskning om funktionshinderpolitik och sjukförsäkringens… Fortsätt läsa Ny studie: För sjuk för att jobba, för rädd för att protestera – Rädslan att förlora ersättningen tystar sjuka
Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
Det här inlägget i Balans fortbildningsserie handlar om det statliga ”produktivitetsavdraget”. Vi har tidigare skrivit om hur staten tvingar anställda på universitet och högskolor att springa snabbare på jobbet. Genom produktivitetsavdraget minskas kompensationen för ökade lönekostnader. Verksamheten förväntas bli billigare varje år utan att kvaliteten försämras. Universitetslärare får finansiera en del av sina löneökningar genom… Fortsätt läsa Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen
I Sverige pågår en pedagogisk debatt om Science of Learning, SoL, och kognitionsvetenskapens plats i skolan och lärarutbildningen. Företrädarna efterfrågar ett större genomslag för forskning om hur elever lär sig och vilka undervisningsstrategier som ger goda resultat. Debatten gäller också hur forskningsresultat ska omsättas i undervisning, lärarens professionella omdöme och förhållandet mellan olika forskningstraditioner. Jonas Linderoth och Erik Winerö kopplar… Fortsätt läsa Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen